lördag, april 30, 2022
Look up in the sky at the right moment on Saturday and you could see two of the solar system's brightest planets almost touching.
Venus and Jupiter will be millions of miles apart, but from Earth they will appear close to colliding.
This planetary conjunction happens annually but this year they will appear much closer than usual.
The same spectacle won't occur again like this until 2039.
Just the naked eye or binoculars should be enough to see it in a clear sky.
After Saturday, the two planets will go their separate ways as they drift apart in the coming days.
"It's very exciting for astronomers and it's a really great opportunity for people to get out and have a look," explains space scientist and chief stargazer at the Society for Popular Astronomy Prof Lucie Green.
What is a planetary conjunction?
A conjunction is when two planets appear close together or even touching in the Earth's night sky.
In the days running up to Saturday, Venus and Jupiter have been gradually coming together in the sky.
The actual orbit of the planets are about 430 million miles apart but their apparent alignment seen from Earth gives the illusion that they are touching.
How can I see it?
In the UK, you will need to set your alarms and be quick. The best time to catch a glimpse will be at 05:00 BST looking east before the Sun rises.
The planets will be low down in the sky, close to the horizon, and hills and buildings will block the view. If you can, find a high spot and look for two dazzlingly bright spots very close together.
"The planets will differ in their brightness. Venus is brighter than Jupiter so it will look dazzlingly bright when you see it. Jupiter will be slightly fainter, about one-sixth of the brightness of Venus," explains Prof Green.
She suggests using an app to help navigate your way around the skies.
And if you have telescope, you might be able to make out some structure in the atmosphere of Jupiter or some of its largest moons.
The conjunction can be seen from both of Earth's hemispheres at different times of day and night.
Those observing with a telescope may also be treated to a view of Mars and Saturn forming a line of four planets.
Prof Green says she plans to be up and out of bed to watch it from the UK.
"But if I do miss it on Saturday morning, I'm not going to be too worried," she explains.
"In the coming days the two planets start to get further and further apart - So I will still be able to see them."
torsdag, april 28, 2022
.png)
onsdag, april 27, 2022
Sant och falskt om minnet.
Man minns bättre om man sover på saken. SANT
Man minns bättre om man dricker kaffe. FALSKT
Minnen ändras inte. FALSKT
Gamla människor minns sämre. FALSKT. Nej det gör de inte. De minns lika bra som någon yngre, men det kan ta längre tid att hämta hem minnet. Att man har problem med namn , beror mer på att fler trängs i hjärnan än att man inte minns
Källa: Petronella Kettunen, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet
Extremvärmen har slagit till ovanligt tidigt i södra Asien. I Indien uppmättes de högsta temperaturerna i mars på mer än 120 år. Mot slutet av veckan väntas temperaturen närma sig 50 grader i Sindh-provinsen i Pakistan. FN:s klimatpanel IPCC har varnat för att värmeböljorna kommer att intensifieras i Sydasien de kommande årtiondena.
https://internal.imd.gov.in/press_release/20220402_pr_1551.pdf
tisdag, april 26, 2022
Champions League: Man City edge Real Madrid in seven-goal thriller
They have given us some exceptional football this evening. Both teams were really open but when you look at it from a neutral point of view - the goals, the atmosphere... It's just been an unbelievable night.
Follow all the action as Manchester City host Real Madrid in the first leg of their Champions League semi-final.
Pep Guardiola’s side held their nerve in a gruelling and fractious quarter-final tie against Atletico Madrid, with Kevin De Bruyne’s goal in the first leg proving enough to secure City’s path into the last four. Guardiola is worrying over the fitness of several key defenders with Joao Cancelo ruled out and Kyle Walker and John Stones both missing training on Monday, leaving the City coach with a conundrum over how to organise his back-line. City will still come into the tie full of confidence, though, after a 5-1 thrashing of Watford at the weekend saw them maintain their one-point lead in the Premier League title race.
