Stig Östlund

söndag, februari 28, 2021

Frank Gehry


Frank Gehry
, in full Frank Owen Gehry, original name Ephraim Owen Goldberg, also called Frank O. Gehry, (born February 28, 1929, Toronto, Ontario, Canada), Canadian American architect and designer whose original, sculptural, often audacious work won him worldwide renown.

Gehry’s family immigrated to Los Angeles in 1947. He studied architecture at the University of Southern California (1949–51; 1954) and city planning at Harvard University (1956–57). After working for several architectural firms, he established his own company, Frank O. Gehry & Associates, in 1962 and established its successor, Gehry Partners, in 2002.

Reacting, like many of his contemporaries, against the cold and often formulaic Modernist buildings that had begun to dot many cityscapes, Gehry began to experiment with unusual expressive devices and to search for a personal vocabulary. In his early work he built unique, quirky structures that emphasized human scale and contextual integrity. His early experiments are perhaps best embodied by the “renovations” he made to his own home (1978, 1991–94) in Santa Monica, California. Gehry essentially stripped the two-story home down to its frame and then built a chain-link and corrugated-steel frame around it, complete with asymmetrical protrusions of steel rod and glass. Gehry made the traditional bungalow—and the architectural norms it embodied—appear to have exploded wide open. He continued those design experiments in two popular lines of corrugated cardboard furniture, Easy Edges (1969–73) and Experimental Edges (1979–82). Gehry’s ability to undermine the viewer’s expectations of traditional materials and forms led him to be grouped with the deconstructivist movement in architecture, although his play upon architectural tradition also caused him to be linked to postmodernism.



Olof Palme, the internationally prominent prime minister of Sweden (1969–76, 1982–86) whose strong pacifist beliefs included opposition to the Vietnam War, was assassinated this day in Stockholm in 1986.

fredag, februari 26, 2021

 

 

"Medicinsk Vetenskap" Nr 1 - februari 2021

Vad sägs om de här siffrorna : Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck. Från 20 år och uppåt cirka var fjärde person, från 60 år och uppåt cirka varannan. Det finns tydliga behandlingsmål. Endast hälften når dessa behandlingsmål. Detta trots att blodtrycksmedicinering räknas in som en av de viktigaste livräddande medicinska behandlingarna, tillsammans med till exempel antibiotika och vacciner.  

Brist på kunskap

– Vi har en stor kunskapslucka i befolkningen. De flesta vet att högt blodtryck är något dåligt, men många tror att det kommer att drabba någon annan eller mig själv först när jag har nått en hög ålder. Det är inte tillräckligt känt att högt blodtryck är mycket vanligt, redan från medelåldern och uppåt, säger Jonas Spaak (bilden), docent i kardiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.  

Porträttfoto på Jonas Spaak.
.

Han är ordförande i Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin, en förening som främjar forskning, utbildning och kunskapsspridning om hjärtkärlsjukdomar. Det går trögt, berättar han.  

– Andra länder i Europa har haft stora informationskampanjer där man har lyckats nå stora delar av befolkningen och förmodligen räddat många liv. Kampanjerna har gått ut på att man ska ta reda på viktiga värden kring sin hälsa, som till exempel blodtryck, säger Jonas Spaak.  

Han berättar att Sverige avviker från många andra länder genom att ha så kallad opportunistisk screening för blodtryck. Modellen går ut på att vårdpersonal ska mäta trycket på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl. Om blodtrycket visar sig vara högt ska patienten uppmanas att söka vård för detta inom primärvården. Enligt Jonas Spaak är den här modellen inte tillräckligt pålitlig; i en belastad sjukvård kan man inte lita på att vårdpersonal alltid kommer att kontrollera blodtryck hos personer som söker av andra skäl.  

– I andra länder, som Kanada, stora delar av USA och många länder i Europa, där är det vanligt med hälsokontroller från kanske 30 års ålder och uppåt, med mätning av blodtryck, blodsocker och blodfetter. Vi har valt en annan modell. Tyvärr, tycker jag. Uppenbarligen missar vi många fall av högt blodtryck inom vården. Jag tror att vi behöver sprida kunskap och förståelse i populationen. Folk ska bli intresserade av att ta reda på om de har högt blodtryck eller inte, säger Jonas Spaak. 

