Stig Östlund

måndag, september 20, 2010

Bright Jupiter

Tonight Earth and Jupiter converge for their closest encounter in decades. The giant planet will soar across the sky at midnight, outshining everything except the Moon itself. Bright Jupiter will remain close to Earth for weeks to come, tonight is the closest of all.





                               JUPITER (from Wikipedia):

Designations
Pronunciation i /ˈdʒuːpɪtər/
Adjective Jovian





Orbital characteristics
Epoch J2000 (googla 'unixtime')
Aphelion 816,520,800 km (5.458104 AU)   Aphelium = största avståndet till solen.
Perihelion 740,573,600 km (4.950429 AU)  Perihelium = kortaste avståndet till solen. Jordens medelavstånd till solen är 149,6 miljoner km; exakt lär det vara 149.597.870,61 km; en astronomisk enhet (AU) i km är denna jordens medelavstånd från solen gånger 10 upphöjt i 8. Allt enligt min gamla astronomibok.
Semi-major axis 778,547,200 km (5.204267 AU) Medelavståndet från solen.
Planeterna och alla små kroppar i solsystemet rör sig runt solen i elliptiska banor ("äggformiga" ["långrundiga"] banor). Undantag är en del kometer.
Eccentricity 0.048775  Excentricitet = banan är ellipsisk och excentriciteten är ett mått på avplattningen av ellipsen.
Orbital period 4,331.572 days Omloppstid.
11.85920 yr [Siderisk:] Omloppstid (runt solen) nära 12 år.
10,475.8 Jupiter solar days
Synodic period 398.88 days  Synodisk omloppstid (Wikipedia: det genomsnittliga tidsintervallet mellan två på varandra följande konjunktioner ( oppositioner) för en planet eller måne sedd från en viss kropp, vanligtvis jorden.).
Average orbital speed 13.07 km/s Medelhastighet i banan.
Mean anomaly 18.818°  Medelanomali (Wikipedia: vinkel mellan perigeum, jorden och en fiktiv satellit med samma fokus och omloppstid som den verkliga satelliten, mätt i satellitens rörelseriktning).Inclination 1.305° to Ecliptic Inklination (banlutningen). (Wikipedia: vinkeln mellan en omloppsbanas och ett referensplan. För satellitbanor är referensen jordens ekvatorialplan, för en planetbana är referensen ekliptikan).
6.09° to Sun's equator Mot solens ekvator.
0.32° to Invariable plane
Longitude of ascending node 100.492°  Longitud för uppstigande nod (Wikipedia: den punkt i en planet- eller kometbana där denna skär ekliptikan och vilken planeten (kometen) passerar under sin banrörelse från södra sidan till norra.). Ekliptikan = solens skenbara bana på himmlen, dvs jordbanan projicerad på himmelsfären.
Argument of perihelion 275.066°  Periapsisargument = vinkeln i kretsbanans plan mellan uppstigande nod och periapsis mätt från centralkroppens tyngdpunkt. Periapsis =  den punkt i en himlakropps omloppsbana då den befinner sig  längst bort från  masscentrum. För planeter runt solen kallas den punkten aphelium (se ovan).
Satellites 63 Antal månar. Minst 63 månar av alla storlekar. Ingen annan planet i solsystemet har så många månar. 
Se:  http://en.wikipedia.org/wiki/Moons_of_Jupiter

Physical characteristics
Equatorial radius 71,492 ± 4 km Ekvatorradie.
11.209 Earths (11.209 gånger jordens).
Polar radius 66,854 ± 10 km Polradie.
10.517 Earths
Flattening 0.06487 ± 0.00015 Avplattning.
Surface area 6.21796×1010 km² Area.
121.9 Earths  (121.9 gånger jordens).
Volume 1.43128×1015 km³ Volym
1321.3 Earths  (1321.3 gånger jordens).
Mass 1.8986×1027 kg Massa.
317.8 Earths (317,8 gånger jordens massa).
1/1047 Sun  Del av solmassan (solens massa i kg = 1,99 gånger 10 upphöjt i 30).
Mean density 1.326 g/cm³ Medeldensitet (= 1326 kg/kubikmeter).
Equatorial surface gravity 24.79 m/s²  2.528 g  Ytgravitation vid ekvatorn (den gravitationsacceleration som upplevs vid  ytan).
Escape velocity 59.5 km/s Flykthastighet = hastigheten som krävs för att lämna Jupiters yta. Jag har sett andra värden på flykthastigheten som 60,2 km/s.
Sidereal rotation period 9.925 h Siderisk rotationsperiod. Rotationstid i timmar. Jupiter roterar hastigare än de andra planeterna. Den snabba rotationen tillsammans med en inre värmealstring påverkar atmosfären och ger upphov till orkaner och kraftiga stormar som kan vara i åratal.
Equatorial rotation velocity 12.6 km/s  Rotationshastighet vid ekvatorn.
45,300 km/h
Axial tilt 3.13°    Axellutning. Den tänkta axel kring vilken planeten roterar. "Jordaxelen" lutar 23,5 grader; det är den lutningen som ger oss årstiderna.
North pole right ascension 268.057° Nordpolens rektascension.
17 h 52 min 14 s
North pole declination 64.496°  Nordpolens deklination.




