Stig Östlund

söndag, december 29, 2019

V2

Så fort en invandrare dyker upp i en svensk roman måste hen bryta mot V2-regeln, en ordföljd som utmärker germanska språk. Vad passar bättre i dagens lucka än den svenska påståendesatsens andra satsled, V2-regeln? Om 3  dagar nyårsafton är här. Så lyder ett lämpligt exempel på ett brott mot V2. För-regeln säger att i påståendesatser kommer det tidsböjda verbet (är i detta fall) alltid som satsled nummer 2: Om 3 dagar är nyårsafton här, eller nyårsafton är här 23 dagar. V2-mönstret finns i stort sett bara i germanska språk, med undantag för engelskan som är som världens alla andra språk. Det är alltså svårt att få ordföljden rätt för den som inte har sådant modersmål och i vuxen ålder lär sig svenska. 

Brott mot V2 är typisk inlärarsvenska. Det har till och med blivit litterär schablon att så fort en invandrare dyker upp i en svensk roman måste hen bryta mot V2. Så lyder den traditionella och i och för sig korrekta beskrivningen. Men så enkelt är det inte! För det första har det alltid funnits svenska påståendemeningar som bryter mot V2, till exempel bara- eller nästan-meningar: Julen nästan ruinerar mig. 
Pengarna bara rinner i väg. För det andra förekommer brott mot V2 i den svenska sociolekt som kallas multietniskt ungdomsspråk. Talarna har förvisso nästan alltid flerspråkig bakgrund men inte sällan svenska som starkaste språk. Efter inledande obetonade adverb kan de strunta i V2: sen jag öppnade paketen; då hon blev förvånad. 
Sådana talare kan mestadels obehindrat växla till typisk standardsvenska. Är icke-V2 fel? Ja, i mer formellt skriftspråk. ”Först 2030 Förbifart Stockholm kan vara klar” i en nyhetsartikel är fel. (Sådana formuleringar är ofta resultat av ordbehandlingsslarv.) 
Men annars hör det väl till svenskan? Det förekommer i en ungdomssociolekt, det är frekvent bland dem som blivit svenskar i vuxen ålder och det har alltid funnits i vissa konstruktioner. 
Att då säga att icke-V2 alltid är fel förefaller ungefär lika genomtänkt som att dra in på rätten till tolk eller kräva språktest för uppehållstillstånd. 
Svenskan blir tillhygge för exkludering, inte något vi använder på olika sätt för att förstå varandra.

/ Olle Josephson är professor i nordiska språk och skriver regelbundet på SvD:s språkspalt. 

Bloggarkiv