Få som kopplar ihop symptomen

Hypertoni ger vanligen inga symtom. En del kanske får lätt huvudvärk eller trötthet, men eftersom det kan bero på så många andra saker är det få som kopplar ihop det med just högt blodtryck. Kraftig huvudvärk eller andnöd uppträder först när blodtrycket är förhöjt till omedelbart livshotande nivåer, men det är mycket ovanligt. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt. 

Det är två värden som mäts. Det som skrivs först kallas övertryck eller systoliskt tryck. Det visar hur hård belastning kärlväggarna har just när hjärtat kramar ihop sig och skjutsar ut en volym blod. Det andra värdet kallas undertryck eller diastoliskt tryck. Det mäter belastning mot kärlväggarna när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod.  

I lägre åldrar är båda trycken viktiga och båda stiger med åldern. Men från ungefär 60-årsåldern stiger framför allt det systoliska trycket. Det beror på tilltagande stelhet i de allra största kärlen nära hjärtat. Därför är det framför allt det systoliska trycket som mäts och behandlas, redan från 55-årsåldern.  

Spannet mellan dessa tryck kallas pulstryck. Ett högre pulstryck är i sig belastande för kärlen, det är slitsamt för kärlväggarna att ständigt utsättas för olika kraftigt tryck. Pulstrycket stiger vanligen genom livet, eftersom övertrycket ökar medan undertrycket efter ett tag ligger kvar på samma nivå. Eftersom det beror på stela kärl är ett högt pulstryck ett tecken just på kärlstelhet. Pulstrycket går att få ned främst genom att sänka det systoliska trycket. 

Starkaste riskfaktorn

Den allra starkaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. I takt med att vi blir äldre kommer våra blodkärl att bli trängre och stelare. Stela kärl kan liknas vid stuprör, där någon regelbundet häller på några liter vatten. Det uppstår ett högre tryck när stupröret inte kan vara eftergivligt för varje ny hink. Mjuka och smidiga kärl kan ta emot varje pulsslag bättre genom att vidga sig något när blodet passerar. Det ger en lägre belastning på kärlväggarna.  

Bild på en illustrerad blodtrycksmätare.
Hypertoni är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt.

Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom.  

– Men det finns en rad faktorer som kan skynda på den här processen, få blodkärlen att åldras snabbare, säger Jonas Spaak.  

Dit hör brist på fysisk aktivitet, fetma, hög alkoholkonsumtion och rökning. Rökning bidrar till bryta ned elastinet i blodkärlen. Stress är en annan faktor, både det vi i vardagslivet kallar stress och det större begreppet socioekonomisk stress. Långvarig exponering för buller är en annan faktor som kan påverka blodtrycket negativt.  

Att äta mycket salt driver också upp blodtrycket. Salt får njurarna att öka vätskevolymen i kärlsystemet, så att mer vätska ska passera genom de stela stuprören. För flera av de här riskfaktorerna är det svårt att beskriva exakt hur de var för sig påverkar blodtrycket, eftersom de ofta hänger ihop och växelverkar.  

Åtgärder som kan sänka blodtrycket

En viktig del av behandlingen vid högt blodtryck är att gå igenom olika livsstilsfaktorer och försöka göra förändringar där det behövs. I enstaka fall kan det räcka som behandling. Det handlar om att dra ned på salt, minska stress, gå ned i vikt, vara fysiskt aktiv, sluta röka, vara måttlig i alkoholkonsumtionen och se över kosten, där mer grönsaker är bra samtidigt som det är klokt att se över valet av fett, där omättade fetter som olivolja är att föredra framför de mättade fetterna i kött- och charkprodukter samt i feta mejerivaror.  

