Man ska inte behöva vara kund i en bank för att få tillgång till en digital identitet. Det anser SKL som uppmanar staten att ta ett större ansvar för att alla får tillgång till e-legitimation – både som privatpersoner och i tjänsten.
Bank-id i all ära men det räcker inte för att Sverige ska kunna utvecklas som digitalt samhälle. Det anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som nu presenterat ett ställningstagande om digital identitetshantering där de kräver att staten tar ett övergripande ansvar för att ta fram en infrastruktur för e-legitimationer.
– I dag är det en märklig ordning där man behöver vara kund i en bank för att få tillgång till e-id. Visst är Bank-id smidigt men det exkluderar många och leder till ett digitalt utanförskap – för alla kan inte bli bankkunder, säger Daniel Forslund som är ordförande för beredningen för digitalisering på SKL.
Och det förslag som en statlig utredare presenterade i dagarna – att staten ska få ansvar för att utfärda e-id som ska läggas in i det fysiska passet för att sedan kunna växlas över till olika mobila lösningar – är inte tillräckligt anser SKL.
Staten måste förtydliga och vidga uppdraget till Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och också ge myndigheten de finansiella förutsättningar som krävs.
I sitt ställningstagande skriver SKL att uppdraget ska omfatta alla offentliga aktörer och utföras i samverkan med privat sektor inklusive bankerna och att målet är att erbjuda en statligt utfärdad e-legitimationslösning som säkerställer stegvis tillgänglighet till e-legitimation för alla invånare.
Dessutom vill man att Digg får i uppdrag att ta fram en tjänstelegitimation för dem som arbetar i offentlig sektor.
Många har tjänstelegitimationer i sina jobb men de ser väldigt olika ut om man arbetar som polis, i vården eller är tjänsteman konstaterar Daniel Forslund.
Men de här legitimationerna fungerar inte mellan olika sektorer där alla har sin egen logik. Det gör att många i stället använder sina privata e-id när de ska legitimera sig till en annan myndighet vilket skapar problem kring frågor som ansvar och rättssäkerhet.
– Där vill vi se en gemensam standard på nationell nivå som alla ska tillämpa så att det går att använda sitt e-leg i tjänsten även när man kommunicerar med en annan myndighet. Det behövs ett sådant uppdrag till Digg.
Som exempel tar Daniel Forslund en stor polisutredning där kanske en sjuksköterska och en lärare också ska in och bidra med information – då ska det vara tydligt att de gör det i tjänsten, att de går in med sina digitala tjänstelegitimationer.
En annan fråga som SKL tar upp i sitt ställningstagande är betalmodellen. Den har länge kritiserats från kommunalt håll eftersom priset sätts per transaktion och det kan vara svårt att på förhand beräkna hur populär en ny e-tjänst kommer att bli.
– Där vill vi se fastprismodeller så att betalmodellen inte hämmar införandet av e-tjänster. För nu kan det bli dyrt att ha en bra e-tjänst och det är ett dåligt
incitament, säger han.
incitament, säger han.
Ett exempel som nämns i SKL:s ställningstagande är 1177.se där Journalen blivit en succé. I september 2018 hade det gjorts tio miljoner inloggningar där. Priset per transaktion är 17 öre så det innebär alltså 1,7 miljoner i ökade kostnader.
För att kunna gå vidare med digitaliseringen krävs en säkrare behörighetskontroll framhåller Daniel Forslund.
– All digital utveckling bygger på att vi kan ha kontroll över vem som kommer åt vilken information. Det menar vi från SKL är ett nationellt åtagande där vi inte kan vara beroende av ett privat konsortium, säger han.
– Vi på SKL har eldat på tidigare och hoppats att e-legitimationsfrågan ska lösas. Det har också gjorts en del utredningar – men det har inte fattats några beslut. Nu behöver regeringen adressera frågan för det här hämmar den digitala utvecklingen om det inte hanteras på ett bättre sätt.
