Jonas Gummesson
Publicerad 18:10
Ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 – på 3 minuter
Varför började försvaret att jaga ubåtar hösten 2014?
Ubåtsjakten pågick mellan den 17 och 24 oktober 2014. Larmet kom från en privatperson i Kanholmsfjärden. Flera observationer och spår samlades in söderut i skärgården mot Horsfjärden.
Olika bevis presenterades vid en presskonferens i Rosenbad den 14 november där ÖB Sverker Göranson, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) alla deltog.
Vilka bevis fanns?
Fyra bevis presenterades. Tre nådde upp till den näst högsta nivån i ubåtssammanhang: ”trolig båt”. Det var dels ett sonarfoto av ett bottenspår, dels ett fotografi från Ornö av vad som antogs vara av en ubåt, men också en iakttagelse från ett trovärdigt vittne av ”ett ljussken som några sekunder senare är under vattenytan följt av en mörk skugga”.
Det fjärde och enskilt viktigaste beviset nådde enligt ÖB Sverker Göranson upp till den högsta nivån: ”bekräftad ubåt”:
– Den avgörande observationen är gjord av Försvarsmaktens sensorer. Den möjliggjordes av ett kvalificerat operativt uppträdande. Observationen uppfyller kraven för den högsta bedömningsnivån, bekräftad ubåt, sa ÖB då.
Hur reagerade regeringen?
Regeringen ställde sig bakom ÖB:s redogörelse för bevisläget.
– Den kränkning som skett av svenskt territorium är grov och allvarlig, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Vi kommer att försvara vår territoriella integritet med alla tillgängliga medel, förklarade statsminister Stefan Löfven (S).
Vilken förklaring fanns det?
I september 2015 berättade Försvaret i ett pressmeddelande att det tyngsta beviset hade fallit bort och att det fanns en ”annan förklaring”.
I oktober 2019, fem år efter ubåtsjakten, kunde SvD rapportera att Försvaret inledningsvis hade förväxlat en kränkande ubåt med en en kodad ljudsignal till SMHI:s havsboj i Östersjön mitt under insatsen. Signalen skickades från fartyget M/S Fyrbyggaren när bojen hade gått sönder och bärgades med så kallad akustisk release utanför Huvudskär.
Var det en kränkning?
Försvarets slutsats är att det är ”ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård i oktober 2014”.
Den grundas på att ”sammanvägningen av den samlade mängden observationer i området ger en mycket hög konfidensgrad”, det vill säga sannolikhet för en kränkning.