I riktlinjerna från Europeiska hjärtläkarsällskapet, ESC, beskrivs i vilken utsträckning dessa åtgärder kan sänka blodtrycket. Till exempel visar en metaanalys, en sammanvägning av olika studier, att de som går ned ungefär fem kilo i vikt samtidigt sänker sitt blodtryck med i genomsnitt 4,4 respektive 3,6 mm Hg i över- och undertryck. En annan metaanalys visar att de som drar ned sitt saltintag med drygt fyra gram per dag sänker blodtrycket med i genomsnitt 5,4 och 2,8 mm Hg i över- och undertryck. I Sverige äter vi i genomsnitt 10 till 12 gram salt per dag och enligt Livsmedelsverket bör vi inte få i oss mer än 6 gram. Det mesta saltet vi får i oss kommer från processad mat, som till exempel färdigrätter.  

Men – hur stor roll spelar sänkningar på ungefär 5 mm Hg i systoliskt tryck? 

Ganska stor, faktiskt.  

Generellt sjunker den relativa risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom med 10 procent för varje 5 mm Hg-sänkning av det systoliska blodtrycket, även om det från början endast var lätt förhöjt.  

Tre gånger högre risk

Den som har högt blodtryck löper en tre gånger högre risk att få stroke än de som inte har någon blodtryckshöjning. Hypertoni är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt. Det är också en riskfaktor för hjärtsvikt, njursvikt, perifer kärlsjukdom (även kallat fönstertittarsjuka) och på sikt även för demens.  

Det sker två parallella processer i kärlen som ökar risken för de här sjukdomarna: dels blir kärlen stelare, dels får de inlagringar som består av bland annat kolesterol, så kallade plack. Det ökade trycket från blodflödet kan få plack att spricka. Då skickas mängder av trombocyter dit för att laga skadan, vilket kan ge en propp i blodkärlet. Händer detta i ett större kärl i hjärnan har man fått en stroke, händer det i ett kärl som försörjer hjärtat har man fått en hjärtinfarkt.  

Men alla människor vet att hälsosamma levnadsvanor är bra. Det är oerhört välspridd kunskap att man bör låta bli att röka, börja motionera och äta mer grönsaker. Så hur gör man för att nå fram med ett budskap som egentligen alla redan känner till? 

.Porträttfoto på Karin Leander.

– Ja, det är en fråga som egentligen hela samhället försöker jobba med. Ett återkommande budskap från läkarna är att de har för lite att ta till för att hjälpa sina patienter. Vi har haft Sluta-Röka-Linjen i många år, men det behövs fler sådana satsningar som hjälper till med livsstilsförändringar överlag, säger Karin Leander (bilden), epidemiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.  

Hon berättar att patienter har ett stort intresse för att få hjälp och stöd av vården för att förändra levnadsvanor. I en undersökning från 2013 svarade 64 procent att de vill ha stöd att börja motionera och äta bättre i de fall detta kan ha samma effekt som läkemedel. Endast 4 procent tog helt eller delvis avstånd från detta.  

– De som arbetar kliniskt har inte möjlighet att hjälpa patienterna i den utsträckning som behövs och efterfrågas. Det krävs mer stöd från samhällets sida, säger Karin Leander.  

Samtidigt – högt blodtryck är som sagt väldigt vanligt. Det drabbar även personer som redan har hälsosamma vanor. Ärftlighet spelar en roll i sammanhanget. En del har större benägenhet att få högt blodtryck. Det är dock så många gener inblandade i uppkomsten av hypertoni att det i dag inte finns något gentest som ger vägledning för utredning eller behandling. 

Och långt ifrån alla kommer att nå friskare nivåer endast genom att lägga om livsstil. Väldigt många människor behöver läkemedel för att få ned sitt blodtryck. Och det finns ett rikligt utbud att välja från.  

Läkemedel som påverkar blodtrycket

Flera preparat påverkar det så kallade RAS-systemet, renin-angiotensinsystemet, ett hormonsystem som kroppen använder för att reglera blodtrycket. Här finns till exempel så kallade ACE-hämmare och angiotensinreceptor-blockerare, ARB. Det finns också en lång rad andra läkemedel som på olika sätt påverkar blodtrycket, till exempel kalciumflödeshämmare, beta-blockerare och diuretika, som är vätskedrivande läkemedel.  

Det finns därför goda möjligheter att anpassa behandlingen efter olika individuella behov, som att ta hänsyn till annan sjuklighet. Utbudet gör det också möjligt att lägga till fler preparat som fungerar på andra sätt för den som inte uppnår behandlingsmålen. 

