I sommar har vi dagligen kunnat läsa nyheter om extremväder. Den 9 juli registrerade meteorologerna i Death Valley i Kalifornien den troligtvis högsta temperaturen som någonsin uppmätts på jorden: hela 54,5 grader. Områden i nordvästra USA och västra Kanada har i år drabbats av onormala värmeböljor, något som ledde till ett nytt, dystert värmerekord i Kanada på 49,6 grader. Rekordet registrerades i Lytton som kort tid efteråt drabbades av en storbrand som förstörde 90 procent av staden. En katastrofal kombination av extrem värme, brist på nederbörd och starka vindar har lett till flera brutala bränder i de snustorra amerikanska och kanadensiska skogarna. Samtidigt har Centraleuropa drabbats av extrema nederbördsmängder som har inneburit kraftiga översvämningar i Tyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Österrike. Mer än 200 människor har mist livet och stora områden har blivit ödelagda av vattenmassor och lera. Röda korset rapporterade om 155 döda och över 24 000 evakuerade efter översvämningar i Nigeria och i Nya Zeeland tvingades 2 000 människor evakueras då nederbördsmängder som vanligtvis faller på en månad föll på bara två dagar. Delar av Henan-provinsen i Kina, inkluderat storstaden Zhengzhou med 10 miljoner invånare, blev översvämmat efter det kraftigaste regnvädret på 1000 år. Detta är bara några av alla extremväder olika delar av planeten senaste tiden. Och listan fylls på hela tiden. Enligt klimatforskare har dessa extrema väderhändelser blivit mer långt mer omfattande än tidigare vädermodeller beräknat. Extremt väder är en av konsekvenserna av klimatkrisen vi befinner oss i. Och detta är bara början. I en intervju med Aftonbladet säger Thomas B Johansson, professor emeritus vid internationella miljöinstitutet, att vi måste arbeta på två fronter. “Man måste vara beredd på händelser som blir katastrofala om och när de kommer. Att förbättra utflödesmöjligheterna från Vänern för att förhindra översvämningar är ett exempel på en sådan åtgärd. Men det kan lösa ett akut problem, inte situationen, säger han. “Det andra spåret är att minska temperaturhöjningen, och då måste man snabbt och drastiskt minska utsläppen. Det går inte att peta i marginalerna, alternativet är fler värmeböljor, mer torka, fler översvämningar.” Krisen vi befinner oss i beror på att vi människor alltför ofta prioriterat ekonomiska intressen framför hållbarhet och klimat. Och det är nu vi börjar se konsekvenserna på allvar. Det är nu vi måste samla kraften att få igenom de förändringar som krävs för att rädda vår gemensamma framtid. Som månadsgivare är du med oss och gör skillnad i kampen för en friskare planet, varje dag. |
