Stig Östlund

lördag, april 02, 2016

Jag har fått stort intresse för fåglar. Kunskapen är f.n. och har alltid varit lika med "noll" men jag hoppas på en åtminstone någorlunda förbättring.
Nu sträcker sig kunskapen enbart till att känna igen skatan och (vad beträffar hanen) den svartvita flugsnapparen. Vad skatan beträffar kan jag också känna igen dess sån...läte och till och med veta dess namn på latin: "Pica Pica" eller "Pica Pica Pica". Människans fågelintresse lär f.ö. öka. Möjligen har detta något att göra med en önskan att "fly" allt elände som galna  människor alltmer åstadkommer omkring oss.

Webtips:
www.geddeholmnatur.se/fagellank/arter.html
www.natursidan.se/category/faglar/
www.nrm.se/ommuseet/omwebbplatsen/sok.52.html;jsessionid=AD0F1006304DC1A8606E91628EC5D3B2?sv.url=12.5cd05a0f143d0d2925e6b41&query=f%C3%A5glar
www.birdlife.se/

Dessutom många fler sidor att hitta - tips emottages tacksamt. En app med fågelläten till mobilen att ta med sig ut är nog heller inte så tokigt; själv ska jag testa "Fågelsång runt knuten" som jag nyss hittade i Playbutiken och installerade.






NYTT:


Stor studie av klimatförändringars påverkan på fåglar

Bergfinken tvingas allt längre norrut i takt med att klimatet blir varmare.

Bergfinken tvingas allt längre norrut i takt med att klimatet blir varmare.

För första gången har forskare visat att fågelpopulationer i Europa och i USA reagerar på liknande sätt på klimatförändringar.
Det är första gången en jämförande studie i den här omfattningen har gjorts. Den bygger på data insamlade under 30 år, från 1980 till 2010, i såväl USA som i Europa. Åke Lindström, professor vid Lunds universitet och ansvarig för Svensk Fågeltaxering, har bidragit med en av de bästa tidsserierna i Europa vad gäller populationsförändringar hos fåglar.
- Vår data fyller en viktig funktion i studien genom att representera norra Europa, säger han.
Resultaten bekräftar till stor del det som varit antaganden och som tidigare bara visats i mindre, ofta nationella, undersökningar. Arter som föredrar varmt klimat klarar sig ofta bättre och förekommer oftare allt längre norrut i takt med att temperaturen har stigit. Exempel på speciellt klimatkänsliga arter är gärdsmygen i Europa och vandringstrasten i USA.
Lokalt visar sig detta genom att arter som befinner sig i den kallare delen av sitt utbredningsområde har ökat i antal, eftersom klimatet blivit gynnsammare. På motsvarande sätt minskar populationerna i de varmare delarna av artens utbredningsområde där det blivit för varmt. I Sverige är bofinken ett exempel på en art som tydligt sprider sig norrut. Bergfinken, en nordlig släkting, har på motsvarande sätt dragit sina sydligaste utposter i Sverige allt längre norrut.
- På sikt blir problemet att de allra nordligaste arterna inte har något land längre att dra sig tillbaka till om klimatuppvärmningen fortsätter, säger Åke Lindström.
Ett annat resultat som forskarna kommer fram till är att klimatförändringarna påverkar antalet fåglar på samma sätt i USA som i Europa.
- Det är förvånande att effekterna blir så likartade mellan kontinenterna, det är ju trots allt helt olika fågelarter och olika livsmiljöer vi pratar om, säger Åke Lindström.
- Våra resultat borde öka medvetenheten hos beslutsfattare runt om i världen att naturen redan nu påverkas av pågående klimatförändringar, vilket kanske kan öka på takten för att motverka dessa. En annan önskan är att fågelövervakningen i tropiska och subtropiska länder kan utvecklas. I dessa områden är kunskapen om klimatförändringars effekt på fågellivet generellt dålig.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.


Bloggarkiv