Det är väldigt vanligt att börja med två preparat, men många behöver tre eller fyra. De som ändå inte kommer ned i tryck kan ha en underliggande orsak, där någon annan sjukdom påverkar blodtrycket. Det kan till exempel vara hormonsjukdomen aldosteronism, där kroppen överproducerar ett hormon som är blodtryckshöjande. Patienter som inte svarar på behandling eller som har komplicerad sjukdomsbild bör få komma till en blodtrycksmottagning, men det rör sig om en mycket liten andel. Det finns få specialistmottagningar för hypertoni i Sverige. De allra flesta patienterna behandlas inom primärvården.  

Och väldigt många når som sagt inte sina behandlingsmål. En förklaring till det är att många patienter inte tar sina förskrivna läkemedel. Det är ett välkänt problem överlag och kanske särskilt vid så kallad asymtomatisk sjukdom, det vill säga sjukdom som inte märks av patienten. Då är det i stället läkemedlen som gör intrång i livet – de ska kommas ihåg och de kan ge biverkningar. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner, är följsamheten till blodtrycksbehandling 75 procent. Det betyder att var fjärde person slutar hämta ut läkemedel för hypertoni ett år efter det första uttaget.   

Porträttfoto på Per Svensson.

Men detta gäller endast de som känner till sitt höga blodtryck. Minst var fjärde person i åldrarna 53 till 78 år går som sagt med oupptäckt hypertoni.   

Så – varför är det så här? Varför verkar det finnas en acceptans inför att se förbi något som alla säger är viktigt att upptäcka och behandla? 

–Jag vet faktiskt inte. Det är svårt att förstå, säger Per Svensson (bilden t.v.), överläkare i kardiologi samt docent i kardiovaskulär medicin vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet. 

Blodtryck mätt på akutmottagning

Han har tillsammans med kollegor följt upp 300 000 svenska patienter som fick sitt blodtryck mätt på akutmottagning under åren 2010-2016. De delades in i tre grupper baserat på övertrycket: 140-159 mm HG, 160-170 mm Hg och över 180. Patienterna följdes upp via Socialstyrelsens hälsodataregister efter i genomsnitt 3,5 år.  

Det visade sig då att de som hade högre blodtryck på akuten i högre utsträckning senare drabbades av hjärtinfarkt, stroke och plötslig hjärtdöd. Det talar för att den som har högt blodtryck på akuten bör följas upp efter hemkomsten från akuten. 

– Det sägs ofta att det är okej att ha lite högt blodtryck på akuten, för det anses bero på att det är en stressande miljö, där man kan vara orolig eller ha ont, vilket kan driva upp blodtrycket. Men det vi såg talar för en tydlig koppling mellan blodtrycksnivåer på akuten och risk för komplikationer på några års sikt. Väldigt många patienter passerar akutmottagningar och i princip alla får sitt blodtryck mätt. De mätningarna skulle kunna användas bättre, säger Per Svensson.  

Bild på figurer som har blodtrycksmätare som huvuden.
Från 20 år uppåt har cirka var fjärde person högt blodtryck.

Han har nyligen publicerat en annan studie, som också handlar om hur sjukvården kan tänka smartare kring blodtrycksmätningar. I den ingår 200 patienter, som nyligen fått ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Alla patienterna fick göra så kallad ambulatorisk blodtrycksmätning, en 24-timmarsmätning då patienten kan vara i hemmet och leva som vanligt. 

Alla patienterna fick behandling enligt dagens rutinsjukvård, med återbesök till hjärtläkare efter ballongvidgningen. Läkarna till hälften av patienterna fick se resultatet av 24-timmarsmätningen, resten av läkarna fick inte se resultatet, utan endast värden från mottagningsmätningar, vilket är rutinen i dag. 

Därefter följdes alla patienterna upp med en ny 24-timmarsmätning inom några månader. Det visade sig då att i de fall där läkaren känt till resultatet från den tidigare dygnsmätningen, där hade det gjorts mer pricksäkra medicinjusteringar. Fler personer som låg högt vid den första mätningen hade nått bättre nivåer till följd av justerade läkemedel och hos dem som låg lågt, där hade läkemedel satts ut, framför allt betablockerare. 