Bilden till vänster från Wikipedia. Ett himmelsobjekts deklination och rektascension (RA); VE  är skärningspunkten mellan ekliptikan ( den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året) = det grundläggande planet i det ekvatoriella koordinatsystemet).
och himmelsekvatorn (himmelsekvatorn = tänkt storcirkel på himmelsfären
Se också:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Astronomiska_koordinater



Albedo 0.343   Albedot anger hur stor del av den vinkelrätt infallande strålningen som reflekteras. Albedot anger alltså reflexionsförmågan. Albedot varierar med våglängden. För nysnö är albedot så högt som 0,9 medan havens inte är mer än 0,06. Jordklotets albedo = 0,39. Månens albedo = 0,11. Jag har sett andra värden på Jupiters albedo som 0,44.
Surface temp. Yttemperatur:
1 bar level
0.1 bar min mean max
165 K (Kelvin)
112 K
Apparent magnitude -1.6 to -2.94 Skenbar magnitud. Ju lägre värde desto ljusstarkare. De svagaste stjärnorna vi kan se  med blotta ögat har under gynnsamma förhållanden en magnitud på 6. Några stjärnor är också ljusare än 0 eftersom magnitudskalan (som är logaritmisk) även har negativa värden. Solens magnitud = -26,78 och fullmånens magnitud = -12,7.
Angular diameter 29.8" — 50.1"
Atmosphere
Surface pressure 20–200 kPa (cloud layer)
Scale height 27 km Skalhöjd (Wikipedia: För planetära atmosfärer är skalhöjden det vertikala avståndet uppåt över vilket trycket av atmosfären minskar med en faktor av e.).
Composition 89.8±2.0% Hydrogen (H2)  Väte (det lättaste av alla grundämnen) är utan jämförelse det vanligaste ämnet i världsaltet. I den observerbara delen av universum är mer än 90% av alla atomer väteatomer. Praktiskt taget hela resten är helium. Vår kära sol består till 70% av väte. Och  Jupiter (och Saturnus) består alltså till övervägande del av väte och helium. I Jupiters kärna (och i Saturnus) är trycket så stort att väte övergått till fast metallisk form. Jag, och med stor sannolikhet även du, består till ca 10 viktprocent av väte.
Väte blir f.ö. framtidens energikälla?
10.2±2.0% Helium  (Efter väte det lättaste av alla ämnen. Helium upptäckts i solspektrum innan det upptäcktes på jorden. Namnet efter grekiska 'helios' = sol)

~0.3% Methane Metan/CH4 (det enklaste kolvätet som finns)
~0.026% Ammonia Ammoniak/NH3
~0.003% Hydrogen deuteride (HD)  "Tungt väte"
0.0006% Ethane Etan/C2H6
0.0004% water (vattenånga)
Ices:
Ammonia
water
ammonium hydrosulfide(NH4SH). Ammoniumvätesulfid

                                                       Jupiters ring och röda fläck
Jupiter har en ring (av rymdstorft), men inte alls så uppseendeväckande som ringsystemet runt Saturnus.
Ett annat iögonfallande detalj på Jupiterytan är den s.k. röda fläcken (bilden här under - källa NASA), ett enormt stormsystem som har observerats i mer än 300 år. Varför det har kunnat pågå under en sådan lång tid vet inte forskarna. Röda fläcken (GRS = the Great Red Spot) lär iaf krympa och vara borta inom 100 år? Fläcken är nästan dubbelt så stor som jorden.








                                                        Shoemaker-Levy
Den 16 juli 1994 kolliderade kometen Shoemaker­-Levy med Jupiter som några år tidigare med sin gravitation hade  infångat kometen. Kollisionen kunde ses även med enkla teleskop.

