Henning Eklund henning.eklund@svd.se
Irak – tre döda i sprängdåd Efter våldsamma sammandrabbningar har demonstranter nu tagit kontrollen över centrala delar av huvudstaden Bagdad. Säkerhetsstyrkor var under lördagseftermiddagen utplacerade på strategiska platser för att hindra demonstranterna från att ta sig in till regeringshögkvarteret, rapporterar nyhetsbyrån AP. Sent på fredagen dog tre demonstranter och 36 skadades när två bomber sprängdes i Bagdad. Sedan demonstrationerna inleddes i oktober har fler än 250 personer dödats, tusentals har skadats. Demonstrationerna är Iraks största sedan 2003, då diktatorn Saddam Hussein avsattes. Bakgrunden är ett utbrett missnöje med korruption. Irak är en av världens största oljeproducenter, men en stor del av befolkningen lever i fattigdom.
Bolivia – demonstrationer även i Sverige Efter att Evo Morales tvingats bort från presidentposten har hans anhängare tagit sig ut på gatorna. Men både militär och säkerhetstjänst har svarat med våld – och på fredagen dödades fem personer i staden Sacaba. I den tidigare huvudstaden La Paz sköt polis med tårgas mot demonstranter. I Göteborg anordnades under lördagen demonstrationer till stöd för Morales. Evo Morales fick avgå efter att han hade tappat förtroendet hos armén, som har en stark ställning i landet och som genom åren har fällt flera regeringar. Morales anhängare talar om en militärkupp. Demonstrationerna handlar också om motsättningar mellan urbefolkningen, som Morales och många av hans anhängare kommer ifrån, och majoritetsbefolkningen. ª
Iran – nya demonstrationer efter höjt bensinpris Efter månader av lugn har nya protester under helgen brutit ut på många håll i Iran. Minst två personer har dödats och flera har skadats, och det har förekommit våldsamheter mellan polis och demonstranter, enligt den statligt kontrollerade nyhetsbyrån Irna. En gränsövergång mellan Iran och Irak stängdes. I flera städer har personer lämnat sina bilar på vägarna för att blockera dem. Proteströrelsen handlar nämligen om bensinoch dieselpriset. Irans regering meddelade på fredagen att varje person nu får köpa 60 liter drivmedel i månaden till samma pris som tidigare, medan allt däröver kostar dubbelt så mycket. Prishöjningen på drivmedel kommer efter att Irans ekonomi har tagit mycket stryk sedan USA:s sanktioner mot landet återinfördes förra året. ª
Frankrike – Gula västarna på 200 orter Även i Frankrike skapar bensinpriserna konflikter. På lördagen använde fransk polis tårgas och vattenkanoner för att driva tillbaka de gula västarna, proteströrelsen som under helgen fyller ett år. Gula västarna har under lördagen bland annat vandaliserat ett bankkontor och tänt eld på bilar. Över 40 personer hade gripits sent på eftermiddagen. Gilets jaunes, som rörelsen heter på franska, fick sitt namn i samband med stora protester i november 2018. De har dock tappat i styrka, från de knappt 300000 som demonstrerade i november förra året. På lördagen deltog ”bara” några tusen i demonstrationerna i Paris, men protester genomförs på drygt 200 orter i landet, enligt France24. ª
Hongkong – kinesiska soldater på gatorna Sedan i våras har demonstrationer skakat Hongkong och våldet tagit en stor plats i den autonoma regionen. Diskussioner om hur inblandade Fastlandskina egentligen är har förts medan kinesiska soldater samlats vid gränsen. Men på lördagen, efter nya demonstrationer och våldsamheter på fredagen, hände något nytt: utan förvarning syntes plötsligt kinesiska soldater på Hongkongs gator. Deras uppgift har enligt lokala medier varit att städa upp efter demonstrationerna och riva de barrikader som byggts på gatorna. På lördagseftermiddagen hade soldaterna återvänt till sina baracker. Nya våldsamheter är att vänta efter rapporter om att demonstranter bunkrat upp med bensinbomber och hemmabyggda katapulter. ª
Tjeckien – kommunistanklagelser riktas mot landets president På söndag är det trettio år sedan sammetsrevolutionen, då kommunistpartiet förlorade makten i Tjeckoslovakien och ett flerpartisystem infördes. Under lördagen gav sig tusentals tjecker ut i demonstrationer mot presidenten Andrej Babis. Han anklagas för att före 1989 ha samarbetat med kommunistpartiet. Enligt officiella handlingar från Slovakien blev Babis informatör åt partiet efter ett möte på en bar 1982. Babis medger att mötet har ägt rum men nekar till att han ska ha arbetat för partiet. Babis har flera gånger anklagats för korruption och för tveksam användning av EU-medel. Han förnekar dock att det ska ha förekommit några oegentligheter. ª F