– Vår tolkning av vår studie är att 24-timmarsmätning ger läkare möjlighet att vara mer precisa i läkemedelsförskrivning till patienter med kranskärlssjukdom. Vi tycker studien ger stöd för att dygnsmätning av blodtrycket skulle kunna vara rutin för dem som har fått en ballongvidgning. Det skulle till exempel kunna göras inför första återbesöket efter en hjärtinfarkt, säger Per Svensson. 

Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021 


torsdag, februari 25, 2021

KTH får Sveriges snabbaste superdator

 

Nu får KTH Sveriges snabbaste superdator – så ska den användas

2021-02-25 10:050 


Nu investeras 100 miljoner kronor i en ny superdator på KTH i Stockholm.
 När den är fullt utbyggd i slutet av året kommer den att vara snabbast i Sverige med en prestanda på 10 petaflops.

– Vi vill förstå när humlorna vaknar och hur mildare vintrar och tidigare vårar påverkar dem, säger Anna Persson, ekologiforskare på Lunds universitet, och fortsätter: – Vi vill också se hur det ser ut i olika miljöer, på landet och i städerna – staden blir ju varmare än landsbygden på grund av den urbana värmeeffekten. Finns det mat till dem när de vaknar? Har växterna också hunnit slå ut tidigare? I södra Sverige har de senaste dagarna varit varma. Håller värmen i sig kommer snart de första humledrottningar att ge sig ut på sina första flygturer efter vintern i landets södra delar. Längre norrut kommer det att dröja – men Anna Persson hoppas särskilt på humlerapporter även från Norrland. Den som vill bidra med humleobservationer kan rapportera in till Lunds universitet via ett webbformulär. – Jag vill gärna se när humlorna vaknar i Sveriges långsträckta land. Men hur kan veta att det är en humledrottning man ser? – Så här på våren är det drottningarna som vaknar. Det finns inga andra humlor som övervintrar. De flesta humlearter har väldigt stora drottningar som har ett dovt surr, säger Anna Persson. Precis som björnar går humledrottningar i ide på hösten efter att först ha ätit upp sig ordentligt. De gräver ner sig i marken och när den börjar värmas på våren vaknar de igen. Då är målet att leta boplats, äta och bygga matförråd till kommande generation, som blir arbetare. – Det tar nästan en månad tills de börjat producera nya arbetare och de är pyttesmå i början. Redan förra våren tog Anna Persson hjälp av allmänheten, då hon via olika Facebook-grupper bad om hjälp med humlerapporter. Gensvaret blev större än väntat – hon fick in 900 observationer. Nu är målet att få in minst 2 000./SvD

 


Munskydd rekommenderas nu dygnet runt i Stockholms lokaltrafik. Men enligt SL och personalen i lokaltrafiken så skyddar sig inte fler resenärer trots de skärpta restriktionerna. – Vi ser att cirka en femtedel använder munskydd och det är kramkalas på tunnelbanan, säger kundservicevärden Simon Gyllner.


Tenderly

 

The evening breeze Caressed the trees, tenderly The trembling trees Embraced the breeze, tenderly Then you and I Came wandering by And lost in a sigh Were we The shore was kissed By sea and mist, tenderly I can't forget How two hearts met Breathlessly Your arms opened wide And closed me inside You took my lips You took my love So tenderly The evening breeze Erased the trees, tenderly The trembling trees Embraced the breeze, tenderly Then you and I Came wandering by And lost in a sigh Were we The shore was kissed By the mist, tenderly I can't forget How two hearts met Tenderly Your arms opened wide And closed me inside You took my chops Way from bops Tenderly Tenderly Tenderly Oh oh Oh oh

 

Martin Nyström: Vemodet märks i både bossa novan och i fadon (Dagens Nyheter)

DN:s Martin Nyström lyssnar på ett nyutgivet böljande körverk från början av 1600-talet och minns när han som 15-årig sjöman mitt ute på havet fick en häftig hemlängtan.