Liv i Europa, ja! Liv på Europa?
Galilei började redan 1609 att använda kikare för astronomiska observationer och året därpå upptäckte han Jupiters månar Io, Europa, Ganymedes och den yttersta av de fyra Callisto. Io, den innersta av de fyra, skiljer sig radikalt från de andra isbetäckta månarna. Io är den enda himlakropp, förutom vår moder Jord där man har konstatera att det finns varma vulkaner. Den första som upptäcktes, Pele, kastar ut sitt svavelhaltiga material ca 400 km upp över Ios yta. De tre andra månarna är alltså isbetäckta. Eventuiellt skulle det finnas flytande vatten under  Europas, den minsta av de fyra (något mindre än vår egen måne), tjocka istäcke. Spekulationer om eventuellt liv i den oceanen är flitigt förekommande. Även om alla tre är  istäckta så har Callisto ett avsevärt lägre albedo (albedo: se ovan).
De fyra månarna kan ses med fältkikare.
Källa: böcker om astronomi.

                                                              Radiostrålning.
Bernard Burke och Kenneht Franklin i USA var de första att konstatera att Jupiter utsänder radiostrålning. Året var 1955v och upptäckten berodde mer på en slump.
Kenneth Franklin, an American astronomer, was best known for establishing the source of the first noise known to originate from another planet. Working with Bernard Burke, Franklin discovered that the noise came from the planet Jupiter. The discovery was announced on April 6, 1955, at a meeting of the American Astronomical Society.
Jupiter emits strong bursts of natural radio waves that can be picked up as audio signals on Earth using simple aerials and short-wave radio receivers. The upper atmosphere above the magnetic poles of Jupiter (Jupiter’s magnetosphere) consists of ionised gas, called a plasma.
Jupiter’s magnetosphere extends a very large distance – more than 650 million kilometres (405 million miles). Radio signals are sometimes generated naturally by instabilities in this plasma, which behaves like a powerful radio laser. Jupiter is often a stronger source of radio waves than the Sun. /Källa: The Times

Jupiter var den första av de yttre planeterna, dvs Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, att besökas av rymdfarkoster.


"Galileo" är den enda farkost som mer ingående studerat Jupiter och dess största månar.
I februari 2007 passerade rymdsonden New Horizons Jupiter. New Horizons är  på väg till Pluto, men kunde ta skarpa bilder av Jupiter på  vägen. (New Horizons som startade sin färd i januari 2006 beräknas vara framme vid Pluto i juli 2015).
Bilden t.v.: En konstnär har målat Galileo när den anländer till Jupiter den 7 december1995. Galileo togs ur bruk 2003 genom att sändas ner i Jupiter. Bilden nedanför: Io. Båda bilderna: NASA-bilder.

NASA har meddelat att man tagit beslut om att bygga en ny farkost som ska sändas till Jupiter 2011. Den kallas Juno, kommer att drivas med solenergi och beräknas nå Jupiter 2016.
Juno is a mission of discovery and exploration that will conduct an in-depth study of Jupiter, the most massive planet in our solar system. Peering through the clouds deep into Jupiter’s atmosphere, the mission will reveal fundamental processes of the formation and early evolution of our solar system. Juno’s goal is to understand the origin and evolution of the gas giant planet, which will pave the way to a better understanding of our solar system and other planetary systems being discovered around other stars.

Using a spinning, solar-powered spacecraft, Juno will make maps of the gravity, magnetic fields, and atmospheric composition of Jupiter from a unique polar orbit. Juno will carry precise high-sensitivity radiometers, magnetometers, and gravity science systems . During its one-year mission, Juno will complete 33 eleven-day-long orbits and will sample Jupiter's full range of latitudes and longitudes. From its polar perspective, Juno combines in situ and remote sensing observations to explore the polar magnetosphere and determine what drives Jupiter’s remarkable auroras./NASA

Jupiter, gudarnas konung som planeten fått sitt namn efter, var Roms beskyddare men även guden över dagsljuset och himmelen.Hans äldsta tempel låg på Capitolium, den minsta av Roms sju kullar.Jupiters fyra döttrar har givit namn till de Galileiska månarna, bl.a. Callisto som nämns här ovan.



Bilden t.v.är bild som New Horizons vid passerandet tog av Jupiter och dess måne Io.
Källa NASA.


Se  videosnutt som visar när New Horizons ger sig av  på sin långa resa:
http://www.youtube.com/watch?v=oZDFHI_e5g0&feature=related



Avstånd från solen i km:

Merkurius 57909175
Venus       108208930
Jorden      149597890
Mars        227936640
Jupiter    778412020
Saturnus   1426725400
Uranus     2870972200
Neptunus  4498252900

Dessa uppgifter är hämtade från en, vad gäller jämförelser mellan solsystemets planeter, alldeles utmärkt NASA-sida:
http://solarsystem.nasa.gov/planets/charchart.cfm


Jupiter-news mm, väl värd sitt besök:
http://www.jupitertoday.com/




Låt mig få veta eventuella fel i detta blogginlägg.

Bloggarkiv