Mannens förkylning tycks aldrig gå över – det rinner från vänstra näsborren sedan semestern i Grekland tidigare i somras. En dag nyser han ut en levande larv.
Vem skulle annars tro honom? Och hur skulle han annars kunna få veta vad det var för sorts larv?
– Han var inte av den nervösa typen. Man kan tänka sig att många skulle ha gripits av panik om det hade kommit ut en levande larv ur näsan, säger öron-, näs- och halsläkaren Håkan Einer som tog emot mannen på öron-, näs- och halsmottagningen vid Kungsbacka sjukhus den där dagen i början av augusti 2008.
Larven var 12 millimeter lång, vit och fortfarande lite fryst när den landade på Håkan Einers bord.
– Jag har aldrig varit med om något liknande under mina närmare 30 år som läkare. Jag har stött på att en nattfjäril flugit in i örat hos en patient och stått och fladdrat med vingarna mot trumhinnan – men det här var något nytt, säger han.
Håkan Einer kikade in i mannens näsa och svalg med hjälp av ett fiberskop, men såg inga fler inkräktare. Efter inspektion och röntgen av käkbihålan kunde han konstatera att det var tomt även där.
Patienten var nu helt besvärsfri och behövde ingen behandling. Men frågan kvarstod: Vad var det för larv?
Ett spännande detektivarbete tog sin början. Larven placerades i formalin och skickades till infektionskliniken i Halmstad för bedömning. När personalen där gick bet tog Håkan Einer och kollegan Eva Ellegård, också hon läkare vid öron-, näs- och halsmottagningen i Kungsbacka, med den till Naturhistoriska museet i Göteborg. Inte heller där kunde larven artbestämmas – och nu fick Jan Chirico, forskare vid avdelningen för parasitologi vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, ta över.
Till slut kom svaret: Det var en larv av arten fårstyng (Oestris ovis), en fluga som sedan länge är utdöd i Sverige, men utbredd i exempelvis Medelhavsområdet.
Flugan sprutar normalt in sina larver i näsborrarna på får och getter vilket orsakar en inflammation i näsan och dess bihålor. Larven – som hakar sig fast i slemhinnan hos djuret – utvecklas i bihålan och genomgår tre stadier på vägen till att bli en fluga. Färdigvuxna larver nyses ut på marken och förpuppas. Ibland drabbas även människor av myiasis, angrepp på levande vävnad av fluglarver. Ögon, öron, mun och näsa kan angripas.
Fårstyngslarver i sitt första stadium förekommer relativt ofta, till exempel hos fårfarmare på Sicilien.
Här hade larven nått det andra stadiet, vilket är ovanligt inne i en människa. Än mer sällsynt är det hos någon som är i övrigt frisk.
– Det här fallet är så vitt vi vet det första rapporterade i Sverige och det tredje i världen hos en person som inte har en immunnedsättning, säger Håkan Einer, som tror att mannen blev infekterad under sin semester i Grekland även om han inte vistades i närheten av får eller getter.
Håkan Einer och Eva Ellegård har rapporterat om fallet i tidskriften Journal of Laryngology & Otology.
