Hon står inför en svår uppgift. Ta fram gröna batterier; ta upp kampen med Asien. Batteriprofessorn Kristina Edström söker efter lösningarna i sitt laboratorium i Uppsala.
Intresset för batterier till alla elbilar har exploderat de senaste åren. Men det är en gigantisk uppgift att få fram batterierna, som snabbt måste bli bättre och mer miljövänliga.
– President John F Kennedy hade en vision om att sätta en man på månen. Vårt övergripande mål är att få fram det gröna batteriet här på jorden, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Där leder hon Nordens största grupp med batteriforskare. Men framför allt är hon ansvarig för ett nytt stort europeiskt forskningsprogram, Battery 2030+.
Det är till för att Europa ska försöka komma ifatt Kina, Japan och Sydkorea, de tre östasiatiska länder som driver en stor del av både utvecklingen och produktionen av batterier.
– Hela syftet med satsningen är att vi ska återta Asiens försteg. Det är viktigt för att rädda stora och viktiga industrier som tillverkar fordon, flygplan och båtar, säger Kristina Edström.
För att göra det ska hennes forskargrupper se till att det kommer fram ny teknik för batterier som laddar snabbare och rymmer mer energi.
Dessutom ska de belasta omgivningen mindre. Ingen lätt sak när det handlar om en bransch där det krävs stora mängder el för att tillverka batterier som i sin tur byggs upp av metaller som kräver en omfattande gruvverksamhet.
Som en av veteranerna på det här förhållandevis unga området har Kristina Edström ändå bra förutsättningar att driva forskningen framåt. De första stegen på banan tog hon redan i mitten av 1990-talet och då var det telekombolaget Ericsson som fick fart på intresset.
På den tiden tillverkade bolaget fortfarande mobiltelefoner och teknikerna ville bygga mobiler som hade inbyggd kamera, fungerade som små datorer och var uppkopplade till internet. En rätt avlägsen dröm på den tiden.
– Problemet var att det inte fanns tillräckligt bra batterier som klarade att driva allt. Litiumjonbatteriet hade ju precis kommit när jag började min forskning, säger Kristina Edström.
Sen dess har mycket hänt. Litiumjonbatterierna sitter i varenda mobil och dator och har börjat användas i elbilar och som energilager i elsystemet.
De har med andra ord blivit kritiska för stora industrier och intresset har ökat enormt.
– Vår forskning handlar i grunden om jobben och om fordonsindustrin. För om elektromobiliteten tar sådan fart som vi ser nu då är frågan om företagen i Europa får tillgång till battericeller eller om de asiatiska företagen får företräde. Det är därför vi även måste bygga ut batterifabriker i Europa, säger Kristina Edström.
”President John F. Kennedy hade en vision om att sätta en man på månen. Vårt övergripande mål är att få fram det gröna batteriet här på jorden”, säger Kristina Edström Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Det tydligaste exemplet på det är Northvolt med sin utvecklingsanläggning i Västerås och stora kommande batterifabriker i Skellefteå och tyska Salzgitter. Bolaget profilerar sig framför allt med att tillverka gröna batterier med det högt ställda målet att i princip allt ska gå att återvinna.
– Visst går det att återvinna det mesta av batteriet. Frågan är bara vad som är ekonomiskt försvarbart, säger Kristina Edström.
En annan fråga är hur mycket bättre dagens litiumjonbatterier egentligen kan bli. I vanlig ordning utvecklades tekniken snabbt till en början men Kristina Edström pratar om att förbättringspotentialen nu börjar avta.
– På fem-sex år borde batterierna kunna bli 20 procent bättre. Det går nog att nå 50 procent men det blir lite tuffare.
Fast framöver räknar hon med många andra nya steg som förbättrar batterierna. Det blir nya kemier med exempelvis natrium och zink-luftbatterier som går att ladda.
Det stora klivet blir fastfasbatterier, som har fast elektrolyt i stället för flytande. De kan göras mindre och ändå ha en stor mängd energi, något som särskilt lockar biltillverkarna som då kan bygga bilar med längre räckvidd.
Men Kristina Edström uppskattar att det tar ytterligare tio år innan fastfasbatterierna på allvar slår igenom.
– När fastfasbatterierna kommer tar de troligen över en stor del av marknaden. Men utvecklingen går inte så fort som en del asiatiska tillverkare pratar om för det är inte så lätt att hantera den här kemin, säger Kristina Edström.
Det väcker ändå frågan hur fastfasbatterierna kommer att påverka de tillverkare, Northvolt till exempel, som nu lägger mångmiljardbelopp på att bygga fabriker för vanliga litiumjonbatterier.
– En hel del av dagens tillverkningsmetoder kan de fortsätta att använda om de går över till fastfasbatterier. Det blir faktiskt inte så dramatiskt. För batteritillverkarna handlar det mer om traditionell industriutveckling, säger Kristina Edström.
Och på frågan om det finns någon risk för att de nuvarande batterifabrikerna ska behöva stänga när fastfasbatterierna kommer är Kristina Edström tydlig.
– Nej det behöver de verkligen inte.
