Erland Nordenskiöld, in full Nils Erland Herbert Nordenskiöld, (born July 19, 1877, Stockholm, Sweden—died July 5, 1932, Stockholm), Swedish ethnologist, archaeologist, and a foremost student of South American Indian culture. As professor of American and comparative ethnology at the University of Gothenburg, Sweden (1924–32), he had a marked influence on anthropology in Sweden and Denmark.
Son of the scientist-explorer Adolf Erik Nordenskiöld and cousin of explorer-geographer Otto Nordenskjöld, he made zoological expeditions to Patagonia (1899) and Argentina and Bolivia (1901–02) but turned to archaeological research in the mountains of Peru and Bolivia (1904–05). He made two subsequent expeditions to the forestlands bordering Bolivia and Brazil, one noteworthy result being his paper (1912) dealing with mounds and urn burials in Bolivia. In 1913 he became principal curator of ethnology at the Gothenburg Museum. His final expedition took him to the Chocó and Kuna (Cuna) Indians of Colombia and Panama (1927). Pioneering in methods of mapping the distribution of many elements of South American culture, he succeeded in developing a remarkably clear reconstruction of cultural history in an area of considerable complexity.
In addition to accounts of his travels written in a semipopular vein, Nordenskiöld wrote many scientific articles and books, including the richly illustrated work L’Archéologie du bassin de l’Amazone (1930; “Archaeology of the Amazon Basin”). His major work is Comparative Ethnographical Studies, 10 vol. (1918–38), in which he analyzed the material culture of Bolivian tribes and sought to relate natural environment and other influences on cultural patterns. He was skeptical of the theory of Kulturkreis (“culture sphere”), which postulates early diffusion of cultural elements from a primeval area of human development. He suggested that if there were Oceanian influences in South America, they dated from an extremely remote antiquity and that impetus to high civilization of America was Indian.
Swedish:
Nordenskiöld, Erland :: friherre, etnograf, professor
Friherre, fil.hedersdr., professor, forskningsresande, etnograf.
Född 19 juli 1877, död 5 juli 1932.
Son till Adolf Erik och Anna Nordenskiöld.
Amanuens vid Riksmuseets etnorgrafiska avdelning i Stockholm 1906-1907.
Chef för etnografiska museet i Göteborg 1913-1932.
Expeditioner till Sydamerika:
- Chaco-Cordillera expeditionen 1901-02 till Argentina och Bolivia tillsammans med Eric von Rosen, Robert Fries och Gustaf von Hofsten samt Eric Boman.
- Svenska expeditionen 1904-05 till Bolivia och Peru tillsammans med Nils Holmgren (zoolog), Didrik Bildt (löjtnant).
- Hernmarckska expeditionen 1908-09 till Argentina och Bolivia tillsammans med Carl Moberg och kalfaktor Andersson.
- Forskningsresa 1913-14 till Argentina och Bolivia, tillsammans med hustrun Olga Nordenskiöld, medarbetare Albert Jonsson (förste konstapel) och Johan Berg (förste konstapel).
- Forskningsresa till Panama och Colombia 1927 tillsammans med hustrun Olga och sonen Eric Nordenskiöld samt Sigvald Linné.
1922 tf professor i etnografi vid göteborgs högskola. Från 1924 ordinarie.
Adliga ätten Nordenskiöld är en svensk släkt som härstammar från torparen Erik Matsson, född 1599. Hans son inspektören Johan Eriksson Norberg (d.1740) var far till sedermera landshövdingen i Nylands och Tavastehus län Anders Johan Nordenberg (1696-1763) och sedermera översten Carl Fredrik Nordenberg (1702-79), vilka båda adlades 1751 med namnet Nordenskiöld. Den senares son Otto Henrik Nordenskjöld blev friherre 1815 och dennes brorsons son Adolf Erik Nordenskiöld blev friherre 1880. Den sistnämnde är far till Erland Nordenskiöld morbror till Otto Henrik Nordenskjölds sonsons son Otto Nordenskjöld(1869–1928 och farbror till Otto Nordenskiöld (1914–86). Adolf Erik Nordenskiölds farbror sedermera amiralen Otto Gustaf Nordenskiöld (1780–1861) blev friherre 184. Han blev farfars far till flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld.
Adolf Erik Nordenskiöld – var först att segla genom Nordostpassagen.