Stig Östlund

fredag, februari 19, 2021

 

  • Torsdag 18 februari landade Nasas Perseverance på Mars. 

 


Varför utforskar vi Mars just nu?

Att tre rymdfarkoster började sin resa från jorden till Mars sommaren 2020 är ingen slump. Avståndet mellan Mars och jorden varierar mellan drygt 5,6 miljoner mil och 40 miljoner mil. Sommaren 2020 var avståndet mellan planeterna som kortast, vilket ger de mest kostnadseffektiva förutsättningarna att skicka upp rymdfarkoster till Mars. Det behövs inte lika mycket raketbränsle. 

Varför utforskar vi Mars överhuvudtaget? 

Vårt solsystems näst minsta planet, med en diameter ungefär hälften så stor som jordens, verkar inte särskilt hemtrevlig. Ändå har allt fler forskare, ingenjörer och andra på allvar börjat fråga sig om vi människor en dag inte borde kunna flytta till och bo på Mars. Då måste vi veta mer om de förutsättningar som finns på planeten. 

Mars temperatur är i genomsnitt -63 °C. Atmosfären är betydligt tunnare än jordens, och består i huvudsak av koldioxid. Planeten saknar också ett skydd mot solens ultravioletta ljus. 

Ytan är torr. Över ytan och i atmosfären finns stora mängder järnoxid. Det är detta som har gett planeten smeknamnet ”Den röda planeten”.


Förenade Arabemiraten har som mål att etablera en bas för människor på Mars till 2117. Rymdsonden al-Amal (”Hopp”) kan vara ett steg på vägen dit. 

Al-Amal är landets första rymdsond, utvecklad av Mohammed Bin Rashid Space Center. Tisdagen den 9 februari 2021 anlände rymdsonden till Mars, där den gick in i omloppsbana för att studera planetens atmosfär och väder.  

Förhoppningen är att al-Amal ska ge oss en bättre förståelse av klimatet på Mars, och validera data som hämtas in från planetens yta. 

– Klimatet på Mars är ganska komplext. Det har exempelvis sandstormar som kan bli så stora att de omsluter planeten och blockerar solen. Merparten av planetens tunna atmosfär består av koldioxid, och en betydande andel av den fryser på vintern och bildar ismoln och polära iskappor av koldioxid, har den franske astrofysikern och Mars-experten François Forget förklarat för tidningen National Geographic.


Med rymdsonden Tianwen-1 (“Frågor till himlen”) gör Kina inte bara sitt första försök att nå Mars. Det är landets första egna expedition till en annan planet. 

Från februari ska rymdsonden börja gå i omloppsbana kring Mars, med syftet att ta bilder och samla in data.

I sommar kommer en modul med en sexhjulig, cirka 200 kilo tung, rover att lösgöra sig från sonden och landa i kratern Utopia Planitia.  

Rovern drivs av solpaneler och kommer att utföra sina undersökningar med hjälp av radar. Den ska göra kemiska analyser av landningsplatsen samt leta efter biomolekyler och biosignaturer.

Den kommer att leta efter vatten och spår av tidigare liv.


Nasa har ett ambitiöst mål: att ha människor på Mars redan nästa decennium.  

Den 18 februari 2021 väntas Nasas strövare Perseverance landa på Mars. Den ska bland annat leta efter spår av tidigare liv. Den kommer att ta prover i mark och berggrund. 

Ombord på rovern finns också världens första rymdhelikopter. Den är solcellsdriven och i drönarstorlek.

Eftersom densiteten i Mars atmosfär bara är drygt 1 procent av jordens blir det en utmaning att få helikoptern att lyfta. Rotorbladen måste snurra tio gånger snabbare än de som sitter på helikopter på jorden. Får man rymdhelikoptern att flyga blir det första gången som människor har fått det att hända i en annan atmosfär än jordens.

Jobbar några svenskar med Mars-projektet?

