Stig Östlund

lördag, december 25, 2010

Apropå den empatibefriade kung Bore

Snön, kylan och blåsten fortsätter att ha delar av södra Sverige i ett järngrepp. För juldagen ser det värst ut för Öland. Där yr vägar igen så fort man hunnit ploga.
Trafikverket varnade redan på julafton människor i framför allt Skåne, Blekinge, Kalmar län och Öland för att ge sig ut på vägarna.
Men alla lydde inte.(De får skylla sig själva.) Flera trafikolyckor inträffade, men ingen människa skadades allvarligt. På Öland fastnade till och med plogbilar i snön.
Och för juldagen ser det fortsatt bistert ut.
- Det kan komma uppemot 15 centimeter snö och fortsätta att blåsa, vilket ställer till det för plogbilarna som kört i skytteltrafik, säger Mikael Gard på Ölands räddningstjänst.
SMHI beslutade vid 21-tiden på julafton att gå ner från klass 2 till en klass 1-varning för Öland och Gotland, trots det kaotiska snöläget som råder på öarna.
Blåsten och yrsnön väntas alltså fortsätta att ställa till problem på både Öland och Gotland och klass 1-varningen väntas ligga kvar till lördagen. Den gäller också för fastlandet i Kalmar län.
På julaftonen flöt tågtrafiken betydligt bättre än dagen före (kan det vara sant?) . Men i bland annat Skåne, Göteborg och Norrköping är trafiken fortsatt reducerad.
Ett Kustpilentåg körde fast i snön norr om Kalmar. Passagerarna evakuerades med bandvagn, men tåget blockerade all trafik mellan Kalmar och Linköpin
Två tåg på väg till Duved försenades med mellan sju och nio timmar och resenärerna fick tillbringa julaftonen ombord, enligt SJ dock med extra mat och dryck i Ånge. (Undrar om det kom någon tomte?) /SvD
Svinkallt i min stad Sundsvall , men det lär bli något bättre imorgon och  på annandagen för att därefter åter nå det absoluta tokgraderstrecket.
Allvarligt talat, jag har stor lust att flytta till något varmare land; de här breddgraderna är inte skapade för människor, vilket i och för sig inte är en ny upptäckt. Men man är väl alltför feg (numera) för att flytta, och tvingas ställa in sig på ett fortsatt liv på de omänskliga breddgraderna; och ångra fina tillfällen man hade i sina yngre dagar. Då hade jag också sluppit anställningen som misslyckad programmerare på Riksförsäkringsverket, vilket jag också djupt ångrar, även om alternativet var arbetslöshet.
Efterklok är det som bekant lätt att vara.
Och inte kan man som  bilfri göra en avkopplande resa på en eller ett par dagar till våra s.k.  storstäder för musik- och teaterupplevelser av klass. Vem törs, förutom under vår- och sommartid,  anlita buss eller tåg i detta land?
Den långt utdragna arktiska kylan gör mig som synes missmodig. Även mig.

Bloggarkiv