DN DEBATT 22/2.
Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M): Till nästa möte med alla partiledarna på onsdag kräver vi en konkret handlingsplan.
Den tredje vågen av coronapandemin drar in över Europa. Regeringen måste ta varningssignalerna på större allvar och förbereda Sverige. Vi får inte upprepa misstagen från förra året. Vi presenterar nu här vad vi tycker ska göras.
Under sommaren 2020 dämpades smittspridningen och belastningen i hälso- och sjukvården minskade. Det gav andrum för att förbereda Sverige för en andra våg. Moderaterna tog upp behovet av sådan beredskap i vår egen budget, men regeringen valde att hoppas på det bästa. Arbetet med en pandemilag påbörjades för sent. Och trots att smittspridningen ökade fattade regeringen beslut som snarare öppnade upp samhället än begränsade smittspridningen. Inga förbättringar i den nationella krisledningsförmågan genomfördes.
Nu kommer många varningssignaler om en tredje våg. Efter att ha vikt ned ökar nu smittspridningen i flera regioner – och det muterade viruset har upptäckts i 20 av 21 regioner. I Region Stockholm har antalet covid-19-fall ökat med 24 procent på en vecka. Allt fler åker kollektivt igen och mobiloperatörer ser ökad rörlighet.
Det räcker inte med en allvarlig ton på presskonferenser. Regeringen måste omedelbart ta fram en konkret handlingsplan inför en tredje våg.
Då räcker det inte med en allvarlig ton på presskonferenser. Regeringen måste omedelbart ta fram en konkret handlingsplan inför en tredje våg. En handlingsplan som gör att vi möter viruset bättre denna gång än tidigare. Där det nationella ledarskapet kliver fram och säkerställer att samarbetet fungerar och att kommuner och regioner får de verktyg som krävs.
Vi vill se en första redovisning av den planen på nästa överläggning med partiledarna, den 24 februari. Minst sju konkreta förändringar är nödvändiga:
1En nationell krisledning. Regeringen måste utöva tydligare ledning och styrning i pandemin. Det var ett misstag att delegera centrala delar av landets krishantering till enskilda myndigheter när det saknas tydlig evidens att bygga på. När man måste styra i dimma är det bara regeringen som kan ta det ansvaret och de besluten borde utgå från försiktighetsprincipen. Det handlar till exempel om tydligare krav på munskydd. Och entydiga besked om vaccinet. Regeringarna i Danmark, Norge och Finland har alla under coronakrisen agerat så. Även den svenska regeringen borde ta ett samlat grepp och ansvar.
Kravet på munskydd bör bli tydligare, genom att regleras i lag, och genom att en tydlig sanktion införs för den som bryter mot kravet, exempelvis böter.
2Tydligt krav på munskydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar användning av munskydd vid resor i kollektivtrafik på vardagar mellan klockan 7 och 9 samt 16–18 då det förekommer trängsel. Men långt ifrån alla följer rekommendationen och det får inte heller några konsekvenser. Kravet på munskydd bör bli tydligare, genom att regleras i lag, och genom att en tydlig sanktion införs för den som bryter mot kravet, exempelvis böter.
3Planera för lov och storhelger. En mer framåtlutad inställning innebär också att regeringen måste ta fram en plan för att snabbt kunna hantera nedstängningar av skidanläggningar och andra platser där mycket folk samlas under sportloven. Det är bra att regelverken för att möjliggöra nedstängningar nu finns på plats eller är på gång, men det är en helt annan sak att ha en konkret plan för hur det ska genomföras i en konkret situation. En sådan plan måste självklart inkludera ersättning till de företag som stängs ner. På motsvarande sätt bör konkreta planer tas fram för alla kommande lov och storhelger under våren.
För att hålla i och hålla ut bör en total översyn av samtliga råd och rekommendationer göras i syfte att i stället formulera skarpa regler med sanktionsmöjlighet.
4Regler i stället för rekommendationer. Många av de smittbegränsande åtgärderna har utformats som råd och rekommendationer. I vissa fall har åtgärderna formulerats som skarpare regler som kombinerats med en möjlighet att besluta om sanktioner. Det kommer nu rapporter om människor som inte bryr sig om rekommendationerna – bland annat kravet på munskydd i kollektivtrafiken. Vi såg en liknande tendens förra våren, när det blev varmare kom även en viss coronatrötthet. För att hålla i och hålla ut bör en total översyn av samtliga råd och rekommendationer göras i syfte att i stället formulera skarpa regler med sanktionsmöjlighet.
5Testa-smittspåra-sätt i karantän. Omfattande provtagning och effektiv smittspårning är en grundbult för att hitta och isolera personer som smittats och på så sätt minska samhällsspridningen. Det är helt avgörande för att stoppa muterade virus, som riskerar att slå undan benen för vaccin. Det handlar om ett ökat gemensamt ansvarstagande mellan den nationella och regionala nivån där staten ser till att det finns god tillgänglighet av labbkapacitet och snabbtester. Danmark har nyligen lagt fram en ny strategi för betydligt fler snabbtester, det borde även Sverige göra. Det handlar också om att få ett effektivt smittspårningsarbete på plats i hela landet där staten tar ansvar för tydligare vägledning och att ”best practice” sprids till fler regioner. Sverige bör dessutom göra som alla EU-länder – utom Bulgarien och Rumänien – och ta fram en smittspårningsapp.
Danmark har nyligen lagt fram en ny strategi för betydligt fler snabbtester, det borde även Sverige göra.
6Regeringen måste engagera sig i vaccinationsprocessen. De kraftigt försenade leveranserna av vaccin har redan fördröjt den landsomfattande vaccinationen. Till exempel Skåne har bara fått en fjärdedel av planerad leverans. Med överenskommelsen mellan regeringen och SKR är ansvarsförhållandena tydliga: Regionerna ansvarar för den lokala logistiken och för själva vaccinationen. Regeringen ansvarar för att köpa in, fördela och leverera vaccin till regionerna, för kostnaderna, prioriteringsordning och för den viktiga nationella vaccinationskampanjen som behövs för att nå dem som kanske inte vill ta vaccinet. Den informationskampanjen behövs nu, inte sedan.
7Ekonomiskt stöd. Regeringens bristande intresse för att de ekonomiska krisstöden verkligen når fram leder till fler arbetslösa. Åtskilliga företag har väntat i över ett halvår på klartecken om fortsatt korttidspermitteringsstöd. Det finns företag som lånar i förhoppningen om att de ska få krisstöd, men utan att veta. Vackra ord om att klara krisen tillsammans ekar tomt när företag tvingas säga upp personal eller gå i konkurs. Regeringen måste förbereda ett fungerande ersättningssystem vid en eventuell användning av pandemilagen som täcker alla kostnader – även lönekostnader – för de företag som i princip får näringsförbud. Moderaterna har också lagt fram ett skarpt förslag i riksdagen om ett garantistöd till kultur och idrott för att dessa näringar ska kunna planera för evenemang senare under året.
Moderaternas förslag till en nationell handlingsplan inför den tredje vågen är inte svåra att genomföra. Men de kräver att regeringen vågar fatta beslut och inte bara vill peka på andra. På onsdag kan regeringen visa att den inte bara hoppas på det bästa, utan också planerar för det värsta.