Madrid twice seemed on the brink of being knocked out of the tournament, first by Paris Saint-Germain in the last 16 and then Chelsea in the quarter-finals, but on both occasions the brilliance of Karim Benzema and Luka Modric somehow helped to haul Carlo Ancelotti’s side over the line. The Italian was contending with two key injury concerns of his own but, while Casemiro has only made the bench, David Alaba has been deemed fit to start in a significant boost for Madrid. The Spanish giants have also had the luxury of being able to focus almost all their attention on this tie, with the club now just one point away from securing the La Liga title. Follow all the action live below:
Det svenska kungahuset får närmare 150 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar årligen. Hälften av det går grovt räknat till driften av slotten och resten till vad som kallas det kungliga apanaget, alltså i fjol cirka 74 miljoner kronor.
Hur mycket som går direkt till kungligheterna har tidigare varit hemligt, men i årsredovisningen för 2021 framgår tydligare hur mycket som går till var och en i vad som kallas rambeloppet, 13,6 miljoner kronor av det 74 miljoner stora apanaget.
Kungen och drottningen fick 8 miljoner, kronprinsessan Victorias familj fick 4,5 miljoner kronor och prins Carl Philips familj 1,1 miljoner kronor. Att barnen inte får lika mycket, prinsessan Madeleine får dessutom inget alls, har sina skäl.
– Det beror på att de har helt olika roller, och vilka kostnader som är förenliga med de här rollerna. Annars brukar man kanske säga att i en vanlig familj ska barnen få lika mycket pengar, men så är det alltså inte här, säger hovets ekonomichef Jan Lindman.
Han beskriver de här pengarna som merkostnader av privat natur som de har i förlängningen av deras uppdrag. Det handlar till stor del om att, i brist på vanlig lön, bekosta sin vardag, om än en ekonomiskt lyxigare vardag än för gemene man. Det kan vara en del av deras boendekostnader, på Drottningholm och Haga, men också kläder för officiell representation.
– Och det förstår man ju direkt, att det är högre kostnader för damerna än för herrarna, säger Jan Lindman.
Huvudregeln är att allt ska redovisas med fakturor och kvitton.
Ytterst är det kungen som bestämmer rambeloppets storlek och fördelning, men han får ett underlag från kansliet att ta ställning till, enligt Lindman.
Förebilden till den nya öppnare redovisningen, som bygger på riksdagens beställning, är det danska kungahuset.
Vid sidan om apanaget har den kungliga familjen även en privat förmögenhet, vars storlek är hemlig. Köp av privata bilar, båtar och fastigheter bekostas av egna ärvda pengar.
– I grunden kommer den (den privata förmögenheten) i ganska hög utsträckning, så vitt vi har kunnat utreda, från Karl XIV Johan, men också från en del ingifta prinsessor på 1800-talet, säger Jan Lindman.
”Musik är inte bara ett nöje, den kan rent av vara en livsnödvändighet”
Musiken formar oss under uppväxten, ger oss glädje, styrka, tröst och får oss att må bättre. Vad är det som händer i oss när vi lyssnar på musik, och varför? Musikprofessor Lars Lilliestam har specialiserat sig på hur musiklyssnande påverkar människor – och han slår ett slag för det som vissa föraktfullt kallar för ”slölyssnandet”.
Musikens betydelse
Del 1
För många är musik något som följer en genom hela livet. Vad kan den betyda för oss psykologiskt? Och varför påverkas vi som vi gör? Insidans serie undersöker olika aspekter av människans relation till musik.
Många människor älskar att lyssna på musik. Och det är en mer komplex sysselsättning än vad man kanske kan tro.
– Att lyssna på musik innebär ett enormt flöde av intryck och förnimmelser. Det är ljud och klanger, melodier, text, sound och groove – det som får det att svänga. Många människor påverkas starkt av musik, men de har svårt att med ord beskriva vad de upplever, säger Lars Lilliestam.
Han är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet och har i flera decennier forskat om hur människor använder sig av musik – och vad musiken gör med oss. Inför sin senaste bok ”Lyssna på musik: Upplevelser, mening och hälsa” (Bo Ejeby förlag 2020) djupintervjuade Lars Lilliestam tio personer i olika åldrar om deras musiklyssnande.
När han ber människor beskriva sitt musiklyssnande så är det inte i första hand själva musiken som hamnar i fokus. Snarare handlar det om de känslor, minnen och associationer som musiken ger upphov till hos den som lyssnar.
Flera av de intervjuade i studien säger att de ofta lyssnar på musik flera timmar per dag. Musiken är en självklar del av vardagslivet.
