onsdag, augusti 31, 2022
August 31, 2022
Fotboll i TV i dag (direkt): förutom MLS, Allsvenskan och damfotboll:
Sportkanalen
20.35 Juventus- Spezia Serie A
C More Live
20.40 Napoli-Lecce Serie A
C MoreLive 3
18.25 Sampdoria-Lazio Serie A
C More Live 4
18.25 Udinese- Florentina Serie A
C More Live 5
18.25 Empoli-Verona Serie A
V Sport 1
Mancheste C-Nottingham Premier League
V Sport Premium
20.55 Liverpool-Newcastle Premier League
V Sport Fotboll
20.25 Arsenal-Aston Villa Premier League
V Sport Extra
20.40 West Ham-Tottenham Premier League
Viaplay
Blackpool-Blackburn Championship
“We are sick.” These words flow out of the mouths of Neapolitans. “We have lost a family member.” Mourners flooded the streets of Naples after the death of the city’s idol, Diego Armando Maradona.
Naples has not been the same since Wednesday 25 November, when it lost a piece of its soul. “The Neapolitans, who are usually theatrical in expressing their pain, are digesting the loss of Maradona in a composed way,” says Jvan Sica, a scholar of Maradona and screenwriter of Maradonapoli, a documentary on the relationship between the Argentine and the Italian city. That relationship is almost impossible to explain in words, you have to feel it to understand it.
On 23 November 1980, an earthquake measuring 6.9 on the Richter scale devastated Irpinia, a district around the city of Avellino, 50km east of Naples. The proximity saw Naples and its surroundings significantly damaged. The city’s tourism sector suffered a downturn and the entire Naples economy was affected.
tisdag, augusti 30, 2022
CAVANI HAR SKRIVIT PÅ FÖR vALNCCIA
Edinson Roberto Cavani Gómez, född 14 februari 1987 i Salto, är en uruguayansk fotbollsspelare. Han har bland annat representerat Palermo, Napoli, Paris Saint-Germain och Manchester United. Cavani är med sina 200 mål Paris Saint-Germain historiska skyttekung. Ingen annan har gjort fler mål för klubben än Cavani. Wikipedia
Född: 14 februari 1987 (ålder 35 år), Salto, Uruguay
Vikt: 71 kg
Längd: 1,84 m
Nuvarande lag: Uruguays herrlandslag i fotboll (#21 / Anfallare)
Lön: 9,64 miljoner GBP (2021)
Partner: Jocelyn Burgardt (från 2014)
|
måndag, augusti 29, 2022
söndag, augusti 28, 2022
45 117 åskådare bjöd på hög stämning på Friends arena i en match som slutade 2–2 sedan bortalaget lyckats kvittera två gånger om. Men direkt efter slutsignalen uppstod bråk mellan de olika lägren som lyckades ta sig förbi de avspärrningar som fanns uppsatta. Från bortaanhängarnas kortsida kastades bengaliska eldar och i anslutning till det uppstod bråk mellan anhängare och ordningsvakter. Fyrverkeripjäser sköts från båda håll.
Rikliga regnmängder i södra Sverige Utmed en frontzon mellan varm luft i öster och betydligt svalare luft i väster har regn och skurar under natten vandrat norrut i ett stråk från inre Götaland till östra Svealand och sydostligaste Norrland. I framför allt Östergötland och delar av östra Svealand har skurarna lokalt varit mycket kraftiga och gett stora regnmängder på kort tid. Det har även förekommit en hel del åska. Under dagen ser det ut att fortsätta vara tidvis kraftigt regn i framför allt nordöstra Götaland och östra Svealand. Under kvällen och natten till måndag ser det sen även ut att bildas lokalt kraftiga regn- och åskskurar i sydöstra Götaland och möjligen även delar av Skåne och Halland, med risk för stora regnmängder på kort tid. Soligt i norr I norra halvan av Sverige är det betydligt stabilare väder och på många platser soligt. Stabilisering i nästa vecka Under måndagen börjar regnet i söder dra bort österut och det är då främst Öland och Gotland som kan få rikliga regnmängder. Därefter följer en stabilisering av vädret i hela landet i samband med att en högtrycksrygg växer in. Det blir då mer blygsamma dagstemperaturer och kyliga nätter. Meteorolog: Mattias Lind Senast uppdaterad: 28 aug. 2022 05:05 /SMHI
OK, Vi behöver ju regn
lördag, augusti 27, 2022
RUNDRADION
Det var efter första världskrigets slut 1918 som rundradions expansion tog fart på allvar. Föregångsland var USA, och strax därefter inleddes försökssändningar i Sverige. Det blev AB Radiotjänst som till slut fick ansvaret för programverksamheten när reguljära sändningar inleddes i Sverige på nyårsdagen 1925. Distributionen underställdes dock telegrafstyrelsen, och verksamheten skulle, till skillnad mot i USA, inte finansieras med reklam utan med radiolicenser. Vid starten 1925 fanns 40.000 licenser, men redan 1937 hade den siffran stigit till cirka 1 miljon registrerade lyssnare.
