Varför blommar den fortfarande, liten blåklocka, på en äng utanför Uppsala? Forskaren Alistair Auffret har upptäckt att flera arter blommar annorlunda i ett varmare klimat.
Han lyfter försiktigt upp en efter en av de små klockorna och ser ut över den slokande septemberängen som fortfarande enträget skiftar i blått.
– Den lilla blåklockan borde inte blomma nu om man litar till äldre floror, säger Alistair Auffret, landskapsekologiforskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Han har precis publicerat en ny studie i tidskriften Ecosphere och den liknar inte tidigare forskningsprojekt. Fältstudier har bytts mot historiska kartor, gulnade floror och gamla böcker i hopp om att bättre förstå hur mänskligheten påverkat den biologiska mångfalden genom åren.
– Det är tydligt att vissa arter börjar blomma tidigare och slutar blomma senare. Flera arter har förlängt blomsäsongen med nästan fyra veckor de senaste 220 åren, som är den tidsrymd jag kunnat studera, säger Alistair Auffret.
Det finns alltså vinnare i ett varmare klimat?
– Det gör det absolut. Vi har sett att det går fortare för en ny art att etablera sig än för en hel population att utrotas. Och så har vi haft ett inflöde av nya arter från trädgårdar. Men över tid så kan det ändras.
Flera av sommarens mest uppskattade blomster går således en ljus framtid till mötes. Hundkex blommar tidigare, brudbröd tidigare och längre. Liten blåklocka går det också bra för. Den har redan stor utbredning och verkar också kunna anpassa blomningen på ett fördelaktigt sätt.
Men den enes bröd är allt som oftast den andres död.
Det är arter som behöver ett svalare klimat som på sikt försvinner – samtidigt är vi människor beroende av den biologiska mångfalden.
I takt med att det svenska klimatet blir varmare och blötare får många arter kämpa för sin överlevnad i skog och mark. Framgångskonceptet är anpassning, men det är inte möjligt för alla växter. Under 1900-talet steg medeltemperaturen med ungefär 1,5 grader och nederbörden har ökat med cirka 10 procent, vilket gör att exempelvis växter som gillar fuktigt och varmt väder gynnas.
Samtidigt riskerar en miljon arter att utrotas, enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES.
– Av de 241 arter jag studerar kunde knappt 40 procent anpassa blomningstiden, drygt 60 procent kunde det inte. Det är arter som behöver ett svalare klimat som på sikt försvinner – samtidigt är vi människor beroende av den biologiska mångfalden.
Han bläddrar i sina böcker. Pekar på historiska utbredningskartor och jämför med i dag. Den äldsta floran han studerat är från 1798 och där står att blåklockan blommar i juli, medan det nu är tydligt att de även drygt 220 år senare färgar ängarna utanför Uppsala blå också i början av september.
Det är heller inte bara värme och nederbörd som påverkar växters utbredning. Markanvändning, ett intensivare jord- och skogsbruk, fler främmande invasiva arter anses också vara allvarliga hot mot den biologiska mångfalden och naturen som vi känner den.
– Att gräsmarker och ängar försvinner är inte bra för mångfalden. Det är dessutom för mycket fokus på små insatser som blommande vägkanter. Ängsblommor behöver bara vara där för att vi tagit bort deras naturliga växtplatser, säger han.
Under de senaste decennierna har det svenska landskapet blivit mer ensidigt och öppna ängar har vuxit igen eller täckts med skog. Men inte heller den förändringen är enbart dålig. Alistair Auffret och andra forskarkollegor har tidigare visat att den förändringen minskade den negativa effekten av uppvärmning på floran.
En förklaring kan vara att träd med sina stora kronor kan ha en lokalt kylande effekt.
Men den här gången har han lämnat träden därhän och fokuserat på blommor. Idén att studera förändrade växtmönster med hjälp av historisk litteratur fick Alistair Auffret när en vän skämtade om att midsommarblomster som blommade redan i maj kanske borde byta namn till majblommor eller ”midmajsommarblomster”. Samtidigt kom en ny omfångsrik bok över Sveriges flora.
– Jag får hela tiden höra historier om blommor som kommer tidigare på våren och andra som försvinner. Men för mig är det inte bara berättelser utan också viktiga observationer. I Sverige finns mängder med duktiga amatörbotaniker, säger han.
Det finns ännu inget som tyder på att det är dags för Sveriges nyblivna nationalblomma liten blåklocka att packa ihop för säsongen. De knoppar och står i. Alistair Auffret kryper nära för att kunna ta klockorna i sin hand.
– Vi är en del av naturen och egentligen inte viktigare än någon annan art på planeten.