Lars Lilliestam säger att musiken påverkar kroppen fysiskt. Den sätter i gång processer som påverkar blodtryck, puls, andning muskelspänning och hormonbalanser bland annat. Men även genom att den kan få oss att sjunga med och röra på oss.
Ännu viktigare är musikens psykiska påverkan, säger han. Musiken kan få oss att bearbeta ilska, sorg, trötthet, melankoli och att härda ut. En av de intervjuade säger att musiklyssnandet handlar om att ”få ett välbefinnande i själen” eller att att få ”känslorna på rätt hjulspår igen”.
– Musiken kan även få oss att reflektera över våra liv. Musik är inte bara ett nöje, den kan rent av vara en livsnödvändighet.
Många i studien använder musik för att slappna av, varva ner, skärma av sig, avreagera sig och påverka sina känslor. Antingen för att komma i en annan sinnesstämning eller att förstärka en känsla man redan befinner sig i. Musiken behöver inte vara vacker och glad för att man ska tycka om den, säger Lars Lilliestam.
– Det tycks vara viktigare att den är uttrycksfull och i någon mening upplevs som äkta.
Lars Lilliestam säger att intervjuerna ofta varit mycket utlämnande. Flera har berättat om svåra upplevelser kopplade till låtarna när de försöker beskriva musikens betydelse.
– Det är inte sällan musik blir ett slags självterapi, ett sätt att hantera sina känslor och påverka sitt sinnestillstånd, säger han.
Lars Lilliestam lyfter fram ett exempel på hur stor positiv betydelse en låt kan få i en människas liv. En av de intervjuade tog med sig Björn Afzelius sång ”Ikaros” till intervjun. Den handlar om en olycklig barndom präglad av rädsla och misshandel. Hon tyckte att den beskrev hennes egen uppväxt och fick henne att känna sig normal.
”När jag gick in i texten och lyssnade på den från början så blev jag ganska ledsen, för man var mer som ett öppet sår, eller vad man ska säga. Så den gick rakt in och fick känslorna och sorgen som fanns att komma fram. I dag bär jag ju inte så mycket sorg över det här längre. Det är liksom passerat”, säger hon i boken.
– I början grät hon när hon lyssnade på ”Ikaros”. Det gör hon inte längre. Sången har fått henne att bearbeta sina känslor. Att musik kan skänka tröst och ge en känsla av att man inte är ensam återkommer ofta i forskningslitteraturen, säger Lars Lilliestam.
Musiklyssnande är alltså förknippat med starka känslor, men de flesta i studien säger att de har svårt att beskriva sina upplevelser med ord. I stället använder de sig av sitt kroppsspråk. De gör gester, mimar, sjunger med och härmar gitarriff och trumsekvenser som de tycker om.
En orsak till att det är så svårt att beskriva musikupplevelser är att det handlar om så kallad tyst kunskap och sensorik, säger Lars Lilliestam. Det är två forskarbegrepp som i korthet innebär att vissa kunskaper, erfarenheter eller sinnliga intryck helt enkelt inte går att formulera i ord. Det är bara något man tagit till sig i livet och bär inom sig.
– Även om man direkt hör vem som sjunger eller att det är Jan Johansson som spelar piano så är det inte säkert att man kan beskriva varför. Det här är inget överraskande utan helt i linje med tidigare forskning.
Lars Lilliestam säger att själva situationen när vi lyssnar på musiken påverkar hur vi tar till oss den. Det är en skillnad på att lyssna i bilen, hemma i ett tyst rum eller om man är ute och promenerar med hörlurar. Om vi är ensamma eller lyssnar tillsammans med andra. Och inte minst spelar det roll vilken sinnesstämning vi befinner oss i.
– Situationen när vi lyssnar kan faktiskt faktiskt göra att ett musikstycke kan upplevas på olika sätt och få olika innebörder. Om man drar det till sin spets så innebär det att även om en människa lyssnar på exakt samma inspelning vid olika tillfällen så blir inte lyssningen densamma. Varje lyssning är unik, säger han.
Det Lars Lilliestam framför allt slås av i sin undersökning är hur många olika sätt det finns att lyssna på musik. Han hävdar bestämt att det inte finns något rätt eller fel eller bra eller dåligt sätt att lyssna på.
