För många osäkra uttryck som ”troligtvis” och ”misstänkt” gör journalerna luddiga och svårbegripliga, enligt en ny avhandling.
Språkforskaren Sumithra Velupillai tycker att hon ideligen stötte ”sannolikt” och ”möjligen” då hon undersökte bedömningsdelen i omkring 7 500 journaler vid Karolinska universitetssjukhuset.
– Flerordsuttryck som ”inga tydliga tecken” och ”kan inte uteslutas” förekom också en hel del, säger hon.
Journalerna innehåller ofta ett internt läkarspråk, men ska ibland också läsas av andra yrkesgrupper som forskare och administratörer. Ska de snabbt få en förståelse för vad som egentligen står där, är luddigheter som ”troligtvis” och motstridiga anteckningar som ”ingen säker urinvägsinfektion” ett problem, tycker Sumithra Velupillai.
I sin avhandling har hon fokuserat på språket i de medicinska journalerna. Syftet är inte att få läkare att skriva tydligare journaler, utan att på sikt skapa ett IT-verktyg som kan hjälpa vårdpersonal att tolka och sortera journaltexten.
– Det kan handla om ett språkverktyg som samlar in alla gånger diabetes nämns i en journal och sedan sorterar diagnosen i högar där den omnämns med osäkerhet och med säkerhet, säger hon.
Ett liknande språkverktyg finns redan i USA, men inget på svenska, enligt Sumithra Velupillai.
Den forskargrupp hon ingår i ska nu starta ett projekt där den vill bygga ett verktyg som automatiskt översätter journaler till allmänsvenska, så att patienter förstår vad som står där.
Finns inte risken att journalen blir missvisande om de ”osäkra” orden sorteras bort?
– Man kan inte vara tydligare i sin journalföring än vad verkligheten är, och i verkligheten finns det många osäkra saker som man måste få spekulera om. Genom att använda språkverktyg som tolkar, kan vi minska risker för upprepningar och dubbeldokumentation i journalerna, säger hon.
Har ni underlag som visar att osäkra ord påverkar vårdkvalitet?
– Nej, men det skulle vara intressant att forska vidare på. /Dagens Medicin
I sin avhandling har hon fokuserat på språket i de medicinska journalerna. Syftet är inte att få läkare att skriva tydligare journaler, utan att på sikt skapa ett IT-verktyg som kan hjälpa vårdpersonal att tolka och sortera journaltexten.
– Det kan handla om ett språkverktyg som samlar in alla gånger diabetes nämns i en journal och sedan sorterar diagnosen i högar där den omnämns med osäkerhet och med säkerhet, säger hon.
Ett liknande språkverktyg finns redan i USA, men inget på svenska, enligt Sumithra Velupillai.
Den forskargrupp hon ingår i ska nu starta ett projekt där den vill bygga ett verktyg som automatiskt översätter journaler till allmänsvenska, så att patienter förstår vad som står där.
Finns inte risken att journalen blir missvisande om de ”osäkra” orden sorteras bort?
– Man kan inte vara tydligare i sin journalföring än vad verkligheten är, och i verkligheten finns det många osäkra saker som man måste få spekulera om. Genom att använda språkverktyg som tolkar, kan vi minska risker för upprepningar och dubbeldokumentation i journalerna, säger hon.
Har ni underlag som visar att osäkra ord påverkar vårdkvalitet?
– Nej, men det skulle vara intressant att forska vidare på. /Dagens Medicin