Radiotjänst fyllde etern med ett blandat innehåll bestående av nyheter, sport, föredrag, teaterföreställningar och litteraturuppläsningar. Men framför allt kom musik att bli ett uppskattat inslag i sändningarna, och många är de artister vars karriärer tagit fart ordentligt efter radioframträdanden. En av dessa artister var Sven-Olof Sandberg, som i filmen Den underbara tonen (1943) ses sjunga i en radioinspelning. Sandberg hade under föregående decennier haft åtskilliga schlagerframgångar i radio med låtar som Det var på Capri vi mötte varandra och Lyssnar du till mig ikväll, lilla mor.
Under radions första decennier stod tekniken många gånger i fokus när mediet skildrades på film. Inte sällan utgör filmerna regelrätta introduktioner i rundradions uppbyggnad och funktionssätt, likaså förekommer som regel oblyg reklam för olika radiotillverkare. År 1927 togs en hypermodern långvågssändare i bruk i Motala, och för många svenskar kom staden vid Vättern därefter att förknippas med det nya mediet. Det sistnämnda framgår med önskvärd tydlighet i Motala – radions huvudstad (1938), som även innehåller ett besök på radiotillverkaren Luxors industrier i staden.
Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018
Lästips:
- Dahlén, Peter, Från Vasaloppet till Sportextra: Radiosportens etablering och förgrening 1925–1995 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1999)
- Elgemyr, Göran, Radion i strama tyglar: Om Radiotjänsts tillblivelse, teknik och ekonomi 1922–1957 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1996)
- Hadenius, Stig, Kampen om monopolet: Sveriges Radio och TV under 1900-talet (Stockholm: Prisma, 1998)
- Nordmark, Dag, Finrummet och lekstugan: Kultur- och underhållningsprogram i svensk radio och TV (Stockholm: Prisma, 1999)
- Wormbs, Nina, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1997)
fredag, augusti 26, 2022
Ur led är tiden, eller går jorden fel?
”Jag är herre över tiden”, sa astronomen Daniel Gambis till DN 2015. Han hade rätt, bokstavligt talat. Daniel Gambis var då ledande forskare vid den internationella organisationen IERS, International earth rotation and reference systems service, på observatoriet i Paris, och det var hans ansvar att se till att jorden och klockorna på jorden går i takt.
När skillnaden blev för stor - större än 0,7 sekunder - meddelade han världen att det var dags att införa en extra sekund, en så kallad skottsekund, vid midnatt den sista juni eller den sista december. (Numera sköts jobbet av Gambis efterträdare Christian Bizouard.)
Allt började egentligen den 3 juni 1955, när den brittiske fysikern Louis Essen presenterade världens första atomur. Sedan dess har vi haft klockor som är mycket mer exakta än jorden.
Jorden är ju vår ursprungliga klocka och grunden för hela vår tidmätning. Den går ett varv runt sin axel på 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Men jorden är inte längre tillräckligt exakt för våra moderna behov. Så från 1972 är det atomur och inte jorden som bestämmer världens officiella tid: UTC, Coordinated universal time.
Sedan dess har det införts totalt 27 skottsekunder, hittills, för att UTC och jorden inte ska hamna alltför mycket ur fas.
Under 1970-, 80- och 90-talen så behövdes det nya skottsekunder varje eller vartannat år. Men sedan millennieskiftet har det bara blivit fem stycken. Den senaste kom i december 2016, för snart 6 år sedan. Och sedan dess verkar hastigheten på jorden istället ha ökat. Den 29 juni i år var det kortaste dygn som har uppmätts sedan vi fick atomur.