– Det finns så mycket föreställningar om god och dålig lyssning, att radion till exempel skulle förflacka lyssnandet. Det här förgiftar musiksnacket. Man måste respektera alla sätt, för det är väldigt personligt, säger han bestämt.
Själv lyfter Lars Lilliestam gärna fram bakgrundslyssnandet, som vissa människor närmast föraktfullt benämner slölyssnande. Att man gör flera saker samtidigt. Forskarna brukar prata om aktivt och passivt lyssnande. Själv vill han kalla det att lyssna parallellt – ett begrepp som hans forskarkollega Åsa Bergman lanserat. Lars Lilliestam menar att det är ett väl så viktigt sätt att lyssna på musik.
– Om man till exempel diskar till musik så är det kanske snarare diskningen som är i bakgrunden och musiken i förgrunden.
När det kommer till hur musiken påverkar oss är det svårt att särskilja vad som beror på texten och vad som beror på musiken, säger Lars Lilliestam.
Vissa människor säger att texterna är mycket viktiga och kanske lär sig dem utantill. För andra fyller texten en mindre funktion. Det är inte ens säkert att de tar till sig vad texten handlar om utan lyfter snarare fram en känsla de får av texten, säger Lars Lilliestam. De kanske snappar upp några strofer som får prägla hela låten.
Rösten är det enskilda inslaget i musiken som de intervjuade pratar om mest, enligt Lars Lilliestam. Hur den kan förmedla känslor, erfarenheter och visdom. Dess karaktär, uttrycksfullhet och sound. Ord som används för att beskriva en röst kan vara ”skör”, ”trasig” ”släpig” eller ”cool”.
– Det finns ju ett talesätt att rösten är själens spegel. Det stämmer nog bra när man lyssnar på musik.
Lars Lilliestam eget musikintresse väcktes när han fyllde tolv år och fick Beatles första singel i Sverige, ”Please Please Me”, i present. Sedan dess har musiken hållit honom i ett starkt grepp.
– Jag blev galen i musik, helt enkelt. När jag kom hem sprang jag in och satte på en skiva innan jag ens hunnit ta av mig skorna.
I dag lyssnar han betydligt mindre på musik. Och det krävs mer av musiken för att han ska bli verkligt berörd. Ibland slår de starkaste upplevelserna till helt oväntat.
En dag när Lars var på väg hem från återvinningen med skräp spelades ”My song” med pianisten Keith Jarrett i bilradion. Det är ett stycke som han har hört hur många gånger som helst.
– Det här tillfället gick hela kroppen i spinn. Det var så oerhört vackert. Allt kändes perfekt. Jag var totalt försvarslös, säger han.
När Lars Lilliestam lyssnar på musik så är det fortfarande ofta skivor som gäller.
– Det är inte bara fråga om ljudet, utan också om själva tinget, särskilt när det gäller vinyl. Omslaget med allt sitt innehåll, lukten, att hålla i skivan. Spotify har jag aldrig kommit in i, säger han.
Annars är det just Spotify och andra aktörer som tagit över lyssnandet i hög grad. Under 2020 stod den digitala musikförsäljningen för 92 procent av den samlade marknaden, enligt branschorganisationen Ifpi.
Även om de intervjuade i Lars Lilliestams studie knappast köper några skivor längre så lyssnar flera av dem fortfarande på sina gamla album på cd eller vinyl framför ett par högtalare när de är hemma.
Beteendet att spela hela album är något som sitter i från ungdomen när de ägde ganska få skivor som de lyssnade intensivt på.
”Man kunde börja nynna på nästa låt innan den ens hade gått i gång för att man visste precis vad som skulle komma. Och det var ju sådant som satte sig i ryggraden” som en av de intervjuade säger i boken.
De flesta i studien beskriver att deras musiksmak formades under ungdomsåren och det är också något som tydligt bekräftas av forskningen.
– Musikens betydelse är nog aldrig så stor som när vi är mellan 15 och 25 år. Det är då du formar din identitet; vad du tycker är roligt, vad som är vackert. Den musiken blir en generationsmarkör och följer dig genom livet, säger Lars Lilliestam.
Från stenkakor till strömmat.
