Stig Östlund

lördag, juni 20, 2020

Uppståndelsen



Symfonin predikar en bejakande livssyn. "Hör upp att bäva, bered dig för att leva", diktar Mahler själv i sin sammansmältning av det judiska och det kristna. Ändå frigör han sig delvis från religiös konfession och gör symfonin angelägen genom att sudda ut gränserna mellan konst och liv. Sällan talar Mahler så direkt till lyssnaren som just i denna andra symfoni.

Det sägs att Mahlers musik inte är programmatisk, men nog har han försett också denna symfoni med ett – ja till och med flera, visserligen hemlighållna program. Men musiken har inte komponerats till ett på förhand existerande litterärt innehåll, utan tvärtom. Mahler skapade ofta program utgående från musiken.

Man borde alltså lyssna på musiken utan utommusikaliska förklaringar, hur nyfiken man än blir på dem. Men visst är det ju fascinerande att få veta att Hans von Bülow skällde ut första satsen. Mahler började tvivla på sin förmåga och arbetet drog ut på tiden, då några av hans familjemedlemmar avled. Vid Bülows begravning träffades Mahler av blixten, då en kör sjöng om uppståndelsen. Detta blev sedan symfonins sista sats./Huvudstadsbladet (Finland)

F

Bloggarkiv