Hur Alzheimers sjukdom utvecklas beskrevs redan 1991 av den tyske forskaren Heiko Braak och hans modell har gällt sedan dess. Men nu visar resultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine att den 30 år gamla bilden behöver modifieras rejält.
Det finns inte, som Heiko Braak hävdade, en typisk form av Alzheimer kompletterad med några mer sällsynta varianter. Sjukdomen är betydligt mer mångfacetterad än vad som tidigare varit känt.
– Vi har kunnat visa att det finns fyra huvudtyper av sjukdomen som alla är nästan lika vanliga, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, som lett studien.
Vid Alzheimers sjukdom sker sjukliga förändringar i nervsystemets vävnad. Dels bildas plack av proteinet beta-amyloid, dels uppstår så kallade neurofibriller. Det senare är ett slags trådliknande nystan som klibbar ihop sig i hjärnans nervceller och består av proteinet tau.
De amyloida plack som förknippas med Alzheimer är jämnt spridda i hjärnan hos patienterna men när forskarna med hjälp av avancerad medicinsk bildteknik med så kallade PET-kameror studerat förekomsten av tau-proteiner framträdde en annan bild.
Tau-proteinerna fördelade sig i fyra distinkt olika spridningsmönster som, enligt Oskar Hansson, direkt kan kopplas till olika symtom.
– Genom att visualisera hela hjärnan har vi kunnat se hur tau-proteinerna koncentrerar sig i olika delar av hjärnan beroende på vilken av huvudtyperna av sjukdomen det handlar om.
I studien undersöktes 1 143 individer som följdes upp i två år. Resultaten analyserades med maskininlärning och jämfördes med data från två andra oberoende patientstudier.
De fyra varianterna kan beskrivas så här:
• Variant ett: Hittills betraktad som huvudtypen. Tau sprider sig främst inom tinningloben och påverkar i första hand minnet. 33 procent av alla fall.
• Variant två: Sprider sig i motsats till variant ett i resten av hjärnbarken. Mindre problem med minnet än vid variant ett. Större svårigheter med exekutiva förmågor som att tänka ut, planera och utföra en handling. 18 procent av alla fall.
• Variant tre: Upplagringen av tau sker i bakre delen av hjärnan i synbarken. Det ger symtom där patientens rumsuppfattning rubbas. Patienten får svårigheter med att orientera sig, urskilja former och konturer, avstånd, rörelse och föremåls plats i förhållande till varandra. 30 procent av alla fall.
• Variant fyra: Tau-proteinerna fördelar sig asymmetriskt i vänster hjärnhalva. Det ger typiska symtom som språkstörningar och talsvårigheter. 19 procent av alla fall.
– Bland forskare har resultaten väckt en hel del uppståndelse eftersom de visar att sjukdomen är mycket mer mångfacetterad än vi tidigare trott, säger Oskar Hansson. Den förklaringsmodell som hittills gällt har i många fall inte motsvarat de symtom läkare sett hos sina patienter. De nya fynden förklarar varför patienter kan utveckla så olika typer av symtom.
Nästa steg blir att studera om dessa fyra varianter av Alzheimer svarar olika på behandling med både de symtomlindrande läkemedel som finns i dag och de bromsmediciner som håller på att utvecklas.