Varje generation präglas inte bara av musiken under sin uppväxt utan också av de musikmedier som dominerat under den perioden: skivspelare, kassettbandspelare och mp3-spelare, exempelvis. Här är några avgörande förändringar:
Fonografen. När fonografen lanserades 1877 gick det för första gången i världshistorien att spela in ljud.
Grammofonen hade runt 1910-talet tagit över. Med 78-varvaren eller stenkakan, som skivorna också kallades kunde var och en köpa sin favoritmusik och spela hur ofta man ville. 1926 kom den elektriska grammofonen.
Radion: Innebar en stor möjlighet att ta till sig musik gratis utan att behöva gå på konsert. Blev en stor konkurrent till grammofonskivan på 20-talet. Transistorapparaten gjorde senare att man kunde ta med sig radion på stranden.
Vinylskivan. Slog igenom under 50-talet, först som LP (long play). Kallas även 33-varvare och innehåller normalt cirka 20 minuter musik på varje sida. Den mindre singeln, eller 45-varvaren innehåller en låt på varje sida. Från mitten av 60-talet tog stereoutgivningar allt mer över monoutgivningarna av skivor.
Rullbandspelaren. Blev vanlig i hemmen på 50- och 60-talet. Där kunde man spela in musik direkt från radion eller från skivor.
Kassettbandspelaren kom på 70-talet och ersatte i stort sett rullbandspelarna vid privat användning. År 1974 såldes mer inspelade kassettband än grammofonskivor.
Freestyle, eller Walkman som den oftast kallades internationellt efter Sonys första modell, var en liten bärbar kassettbandspelare som introducerades i slutet av 70-talet. Med hjälp av ett par hörlurar och freestylen blev det för första gången möjligt att röra sig fritt med musik i öronen.
CD (compact disc). En laserskiva som slog igenom under 80-talet. Många förundrades över det klara rena ljudet utan knaster. Diameter på tolv cm och en speltid på 74 minuter. Den första cd:n som pressades var Abbas album ”The Visitors”. cd-försäljningen gick om vinyl 1991 och hade sin pik år 2000.
Mp3-tekniken slog igenom under andra halvan av 90-talet. Det är en vanlig standard för digitala musikfiler på internet. Spelas på datorer och så småningom också på bärbara mp3-spelare. Illegal nedladdning blev ett begrepp. Man talar om ”nedladdningsgenerationen”, de som var födda på 1980-talet.
Strömmad musik. Med allt bättre internetuppkopplingar och teknik för strömmad, eller streamad musik så har marknaden för cd och mp3 nästan försvunnit. I dag finns musiken tillgänglig direkt till mobilen eller datorn via till exempel Spotify, som grundades 2006 av Daniel Ek och Martin Lorentzon.
Källa: Tekniska muséet, Sveriges Radio
Studien om musiklyssnande.
Lars Lilliestams forskningsprojekt ”Musiklyssning, meningsskapande och hälsa” bygger på tio djupintervjuer med människor om deras musiklyssnande.
De intervjuade var mellan 30 och 70 år och inte musikaliskt skolade. Varje intervjuad fick välja ut tre låtar som Lars Lilliestam sedan samtalade med dem om på djupet. Varför de valt just dessa musikstycken. Varför de betyder så mycket. Hur personerna beskriver låtarna och påverkas av dem.
Studien är publicerad vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
Med studien som bas har Lars Lilliestam skrivit boken ”Lyssna på musik. Upplevelser, mening, hälsa” (Bo Ejeby förlag 2020)
Lars Lilliestam är professor emeritus vid avdelningen för estetik på Göteborgs universitet.
.jpg)
.png)
Russian rhetoric ramping up
We've heard overnight from Russian Foreign Minister Sergei Lavrov, who has repeated what is actually a fairly consistent narrative here - that peace talks are failing or not doing well, and that this is the fault of the Ukrainian side.
But when you look at what is coming out of Moscow, and what Russian people are now being told, the narrative is really ramping up in terms of putting across that this isn't just about Ukraine - the West is wading in and turning this into a full-blown conflict.
Lavrov himself has said this could turn into World War Three.
None of this is shocking or surprising to Russians, who are being prepared for the long haul by Vladimir Putin and his Kremlin media machine.
The fact that Ukrainians will be blamed for any failure in peace talks is simply part and parcel of that narrative.