Det är troligt att coronasmittan ökar kraftigt i Sverige i vinter, vilket kommer att kräva nya restriktioner. Det säger Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör Karin Tegmark Wisell i en längre SvD-intervju.
Hon klev rakt in i hetluften.
När Karin Tegmark Wisell tillträdde som generaldirektör för Folkhälsomyndigheten den 1 november hade Coronakommissionen bara några dagar tidigare riktat mycket hård kritik mot Sveriges initiala pandemihantering.
Ord som ”haveri” och ”undermålig” prydde tidningarnas förstasidor.
SvD träffar nu Karin Tegmark Wisell i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna utanför Stockholm för den första större tidningsintervjun sedan hon tillträdde på posten.
Nu när ni hunnit titta närmare på kommissionens rapport, vad har du för reflektioner om vad som gick bra eller mindre bra i början av pandemin?
– För det första är det så klart ytterst beklagligt, alla liv som har spillts. Det finns säkert saker som man i efterhand kan vara efterklok om att de hade kunnat göras på ett annat sätt. Men vi är mitt i en pandemi, så har vi inte kunnat lägga vårt fulla fokus på att borra tillräckligt djupt i skeendena tidigt, förutom att försöka lära oss om åtgärder som används nu.
Kommissionen anser att ”de inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga”. Håller ni med om det eller inte?
– Det är klart att man kan vara efterklok och se att i ett senare skede så införde vi restriktioner vad gäller stora sammankomster och så vidare, och det kommer säkert finnas saker som man i efterhand ser hade varit bra att införa i ett tidigare skede. Men vi har inte gjort vår egen samlade utredning ännu.
Trots kritiken från Coronakommissionen är jobbet just nu för Folkhälsomyndighetens generaldirektör betydligt lättare än för hennes föregångare Johan Carlson tidigare under pandemin, i alla fall ur en aspekt.
De svenska smittotalen är bland de lägsta i Europa. På sistone har flera europeiska länder tagit till hårda åtgärder som nedstängning och ytterligare vaccinkrav, medan livet i Sverige fortgår ungefär som vanligt.
Annat var det under våren och tidiga sommaren 2020, när Sverige stundtals hade bland de högsta smittotalen och dödstalen i hela världen. Då fick Folkhälsomyndigheten kritiska frågor om den svenska strategin under pressträffarna, och Sveriges hantering utmålades i tunga utländska medier som ett misslyckande.
Hur troligt är det att vi kommer att få samma utveckling i Sverige som i Europa med kraftig smittökning?
– Vi tror ju att det är ganska troligt. Vi har liknande befolkningsstruktur och vaccinationstäckning som i Holland och Belgien. Nu är det första gången vi går in i vintersäsongen med deltavarianten, som har en ökad smittsamhet jämfört med tidigare varianter. Tyvärr måste vi utgå från att vi kommer att få ökad smittspridning också här.
Då kanske vi också ska utgå från att vi kommer att få skärpta restriktioner?
– Ja, åtgärderna behöver ju då anpassas. Det som skiljer sig är att vi har betydligt bättre skydd i och med att vaccinationerna har kommit längre. Avgörande för hur stor konsekvensen blir i samhället är hur snabbt vi får in den tredje dosen i de sköra grupperna. Och sedan också hur vaccinationstakten går för övriga samhället.
På tisdag ska Folkhälsomyndigheten lämna en rapport till regeringen om vilka restriktioner som kan bli aktuella vid ökad smitta. Karin Tegmark Wisell vill inte avslöja några detaljer innan dess, men medger att uppmaningen om att arbeta hemifrån, som gällde från våren 2020 till och med den 29 september, ”har haft stor effekt och kan bli aktuell igen”.
Hon säger också att det är ”extremt angeläget” att fler äldre ges påfyllnadsdoser av vaccin mot covid-19 inför den befarade smittovågen.
Som SvD tidigare rapporterat har många regioner svårt att erbjuda vaccintider till dem som ska ha en tredje dos, trots att vaccintillgången nu är mycket god. Den senaste veckan har medier rapporterat om personer som köat i flera timmar utomhus för att vaccineras i Region Stockholm.
– Det var faktiskt två månader sedan vi rekommenderade att alla från 80 år och äldre, alla inom särskilda boenden och med hemtjänst och vissa personalkategorier, ska vaccineras. Inte ens hälften av dem med hemtjänst är vaccinerade två månader senare. Det behöver gå fortare.
Karin Tegmark Wisell är ovanligt hård i sitt uttalande. Att Folkhälsomyndigheten kritiserar regionernas pandemiarbete är mycket ovanligt.
Även på andra punkter har Folkhälsomyndigheten antagit en till synes tuffare linje sedan hon blev generaldirektör. De senaste veckorna har myndigheten föreslagit vaccinpass vid inomhusevenemang, och skärpt olika förhållningsregler, som att även vaccinerade ska isolera sig om någon i hushållet testar positivt.
Folkhälsomyndigheten har också backat från de uppmjukade riktlinjerna för testning. Enligt ett tidigare beslut skulle fullvaccinerade som huvudregel inte provtas vid symtom, men från och med i måndags gäller de gamla rekommendationerna igen.
Har de här ändringarna någon koppling till att du tillträdde?
– Nej, det tror jag faktiskt inte. De har snarare att göra med att vi fått en förändring i utvecklingen av pandemin i samma veva som jag tillträdde. Och vi har också en annan verktygslåda att ta till. Jag kan ju inte veta vad Johan hade gjort i samma situation, men jag var ytterst delaktig och med i ledningsgruppen när vi införde förändringar vad gäller testningen.
I en intervju med Läkartidningen i mars i år sa Karin Tegmark Wisell att det funnits beslut under pandemin som hon inte helt stått bakom.
”Det positiva är att jag väldigt ofta tycker att jag står bakom dem, men det jag tycker är svårare att företräda är ju frågor där jag kanske själv hade valt att fatta ett lite annat beslut”, sa hon i intervjun.
Kan du vidareutveckla det?
– Man ska nog mer tolka det som att jag var mer ytterst ansvarig för vissa delar där jag trängt in på djupet och verkligen kan stå bakom till 100 procent. Jag kan inte säga nu att det är någonting som jag själv skulle ha gjort på ett annat sätt. Det är mer att som talesperson så är jag mer trygg i de områden där jag själv stått och byggt upp grunden för besluten.
Blir det någon skillnad på ditt ledarskap och din inriktning jämfört med din föregångare?
– Personligen ser jag inte att min och Johans ledarstil eller grunder för beslut skiljer sig särskilt mycket åt. Det är klart att vi är olika personer, det kommer man säkert uppleva. Men i grunden tror jag att vi har samma inställning, att följa vårt uppdrag att besluten ska vara grundade inom vetenskapen, att beslut inte tas ytterst av någon enskild person utan att att hela myndighetens kompetens kommer till sin rätt.
