 |
| Arbetarnas och de svagas vän |
Över 200.000 kronor eller ungefär lika mycket som en undersköterska drar ihop efter skatt på ett år. Så mycket har ett villaägande hushåll i Danderyd tjänat på slopad fastighets- och förmögenhetsskatt – per år.
– Hur vill vi att man ska bli rik i Sverige, på fastighetsaffärer eller på arbete, frågar sig professor Daniel Waldenström.
2000-talet är de förmögnas århundrade, i alla fall hittills. Sedan millennieskiftet har mängder av egendomsskatter avskaffats, av vitt skilda regeringsfärger. Socialdemokraterna tog bort arvs- och gåvoskatten, Alliansen plockade sedan bort fastighetsskatten, åtminstone hur den såg ut då, och förmögenhetskatten. Att klyftorna har ökat de senaste 20 åren är ingen nyhet längre, men hur mycket handlar det om egentligen?
TT har bett LO-ekonomerna att räkna på effekterna i rena kronor och ören. Hushåll i Danderyd, en villafamilj i en mellanstor svensk stad, Sundsvall, och riket som helhet har valts ut. Sifforna baseras på genomsnittliga taxeringsvärden och förmögenhetsstatistik från SCB, framräknad i tid enligt nationalekonomen Daniel Waldenströms modell.
Om skatterna hade funnits kvar som de såg ut när vi gick in i 2000-talet hade Danderydshushållet, ett par boendes i villa, i genomsnitt betalat 227.400 kronor mer i skatt per år än vad som nu är fallet. Villaägaren i Sundsvall har på motsvarande vis ”tjänat” 5.700 kronor.
– Det är ganska stora belopp, konstaterar Daniel Waldenström, vars forskning är inriktad på just inkomst- och förmögenhetsfördelning.
Den slopade förmögenhetsskatten motsvarar hela 140.000 i lägre skatt för Danderydsfamiljen, men kan också i viss mån sägas ha varit en dubbel fastighetsskatt eftersom värdet på huset slår på båda skatteslagen.
Men oavsett det, precis som många andra ekonomer slår han ett slag för återinförd fastighetsskatt som den såg ut då, till skillnad från i dag då i princip alla betalar samma skatt, med ett lågt takbelopp.
– Fastighetstillgångar är en gynnsam skattebas, det påverkar inte hur mycket vi jobbar. Om vi ska ha höga skatter måste vi ha effektiva skatter, säger Daniel Waldenström.
Alla miljarder i slopade kapitalskatter hade i stället kunnat läggas på lägre skatt på arbete, enligt Waldenström.
Att fastighetsskatten i princip försvann 2008 kan främst tillskrivas Kristdemokraterna och intresseorganisationen Villaägarna, enligt Waldenström. För även om de flesta ekonomiska bedömarna hyllar fastighetsskatten har få politiker, inte heller finansminister Magdalena Andersson (S) vågat lyfta skatten igen, med hänvisning till att medborgarna inte vill ha den. Men det stämmer inte, rätt utformad finns en majoritet för återinförd fastighetsskatt, visar studier enligt Daniel Waldenström.
– Mycket av argumentationen kommer från särintressen, säger Daniel Waldenström och det gäller även den borttagna arvs- och gåvoskatten, enligt honom.
Danderydshushållets barn har kunnat räkna hem ytterligare 3,5 miljoner kronor på den slopade arvsskatten, ett tilltag som kan diskuteras ur såväl ett rättviseperspektiv som ett liberalt synsätt om att alla människor ska ha liknande möjligheter i livets startskede. Till och med USA har arvsskatt, resonerar Waldenström.
Även de omgjorda så kallade fåmansbolagsskatterna (3:12- reglerna) har gynnat kapitalägarna.
Vid årsskiftet slopas värnskatten för höginkomsttagare, det innebär i snitt 17.700 kronor i lägre skatt per år.
 |
| Steffe |
