Fortsättning från #2/3:--------------
Cykler.
Solfläckarnas antal på solskivan varierar ständigt och efter en 11-årig cykel (elvaårsperioden är dock inte helt regelbunden). Och den 11-åriga periodens amplitud varierar cykliskt med en period av c:a 80 år. Ända sedan början av 17-talet har den 11-åriga solfläckscyklen studerats och efter 1760 års maximum tilldelats nummer i löpande följd, så att vi nu räknar med cykel nummer 21, som sträcker sig från 1976 (nu, 2009, är vi inne i cykel numer 24). Intressant i sammanhanget är att cykel nummer 19 var den intensivaste som någonsin registrerats. Den sträckte sig från april 1954 till oktober 1964. En genomsnittlig cykel har ett maximumt relativtal på 108,2 och en varaktighet på 11,1 år. Under 1900-talet har de flesta cyklerna legat nära 10 år eller något kortare än genomsnittet. Sedan registreringen började har den kortaste cykeln varat 7,3 år och den längsta 17,1 år. Förra cykeln nummer 20 från 1965 till 1976, var ett exempel på en ”medelcykel” vad gäller antalet fläckar. Den nuvarande cykeln hade maximum i december 1979 och i mars 1982 kom ett sekundärmaximum. Maximumet överträffade medelvärdet med omkring 50% (just nu, 2009, ser vi ut att gå på ett minimumrekord [?] ).------------------------------------------------
Bildning av solfläckar.
För några år sedan upptäcktes gasbälten i solytan som har olika rotationsperioder. Solfläckar bildas oftast i gränsområdet mellan snabba och långsamma gasbälten. Hastighetsskillnaden är omkring tre meter per sekund.-------------------
Magnetfält.
Solfläckar har en benägenhet att uppträda i par. Den ena parten i ett sådant par representerar nordändan av en magnet och den andra sydändan. Båda ligger inom samma latitudområde. Paren är orienterade så att lika poler är vända åt samma håll, men på ett sådant sätt att om de västligaste fläckarna i paren är positiva (dvs nordpoler) norr om solekvatorn, så är de västligaste söder om ekvatorn negativa (dvs sydpoler). Vid solfläcksminimum kastas detta förhållande om. Solfläcksmagnetismen företer alltså en period på 2x 11 = 22 år.-------------------------------------------------------------------------
Historia.
Ungefär 0,3 av solytan är i medeltal täckt av fläckar. Vid solens födelse för 4,6 miljarder år sedan, då solaktiviteten var kaotisk, täcktes 10% av ytan av fläckar. När solen var 3 miljarder år gammal började aktiviteten vara cyklisk med en period som var något kortare än elvaårscykeln. Det stora antalet soleruptioner under solens tidiga historia hade antagligen stor betydelse för jordens och livets utveckling. Antagligen gick en stor del av jordens ursprungliga atmosfär förloras genom denna aktivitet. Vi hade antagligen inte existerat utan mycket kraftiga eruptioner och stora fläckar som täckte solen för miljarder år sedan. Man har upptäckt 680 miljoner år gamla varvade leror i södra Australien som tydligt visar en stark elvaårscykel. Äldre leror med liknande band har upptäckts som är över två miljoner år och det kommer att bli möjligt att i detalj rekonstruera solcykelns utveckling under en stor del av solsystemets existens (har man kommit en bit på väg?).---
Solfläckar och klimat.
Då antalet solfläckar förändras. Påverkas inte solarkonstanten nämnvärt, dvs den mängd värme som per minut träffar 1 kvadratcentimeter av jordytan när denna exponeras för solens lodräta strålar. Däremot inträffar alltså stora variationer i den ultravioletta strålningen och i partikelstrålningen från solen. Åsikterna om deras eventuella inverkan på klimat och väder är kontraversiella och löst grundade (diskuteras flitigt även idag, år 2009).-----------------------------------------------------------------------------
Solen dör.
Det är tänkbart att solen om 5 miljarder år kommer att ha förbrukat sitt väte och förvandlas till en s.k. röd jätte. Den växer då så mycket att den uppfyller rymden ända fram till jordbanan. Vår granne, Alfa Centauri A har redan börjart att svälla. Men Alfa Centauri A väger 10% mer än vår sol och det har förkortat stjärnans liv ett par miljarder.
Hur som helst, vi håller med tanten (eller var det farbrorn) som sa ”Gudskelov är det efter fem miljarder år som solen dör, och inte efter fem miljoner”.--------------------------------------
Kosmos.
De mesta av de tyngre grundämnena vi själva består av har bildats i supernovor långt innan solsystemet eller vi själva uppstod. Vi är själva en del av kretsloppet och materian i oss lär ha ingått i flera stjärnor innan den samlade sig hos oss. ”Av stjärnstoff är du född och stjärnstoff skall du åter varda” (en gång kommer vi att i förgasat tillstånd ingå i solens yttre atmosfär).