Sandra Siljeström är astrobiolog på forskningsinstitutet Rise och en av fem européer som ingår i Nasas Mars 2020-team. Hon arbetar till vardags bland annat med att analysera meteoriter från den röda planeten. Nu är uppdraget att välja ut vilka prover som ska samlas in från Mars yta, och vilken information som ska samlas in om dessa prover. 

– Det finns inga prover från Mars på jorden förutom från meteoriter. Vi vet inte varifrån på Mars de kommer, och vilken miljö de kommer ifrån. Nu utvecklar vi tekniker och protokoll för att kunna samla in prover från ytan, som kan ge nya svar, berättar hon för Ny Teknik.

2021-02-19: Perseverance landar på Mars – levererar första bilden

Strax före klockan 22.00 svensk tid utbröt jubel. Nasas rymdsond Perseverance hade då landat på Mars. Perseverance lyckades bromsa in från runt 20 000 kilometer i timmen till i princip promenadfart under de avgörande minuterna i mars atmosfär.

– Landning bekräftad, sade Marsfärdens ledare Swati Mohan.

Det ska dock sägas att rovern landade 11 minuter och 22 sekunder innan jublet. Så lång tid tar det för radiosignalerna att nå jorden.

Här kan du följa landningen:

Strax efter landning kom de första bilderna in från Perseverance. Rovern har Nasa byggt i samarbete med Jet Propulsion Laboratory i Pasadena i Kalifornien.

Nu kan Perseverance börja leta efter spår av tidigare liv på den röda planeten. Den kommer bland annat att ta prover i mark och berggrund.

2021-02-17: ”Sju minuter av fasa” när Perseverance ska landa på Mars

Landningen ska ske torsdag 18 februari. USA:s rover är så stor och tung – den väger drygt ett ton och har jämförts med en minibuss – att den inte klarar att landa själv. Därför använder sig rymdstyrelsen Nasa av en komplicerad landning via kran.

– Det är ganska spektakulärt, säger Mats Holmström, forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, till TT.

Förloppet inleds på sedvanligt sätt, med raketer och fallskärmar som stegvis bromsar ned farten till nästan gånghastighet.

– Och sedan används vad som kallas för en skycrane (”flygande kran”), som vinschar ner Perseverance till ytan. Därefter flyger skycrane i väg och kraschar, den är förbrukad, säger Mats Holmström.

Hela landningen måste sonden sköta själv, utan hjälp av kommandon från jorden, eftersom avståndet är så stort att radiosignaler inte hinner fram under landningen.

Nasa ser manövern som mycket riskabel, och har döpt landningen till ”sju minuters fasa”, om inte annat för den personal som sitter här på jorden och väntar på sondens signal om hur det har gått.

2021-02-10: Tianwen-1 når fram till sin omloppsbana

Även den kinesiska rymdsonden Tianwen-1 har nu nått fram till sin omloppsbana runt Mars. Farkosten påbörjade sin resa mot planeten den 23 juli förra året.

Rovern som ingår i projektet väntas landa på Mars yta i maj eller juni och ska under tre månaders tid samla in information om planeten.

Det kinesiska rymduppdraget går bland annat ut på att utföra mätningar av planetens klimat, och leta efter spår av vatten.

2021-02-10: Rymdsonden ”Hopp” når Mars

Efter 204 dagars resa genom rymden anlände sonden al-Amal till omloppsbana runt Mars strax innan klockan fyra på eftermiddagen, svensk tid. Drygt en halvtimme senare skickade sonden sin första signal tillbaka till Mohammed bin Rashid Space Centre i Dubai.

Vissa experter menade att chansen att inträdet i atmosfären skulle lyckas kunde vara så låg som 50 procent, då drygt hälften av alla liknande Marssonder misslyckats. Sonden hade 27 minuter på sig att minska hastigheten från runt 100 000 kilometer i timmen, till 18 000.

Men det lyckades, och al-Amal fångades upp av Mars gravitation. Med det är Förenade Arabemiraten det andra landet någonsin som har lyckas med sitt första försök att skicka en sond till Mars. Det första landet som stod för den bedriften var Indien.



Bloggarkiv