Stig Östlund

lördag, februari 25, 2012

Syrsan tänkte blott på sång--
sommarn lång.--
Men när höstens vindar tjöto,--
både mygg och maskar tröto.--
Hungrig var hon. Ingenstans--
ens den minsta matbit fanns.--
Goda råd befunnos dyra.--
För sin granne, en Fru Myra,--
Klagar hon till sist sin nöd:--
"Låna mig en smula bröd--
över vintern: jag är just i--
lite knipa.Till augusti--
gäldar jag, på syrso-ed,--
kapital och ränta med."--
Myrors fel är ej att slösa.--
"Vad har Fröken sommarn lång--
sysslat med för näringsfång?"--
frågar hon den medellösa.--
"Ack, jag sjöng, min bästa fru,--
bara sjöng, som syrsor göra!" --
"Sjöng Ni? Fägnar mig att höra.--
Då får Fröken dansa nu!".
/Jean de la Fontaine (fabeldiktare på 1600-talet)

Bloggarkiv