Cykler.
Solfläckarnas antal på solskivan varierar ständigt och efter en 11-årig cykel (elvaårsperioden är dock inte helt regelbunden). Och den 11-åriga periodens amplitud varierar cykliskt med en period av c:a 80 år. Ända sedan början av 17-talet har den 11-åriga solfläckscyklen studerats och efter 1760 års maximum tilldelats nummer i löpande följd, så att vi nu räknar med cykel nummer 21, som sträcker sig från 1976 (nu, 2009, är vi inne i cykel numer 24). Intressant i sammanhanget är att cykel nummer 19 var den intensivaste som någonsin registrerats. Den sträckte sig från april 1954 till oktober 1964. En genomsnittlig cykel har ett maximumt relativtal på 108,2 och en varaktighet på 11,1 år. Under 1900-talet har de flesta cyklerna legat nära 10 år eller något kortare än genomsnittet. Sedan registreringen började har den kortaste cykeln varat 7,3 år och den längsta 17,1 år. Förra cykeln nummer 20 från 1965 till 1976, var ett exempel på en ”medelcykel” vad gäller antalet fläckar. Den nuvarande cykeln hade maximum i december 1979 och i mars 1982 kom ett sekundärmaximum. Maximumet överträffade medelvärdet med omkring 50% (just nu, 2009, ser vi ut att gå på ett minimumrekord [?] ).------------------------------------------------
Bildning av solfläckar.
För några år sedan upptäcktes gasbälten i solytan som har olika rotationsperioder. Solfläckar bildas oftast i gränsområdet mellan snabba och långsamma gasbälten. Hastighetsskillnaden är omkring tre meter per sekund.-------------------
Magnetfält.
Solfläckar har en benägenhet att uppträda i par. Den ena parten i ett sådant par representerar nordändan av en magnet och den andra sydändan. Båda ligger inom samma latitudområde. Paren är orienterade så att lika poler är vända åt samma håll, men på ett sådant sätt att om de västligaste fläckarna i paren är positiva (dvs nordpoler) norr om solekvatorn, så är de västligaste söder om ekvatorn negativa (dvs sydpoler). Vid solfläcksminimum kastas detta förhållande om. Solfläcksmagnetismen företer alltså en period på 2x 11 = 22 år.-------------------------------------------------------------------------
Historia.
Ungefär 0,3 av solytan är i medeltal täckt av fläckar. Vid solens födelse för 4,6 miljarder år sedan, då solaktiviteten var kaotisk, täcktes 10% av ytan av fläckar. När solen var 3 miljarder år gammal började aktiviteten vara cyklisk med en period som var något kortare än elvaårscykeln. Det stora antalet soleruptioner under solens tidiga historia hade antagligen stor betydelse för jordens och livets utveckling. Antagligen gick en stor del av jordens ursprungliga atmosfär förloras genom denna aktivitet. Vi hade antagligen inte existerat utan mycket kraftiga eruptioner och stora fläckar som täckte solen för miljarder år sedan. Man har upptäckt 680 miljoner år gamla varvade leror i södra Australien som tydligt visar en stark elvaårscykel. Äldre leror med liknande band har upptäckts som är över två miljoner år och det kommer att bli möjligt att i detalj rekonstruera solcykelns utveckling under en stor del av solsystemets existens (har man kommit en bit på väg?).---
Solfläckar och klimat.
Då antalet solfläckar förändras. Påverkas inte solarkonstanten nämnvärt, dvs den mängd värme som per minut träffar 1 kvadratcentimeter av jordytan när denna exponeras för solens lodräta strålar. Däremot inträffar alltså stora variationer i den ultravioletta strålningen och i partikelstrålningen från solen. Åsikterna om deras eventuella inverkan på klimat och väder är kontraversiella och löst grundade (diskuteras flitigt även idag, år 2009).-----------------------------------------------------------------------------
Solen dör.
Det är tänkbart att solen om 5 miljarder år kommer att ha förbrukat sitt väte och förvandlas till en s.k. röd jätte. Den växer då så mycket att den uppfyller rymden ända fram till jordbanan. Vår granne, Alfa Centauri A har redan börjart att svälla. Men Alfa Centauri A väger 10% mer än vår sol och det har förkortat stjärnans liv ett par miljarder.
Hur som helst, vi håller med tanten (eller var det farbrorn) som sa ”Gudskelov är det efter fem miljarder år som solen dör, och inte efter fem miljoner”.--------------------------------------
Kosmos.
De mesta av de tyngre grundämnena vi själva består av har bildats i supernovor långt innan solsystemet eller vi själva uppstod. Vi är själva en del av kretsloppet och materian i oss lär ha ingått i flera stjärnor innan den samlade sig hos oss. ”Av stjärnstoff är du född och stjärnstoff skall du åter varda” (en gång kommer vi att i förgasat tillstånd ingå i solens yttre atmosfär).
Bilden: Från NASA