Henrik Brandão Jönssons med rätta hyllade bok ”Där solen aldrig går ner” från i år handlar om den portugisisktalande världen – från Timor Leste i öster till Brasilien i väster. En spännande betraktelse över en värld som vi sällan hör talas om. Men det var just i berättelsen om Timor Leste som något särskilt klang till i mig – där författaren är ute och simmar i solnedgången och grips av en viss oro över att han aldrig förr varit så långt hemifrån. Samtidigt som han erfar en märkligt lugnande känsla av tillhörighet.

Samma sak hände också mig, fast på Sydatlanten, när jag som femtonårig sjöman låg på rygg på en lastlucka och såg upp mot stjärnhimlen. Bredvid mig låg Monteiro, en äldre brasiliansk matros, som plötsligt fick en häftig hemlängtan (”saudade”) och började sjunga om sin hemstad Rio de Janeiro. När han efter sin sång lämnade mig ensam kvar greps jag av frågan: Var är jag nu, är jag hemma eller borta? Och kunde inte svara. Så jag lät tonen av ”saudade”, blandad med ljudet av oceanen, fortsätta att ringa i mig.

Denna ton finns överallt i den brasilianska samban och bossa novan, men hördes först hos de portugisiska sjöfararna, innan den långt senare gick i land i Lissabons hamnkvarter och tonade vidare i fadon – för vilken ”kajen är en längtan av sten” som poeten Fernando Pessoa skriver i sitt ”Ode till havet”. Ett oerhört rop som ”verkar rulla fram/inifrån en grotta vars valv är himlen/och tycks vittna om alla de ödesdigra ting/som kan inträffa långt ute till havs om natten…”

Denna kosmiska vision framträder för mig när jag lyssnar på ett nytt album på etiketten Hyperion med körmusik av Duarte Lobo som var verksam i Lissabons katedral i början av 1600-talet. En tid då Portugal fortfarande var en oceanisk stormakt. Musikens böljande stämföring svallar som om katedralens fönster stod öppna mot floden Teijos mynning ut mot Atlanten. Och bibelorden ”Jag hörde en röst som kom från himlen” förflyttar sig för mig till Pessoas blick då han ut mot redden ser en ångare på ingående som är: ”ett med avståndet, med morgonen/med havets väsen denna tidiga timma/med något smärtsamt ljuvt som stiger upp inom mig”.

Men jag förs också tillbaka till Henrik Brandão Jönssons bok och berättelsen om de fasansfulla grymheter i slaveriets namn som utspelades i Lissabon – under samma tid som Lobos undersköna flerstämmighet, påverkad av senrenässansens humanistiska ideal, klingade i katedralen bara några kvarter bort.

 

Coronavirus restrictions have sent Champions League matches and World Cup qualifiers to neutral sites. Will this summer’s European Championship be next to move?



För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universitet, nu i detalj rekonstruera vad som hände på jorden direkt efter nedslaget.

Chicxulubkratern i Mexiko är den största nedslagskratern som bildats på jorden de senaste två miljarder åren. Det är inte så konstigt. Kraften när asteroiden, som mätte tio kilometer i diameter, kraschlandade på jorden motsvarade en miljard Hiroshimabomber. Berget smälte och enorma mängder av damm bäddade in jorden i totalt mörker under flera månader. Fotosyntesen upphörde, näringskedjor kollapsade och 75 procent av alla ryggradslösa djur dog ut. Det gjorde även dinosaurierna som svalt ihjäl i det kompakta mörkret. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances kan forskare, bland annat från Lunds universitet, slå fast vad som hände på jorden efter den ödesdigra kollisionen.

– Nu kan vi i detalj rekonstruera händelseförloppet minuterna, dagarna, veckorna och månaderna efter nedslaget. Vi kan följa effekterna av det gigantiska eldklotet som spreds från kratern, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet.

