Forskare har för första gången upptäckt kolisotoper (Googla!) i en exoplanets atmosfär
 |
Genom att fånga upp en svag signal från yttre rymden har ett forskarlag kunnat studera atmosfären hos en exoplanet 300 ljusår från jorden. Studien visar att himlakroppens gashölje innehåller en specifik isotop av kol, vilket tyder på att den bildats långt från sin värdstjärna.
Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Sedan dess har drygt 4 300 stycken registrerats av den amerikanska rymdfartsorganisationen Nasa. I en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature har ett internationellt team, där bland annat forskare från Lunds universitet ingår, lyckats analysera isotopsignaler från exoplaneten TYC-8778b.
– Det är en gasplanet belägen 300 ljusår från jorden. Att vi för första gången lyckats studera en exoplanets atmosfär med hjälp av isotopmätningar är en milstolpe, säger Jens Hoeijmakers, astronomiforskare vid Lunds universitet.
Viktiga nycklar
Till studien har forskarna använt Europeiska sydobservatoriets VLT-anläggning (Very Large Telescope) i Chile. Tack vare den svaga signalen som fångades in kunde forskarlaget slå fast att atmosfären runt TYC-8778b är ovanligt rik på kol-13 – en naturlig och stabil isotop av kol med en kärna som innehåller sex protoner och sju neutroner.
– Isotoper är nycklar som kan ge värdefull information om lokala betingelser på specifika platser i universum. Upptäckten av kol-13 skvallrar bland annat om att den här planeten har bildats mycket långt från sin värdstjärna, säger Jens Hoeijmakers.
Startskottet för fler mätningar
Gasjätten TYC-8778b upptäcktes 2019 av den tyske astronomiforskaren Alex Bohn. Det är en planet som liknar Jupiter och är belägen 150 gånger längre från sin stjärna än vad avståndet är mellan jorden och solen. Möjligheterna till liv på den aktuella himlakroppen är därför mycket små. Men kunskapen om exoplanetens atmosfär krattar manegen inför nya studier av mer jordliknande planeter där möjligheterna för utomjordiskt liv är större.
– Den här typen av isotopmätningar är framtiden. Jag tror de kommer att bli startskottet för en fördjupad kunskap om exoplaneter. Genom den nya metoden kan vi bland annat lära oss mer om när och hur de här fantasieggande planeterna bildats, säger Jens Hoeijmakers.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Leiden Observatory, Leiden University, Max Planck Institute for Astronomy, UVA, JPL, Caltech, KU Leuven.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature: https://www.nature.com/articles/s41586-021-03616-x