Men ta nu inte det som belägg för att känslan att tiden går fortare och fortare för varje år verkligen stämmer med vad astronomerna kan mäta. Så är det inte. Tvärtom. Ett dygn i dag är mycket längre än ett dygn i jordens barndom.
När dragningskraften från månen påverkar världens oceaner och skapar ebb och flod bromsar det också jordens rotation, så att varven går långsammare. Ett dygn blir i genomsnitt ungefär en millisekund längre varje sekel.
Men det är i genomsnitt. Variationerna från år till år kan vara mycket större än så. Vädersystem och andra naturfenomen påverkar. Jordbävningen i Indiska ocean som ledde till tsunamikatastrofen i december 2004 fick till exempel jorden att snurra lite snabbare.
Ingen vet säkert varför jordens rotation har snabbats upp de senaste åren, men det finns teorier. Det kan bero på hur manteln rör sig i jordens inre, att jordens magnetiska poler flyttar sig lite, eller på förkastningar där kontinentalplattorna möts. Det kan också ha att göra med att is har smält på glaciärer och vid polerna så att jordens massa är annorlunda fördelad. Troligtvis är det en kombination av många olika effekter.
Jordens exakta rotationshastighet har ingen som helst betydelse för oss som biologiska organismer. Men att vara överens om vad klockan är på millisekunden kan betyda mycket för våra tekniska system, inte minst för satellitnavigering, som är helt beroende av exakt tid.
En skottsekund kan vara svår att hantera för teknik och programmerare, och ställa till problem i allt från flygövervakningssystem till finansmarknaden. Sedan länge pågår en debatt om det inte vore dags att sluta med skottsekunder. Borde vi bara använda atomurstiden rakt av som vår standardtid, utan att koppla den till jorden?
Om jorden nu fortsätter att snurra allt snabbare kan vi kanske för första gången behöva en negativ skottsekund, en sekund som tas bort från tiden. Hur tekniken skulle klara det har vi ingen aning om.
Kanske är det dags att slopa skottsekunden, en gång för alla. Å andra sidan har solens gång över himlen alltid varit grunden för vår tideräkning. Som Daniel Gambis säger: ”Tekniken är till för att tjäna människorna, inte tvärtom.” Tekniken bör anpassa sig efter oss, inte vi efter tekniken.
|
|
|
|
|
|
Det var efter första världskrigets slut 1918 som rundradions expansion tog fart på allvar. Föregångsland var USA, och strax därefter inleddes försökssändningar i Sverige. Det blev AB Radiotjänst som till slut fick ansvaret för programverksamheten när reguljära sändningar inleddes i Sverige på nyårsdagen 1925. Distributionen underställdes dock telegrafstyrelsen, och verksamheten skulle, till skillnad mot i USA, inte finansieras med reklam utan med radiolicenser. Vid starten 1925 fanns 40.000 licenser, men redan 1937 hade den siffran stigit till cirka 1 miljon registrerade lyssnare.
Radiotjänst fyllde etern med ett blandat innehåll bestående av nyheter, sport, föredrag, teaterföreställningar och litteraturuppläsningar. Men framför allt kom musik att bli ett uppskattat inslag i sändningarna, och många är de artister vars karriärer tagit fart ordentligt efter radioframträdanden. En av dessa artister var Sven-Olof Sandberg, som i filmen Den underbara tonen (1943) ses sjunga i en radioinspelning. Sandberg hade under föregående decennier haft åtskilliga schlagerframgångar i radio med låtar som Det var på Capri vi mötte varandra och Lyssnar du till mig ikväll, lilla mor.
Under radions första decennier stod tekniken många gånger i fokus när mediet skildrades på film. Inte sällan utgör filmerna regelrätta introduktioner i rundradions uppbyggnad och funktionssätt, likaså förekommer som regel oblyg reklam för olika radiotillverkare. År 1927 togs en hypermodern långvågssändare i bruk i Motala, och för många svenskar kom staden vid Vättern därefter att förknippas med det nya mediet. Det sistnämnda framgår med önskvärd tydlighet i Motala – radions huvudstad (1938), som även innehåller ett besök på radiotillverkaren Luxors industrier i staden.
Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018
Lästips: