Årets nobelpris i kemi går till de tre forskarna John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatterier.
− Priset belyser nyttan av grundläggande forskning inom elektrokemi för utveckling av produkter som vi använder i vardagen, säger Zareen Abbas, docent i oorganisk kemi vid Göteborgs universitet.
− Priset belyser nyttan av grundläggande forskning inom elektrokemi för utveckling av produkter som vi använder i vardagen, säger Zareen Abbas, docent i oorganisk kemi vid Göteborgs universitet.
Även kollegan Elisabet Ahlberg, professor i elektrokemi, gläds åt valet av pristagare.
− Det är mycket positivt att man uppmärksammar den forskning som lett fram till litiumjonbatterier. Med den utvecklingen vi ser idag av elektrifiering är det viktigt med utveckling av batterier för olika ändamål, säger hon.
Litiumjonbatterier används idag i allt från mobiltelefoner och bärbara datorer till elbilar där de förbättrat prestandan. Batterierna har dessutom underlättat den pågående omställningen till förnybar energi.
− Litiumjonbatteriet har varit en förutsättning för hela den mobila revolutionen som vi ser nu, sa Claes Gustafsson, professor i biokemi vid Sahlgrenska akademin och ordförande i nobelkommittén för kemipriset, i SVT:s eftersnack.
Laddningsbart, lätt och hållbart
Till skillnad från ett traditionellt batteri där kemiska reaktioner bryter ner elektroderna och gör det verkningslöst efter ett tag, är litiumjonbatteriet laddningsbart. Stanley Whittingham upptäckte på 1970-talet att detta var möjligt genom att låta litiumjoner flöda fram och tillbaka mellan anod och katod.
John Goodenough fortsatte utveckla metoden och banade väg för mer kraftfulla batterier. Med hans forskning som grund skapade Akira Yoshino det första kommersiellt gångbara batteriet 1985. Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda.
− Dessa batterier är viktiga eftersom de har mycket hög kapacitet vilket gör att vi kan skapa mycket energi med en liten enhet. De behöver mycket lite råmaterial och är hållbara med avseende på miljöpåverkan, säger Zareen Abbas.
Behov av alternativ
Men utvecklingen av litiumjonbatterier har inte bara lett till ökad batteritid för de laddningsbara apparater vi använder i vår vardag.
− Samtidigt har behovet av att hitta ett alternativ till litium framhållits eftersom litium som naturresurs är begränsad. Ett sådant alternativ är utvecklingen av natriumjonbatterier de senaste åren, säger docent Zareen Abbas.
Ett Nobelpris som uppmärksammar batterier kan också få en positiv inverkan på forskning om andra typer av elektrokemiska processer som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, enligt professor Elisabet Ahlberg.
− Det kan till exempel handla om elektrokemisk vattensplittring, bränsleceller och andra typer av batterier. Idag arbetar jag tillsammans med en doktorand på Chalmers med flödesbatterier baserade på vattenlösliga organiska föreningar. Sådana batterier är främst användbara för att lagra energi från intermittenta källor såsom vind och el, säger hon.
Illustration: Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences
