Om Gud finns, och de jordingar som får privilegiet att till slut träda in i hans himmel torde dessa just vid inträdandet höra detta musikstycke; . Det är i vart fall musik som tveklöst kan kallas himmelskt. De tre stora: Bach, Beethoven och Mozart må ursäkta när de från sina särskilt utvalda, finaste platser däruppe hör inträdesmusiken; å andra sidan kommer naturligtvis deras musik att omväxlande ljuda mest av all musik i Guds Himmel, fattas. Men det måste alltså vara Nikolaj Rimskij-Korsakov som med denna så vackert gnistrande pärla fått äran att stå för inträdestonerna. Själv har jag låtit mig träffas av detta underbara åtskilliga gånger och blir varje gång...ja lyrisk. Att jag försöker nedteckna denna lyriska känsla i ord som här må ursäktas med tanke på resultatet... men vad gör man när känslorna svämmar över vid lyssnandet av dessa himmelska toner?
