Osäker diagnos för var femte ny diabetespatient

Trots mer avancerade metoder än i rutinsjukvården går det inte att avgöra vilken sorts diabetes var femte ny patient har. I ANDIS-undersökningen, Alla Nya Diabetiker i Skåne, ska begreppen redas ut.
ANDIS visar också att en diabetesform, LADA, som för 15 år sedan inte ens var beskriven är dubbelt så vanlig som typ 1 diabetes.

- Diabetes är mer komplext än vi har trott, det finns blandformer och gråzoner som vi måste lära oss mer om, säger Mozhgan Dorkhan, diabetesläkare och projektledare för ANDIS.
Alla i Skåne som insjuknar i diabetes, från noll till hundra år, kan vara med i ANDIS. Ett deltagande innebär en utförligare intervju vid första besöket och att fler prover tas, bland andra analyseras kända riskgener och om det finns antikroppar i blodet som visar att det är en autoimmun form av diabetes.
ANDIS kopplar ett grepp på hela diabetesspektrat i en hel befolkning. Detta har aldrig tidigare gjorts.

Syftet är att identifiera undergrupper och blandformer av diabetes och följa sjukdomsförloppet i respektive grupp. Först då kan den bästa behandlingen utvärderas på individnivå.
Kartläggningen syftar också till att urskilja hur olika patientgrupper svarar på olika behandlingar och vilka som har störst risk att drabbas av komplikationer.


- Målet är att resultaten från ANDIS ska gå från forskning till den vardagliga sjukvården, säger Mozhgan Dorkhan.
Ett ANDIS-fynd är att blandformen LADA, som liksom typ 1 är en autoimmun sjukdom men, som typ 2 debuterar senare i livet och har ett mildare förlopp, är mycket vanligare än typ 1 diabetes. Sju procent av patienterna i ANDIS har LADA, medan tre procent har typ 1 diabetes.
- Ändå vet vi inte vilken behandling som är bäst vid LADA. Ovissheten gör att vi kanske förlorar dyrbar tid för att förebygga komplikationer, kommenterar Mozhgan Dorkhan.


En annan lärdom är att det i vart femte fall inte går att avgöra vilken sorts diabetes patienten har, trots att provtagningarna i ANDIS är mer omfattande än vad som är rutin i sjukvården.
- Det är klart otillfredsställande att så många inte får en konkret diagnos och att vi inte vet hur vi bäst ska behandla.
I forskarvärlden uppskattas ANDIS. En efterföljare har redan startat i Uppsala och fler planeras på andra håll i landet, bland andra i västra Götalandsregionen. Liknande upplägg pågår i Finland och Danmark och många enskilda forskare drar också fördel av uppgifter i ANDIS.


Ett exempel är ANDISec, den första stora kartläggningen på mer än 20 år av ögonkomplikationer vid diabetes.
Ett annat är ESTRID, den mest ambitiösa studien hittills av LADA där både miljöns och genetikens betydelse utreds.
I ett tredje, MEDIM, undersöks förekomsten av diabetes bland irakiskfödda boende i Malmö. Preliminära siffror visar på en tickande ohälsobomb. Var femte i stadsdelen Rosengård har antingen typ 2 diabetes eller ett förstadium till sjukdomen.


Ytterligare en handfull studier är på gång inom ramen för ANDIS.
Samtliga sjukhus i Skåne, drygt hundratalet vårdcentraler och privata vårdgivare rekryterar till ANDIS som i nuläget har över 5000 deltagare.
- Med ANDIS har vi möjlighet att skärpa diabetesdiagnostiken och få en klarare bild av de olika diabetesformerna vilket är en förutsättning för mer individanpassad behandling, konstaterar Mozhgan Dorkhan.