En jordbruksmaffia som tar mark från småbönder har växt fram i Slovakien.
Karin Thurfjell karin.thurfjell@svd.se
EU betalar 60 miljarder euro, runt 620 miljarder kronor, i jordbruksstöd varje år. Stödet utgör den största posten, runt 40 procent, av EU:s totala budget.
I Östeuropa går merparten av pengarna till några få oligarker och personer med kontakter i den politiska makten, visar en stor granskning av New York Times.
I Ungern har staten leasat ut land som sedan kommunisttiden har tillhört staten. Meningen var att marken skulle gå till mindre jordbruk.
Men i verkligheten har stora arealer gått till premiärminister Viktor Orbáns släkt, vänner och betydelsefulla politiska allierade enligt New York Times. De som äger jorden har
sedan möjlighet att få mångmiljonbelopp från EU i jordbruksstöd. En barndomsvän till Orbán har fått tillgång till stora mängder mark och blivit en av Ungerns rikaste. Officiellt rör det sig om öppna auktioner, men vid flera tillfällen har bara en intressent
varit närvarande och lokala jordbrukare berättar att de blev tillsagda att inte försöka vinna leasingkontrakten, eftersom det var förutbestämt vilka som skulle få dem.
I Tjeckien har premiärministern Andrej Babis tagit emot
minst 42 miljoner dollar i jordbruksstöd, genom sina företag. I Slovakien uppger landets högste åklagare för New York Times att det växt fram en jordbruksmaffia. Ägare till mindre jordbruk har utsatts för misshandel och utpressning för att lämna ifrån sig mark som ger EU-stöd. Slovakiska journalisten Jan Kuciak mördades år 2018, medan han gjorde en gransking om italienska maffians kopplingar till jordbrukssektorn i Slovakien.
Mark Brady, ekonom och forskare vid Lunds universitet och SLU, säger till SvD att det inom EU sedan länge förs en livlig debatt om jordbruksstödet. Fördelningen av det så kallade generella stödet baseras endast på hur stor landareal jordbrukaren förfogar över. Det generella stödet kostar 45 mil jarder euro årligen, och utgör 72 procent av det totala jordbruksstödet. Många miljö-, klimat- och skatte betalarorganisationer vänder sig emot att stödet ges utan krav på konkreta motprestationer, som till exempel att minska
utsläppen eller bevara den biologiska mångfalden. Det har också förts fram kritik mot att stödet har lett till högre markpriser och arrenden, och därmed inte högre inkomster för dem som brukar marken. Sverige, Nederländerna och Stor britannien kämpar för att ersätta nuvarande system med ett som har större krav på motprestationer från mottagarna.
Under onsdagen hålls en EUpolitisk partiledardebatt i riksdagen, som inleds med att statsministern redo gör för regeringens prioriteringar i EU. Men inför nästa programperiod för jordbrukspolitiken, som väntas börja gälla 2022, är de stora dragen
redan bestämda.
Genomgripande reformer lyser med sin frånvaro. – Lantbruksintressen och markägande grupper är starka i Bryssel. I synnerhet stater från det forna östblocket och även Frankrike och Tyskland vill inte se några genomgripande förändringar. Med brexit förlorades också ett av de länder som drivit på för
reformer, säger Mark Brady. ª
