Stig Östlund

söndag, oktober 04, 2020

Folketymologier (finns gott om sådana i svenskan)

Ont krut förgås inte så lätt

Innebörd: Uttrycket används om otrevliga saker som man inte blir av med. Skulle kunna vara en sjukdom, en tråkig arbetsuppgift, eller varför inte en sjuklig gammal moster som man skulle vilja ärva.

Exempel: ”Har ni kvar det där gamla marsvinet som ni köpte till barnen när de var små?”, sa jag. ”Ja, ont krut förgås inte så lätt…”, svarade den gamla vännen.

Bakgrund: Detta är ett ordspråk översatt från tyska men vad är egentligen ”Ont krut”? Det är det nog ingen som vet för det är en felöversättning av det tyska ordet ”Unkraut” som betyder ”ogräs”. Säger man alltså istället ”Ogräs förgås inte så lätt” så förstår man direkt vad det handlar om, att det är svårt eller kräver mycket jobb att bli av med saker som är dåliga.

Det handlar alltså inte om att ”ont krut” är blött eller dåligt krut som helt enkelt inte exploderade. 


Följetong kommer från franskans feuilleton, en förminskningsform till feuillet, ordagrant 'blad' eller 'ark', ett slags återkommande bilaga till franska tidningar. Till uttalet påminner feuilleton rätt mycket om följetong. Men det har ingenting med svenskans följa att göra. Vad skulle för övrigt tong betyda?

(Engelska: följetong = serial)


Fogsvans Ett slags såg. Det tyska ordet är Fuchsschwanz som betyder 'rävsvans' Och det är precis så som en rävsvans ser ut. Fog i den svenska sammansättningen är alltså en omvandling av tyskans Fuchs 'räv'. 



/Ur "Hur låter svenskan ejengligen?" (Olle Engstarnd)

Rekommenderas (Norstedts)

Bloggarkiv