Med bengaliska eldar och en jättelik banderoll på toppmötesbyggnaden i Bryssel har miljöorganisationen markerat sitt missnöje med EU-ledarnas klimatpolitik.
"Klimatnödläge", lyder texten på en av de stora dukar som hängts upp.
Hårt motstånd
Frågan om klimatneutralitet år 2050 är ett av huvudämnena under torsdagen. EU:s nye permanente rådsordförande Charles Michel hoppas att alla länder ska säga ja, så att det uttalandet sedan kan användas som hävstång vid det pågående klimatmötet i Madrid.
Ungern, Polen och Tjeckien står dock envist emot.
"Utöver de existerande 2030-målen kan vi bara gå med på nya som grundas på allvarliga, tydliga och ansvarsfulla beräkningar", sade den ungerske regeringstalesmannen Zoltan Kovács i onsdags, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Charles Michel är ändå hoppfull.
– Nödvändiga diskussioner pågår fortfarande, sade belgaren till den församlade korrespondentkåren i Bryssel i onsdags.
Kärnkraft
Möjligen kan en lösning hittas via löften om den gigantiska omställningsfond som EU-kommissionen vill skapa för att hjälpa områden och sektorer som i dag är starkt avhängiga av fossila bränslen och utsläppstunga industrier.
Eller så får man gå via kärnkraften.
De tre nej-länderna har tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Slovenien tills vidare stoppat en uppgörelse från i förra veckan om "hållbara investeringar". Länderna oroas över att uppgörelsen gör det svårare att stämpla investeringar i kärnkraft och kolkraft som gröna.
"Tjeckien vill ha klimatneutralitet, men vi kommer inte att klara det utan kärnkraft. EU måste erkänna kärnkraft som utsläppsfri källa", skrev premiärminister Andrej Babis på Twitter i onsdags.
Budgetstrid
En annan diskussionspunkt under torsdagen är EU:s nästa långtidsbudget. Här väntas dock inga beslut förrän tidigast i vår.
Länderna sitter djupt nere i sina skyttegravar och håller fast vid sina förhandlingslinjer.
Mer pengar till budgeten önskas framför allt i södra och östra delarna av EU.
– Vi väntar fortfarande på några klappar, men har inte ens fått ett julkort, sade exempelvis Litauens EU-minister Albinas Zananavicius om den kompromiss som förts fram av nuvarande ordförandelandet Finland.
Sverige ingår i sin tur i en envis grupp på fyra länder som vill ha en betydligt mindre budget än vad både kommissionen och kompromissen föreslagit, på motsvarande 1,11 respektive 1,07 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst, BNI.
– Förslaget är inte balanserat och kan därför inte accepteras. Vi vill fortfarande se en budget på en procent, sade statsminister Stefan Löfven (S) i EU-nämnden i onsdags.
Årets sista EU-toppmöte i Bryssel inleds kl 15 på torsdagen med en diskussion om klimatet, med målsättning att enas om ett klimatneutralt EU år 2050. Därefter hålls en arbetsmiddag om EU:s långtidsbudget för år 2021-27. Kvällen avslutas med internationella frågor om Ryssland, Turkiet, Afrika och problemen inom handelsorganisationen WTO.
På fredagen talar ledarna först om eurofrågor och därefter om läget kring brexit.
Toppmötet blir det första under ledning av EU:s nya permanente rådsordförande Charles Michel och nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. Andra nykomlingar vid mötet är Finlands nya statsminister Sanna Marin och Belgiens tillförordnade premiärminister Sophie Wilmès.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson deltar inte i toppmötet med anledning av att Storbritannien samtidigt håller parlamentsval.