Använde världsunik iridiumspektrometer från Lund

Den aktuella studien bygger på analyser av borrkärnor som tagits upp från Chicxulubkratern. Avlagringarna, som består av krossat berg och uppslammade sediment, är hundratalet meter tjocka. Men tack vare mätningar av iridium – ett grundämne som himlakroppar innehåller 100 000 gånger förhöjda halter av – har forskarna lyckats hitta det centimetertunna lerlagret från tiden då asteroiddammet föll ned på jorden efter nedslaget. För att kunna lokalisera detta lager har en världsunik iridiumspektrometer i Lund använts. Det är med hjälp av detta instrument som Birger Schmitz och hans kollegor Per Kristiansson och Mikael Elfman har analyserat lerlagret från nedslaget.

– Vi kan se hur jorden först kyldes ned av allt stoft och hur sedan ett extremt växthusklimat utvecklades när bara gaserna från nedslaget var kvar i atmosfären. Allt detta skedde på bara ett år. De nya resultaten ger oss enormt värdefull information om hur jordens klimatsystem fungerar, säger Birger Schmitz.

Forskarna har även hittat nycklar som förklarar effekterna av de kraftiga jordbävningar som ägde rum över hela jorden i samband med asteroidnedslaget. På grund av jordbävningarna uppstod enorma tsunamivågor som vällde in över kontinenterna. I berggrunden under Skåne, 60 meter under våra fötter, finns ett centimetertunt lerlager från katastrofen. Vid danska Stevns Klint bryter lerlagret – som består av dammet från berggrunden i Chicxulubkratern och den söndertrasade himlakroppen – fram i kustklinterna.

– Det är svindlande att vi kan få ut information ur ett material från exakt den tidpunkten då dinosaurierna dog ut. Tack vare den här typen av grundforskning inom geologi och astronomi, som ju inte fanns på dinosauriernas tid, hade vi idag kunnat upptäcka en hotande asteroid i god tid och hindra den från att träffa jorden, säger Birger Schmitz.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances:
Globally distributed iridium layer preserved within the Chicxulub impact structure

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Vrije Universiteit Brussel, University of Padova, Japan Agency of Marine-Earth Science and Technology, Natural History Museum, University of Notre Dame, Université Libre Bruxelles, KU Leuven, Arizona State University, University of Vienna, Universität zu Köln, Ghent University, Utrecht University, Tokyo Institute of Technology, Florida State University, HNU Neu-Ulm University of Applied Sciences, Universities Space Research Association, Durham University, Pennsylvania State University, University of Texas at Austin, Imperial Collage London, Universiteit Amsterdam, University of Alaska, Fairbanks.

Solidariska Svedala

 

Chefer och andra har gått före i vaccinationskön och får nu  sin andra dos på bekostnad av personer i riskgrupp.

Med jämna mellanrum blir vi  – inte minst under Folkhälsomyndighetens presskonferenser -  ”påminda” om  att”tillsammans, i gemenskap,  ska vi klara Pandemins alla besvärligheter”. Sverige, solidaritens stamord på jordklotet skall även i detta fall

vara ett föredöme (’host’).

TILLSAMMANS, TILLSAMMANS, TILLSAMMANS …  Ekot gör ont !

onsdag, februari 24, 2021

 

 

Manhattan Jazz Quartett


TV-Tips

 

logotyp
Ikväll 20:00 - 21:30Kunskapskanalen
År 2010 hävdade professor Stephen Hawking att mänskligheten måste kolonisera en ny planet inom 1000 år för att överleva som art. Mot slutet av sitt liv ändrade han den siffran till 100 år, och 89 procent av världens ledande rymdforskare håller med. Men om vi måste lämna jorden, vart ska vi i så fall ta vägen? Hur tar vi oss dit och hur koloniserar vi en ny planet? I en av sina sista tv-framträdanden berättar Stephen Hawkings själv om utmaningen.

Så använder du ett munskydd

 

 

Ray Conniff

 



 

Ray Conniff
Född: 6 november 1916, Attleboro, Massachusetts, USA 
Död: 12 oktober 2002, Palomar Medical Center Escondido, Escondido, Kalifornien, USA 
Make/maka: Vera Conniff (1968–2002) 
Barn: Tamara Conniff, Jimmy Conniff, Patty Conniff

Champions League

 

TUESDAY 23RD FEBRUARY 2021


  • Atl Madrid-Chelsea 0-1

    Lazio - Bayern 1-4


Bloggarkiv