Kunglig korruption

Artikeln först publicerad i tidningen Scoop nummer 4, vintern 2016/17.
Av: Mikael Bergling

De 350 lägenheterna ägs av svenska folket. Men det är kungen som bestämmer vilka som får bo i dem – en exklusiv möjlighet till attraktivt boende för den som har kungliga kontakter, helt utanför allmänhetens kontroll och insyn.
– Det är en helt orimlig ordning, säger Marie Linder som är ordförande i Hyresgästföreningen.

Bostadssituationen i Sverige blir allt mer akut med stigande bostadsrättspriser och längre bostadsköer som resultat. Enligt Boverket råder det bostadsbrist i 240 av Sveriges 290 kommuner. Hela 94 procent av svenska folket bor i en kommun med bostadsbrist.

Den som vill hyra en lägenhet med förstahandskontrakt i exempelvis Stockholms innerstad får i dag räkna med att köa i åtminstone 13 år enligt bostadsförmedlingens statistik, i vissa områden betydligt längre. Lång kötid gäller dock inte för alla. Den som till exempel har kungliga kontakter kan få en hyreslägenhet betydligt snabbare, utan att för den skull behöva betala svarta pengar eller dra igång märkliga byteskedjor. Nyckeln är de cirka 350 lägenheter som staten äger runt om i Stockholmsregionen och som kungen styr över. I stort sett alla ligger på attraktiva adresser.

120 ligger på Djurgården.
Övriga ligger i eller kring Stockholmsregionen, varav 35 i Gamla stan, 40 på Östermalm, 50 i Solna och ungefär lika många i närheten av Drottningholms slott.
Ingen av lägenheterna förmedlas via den kommunala bostadsförmedlingen eller någon annan förmedling. Det finns heller ingen kö att ställa sig i för den som är intresserad av en lägenhet.

Orimligt, anser Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen:
– Det finns en frivillig överenskommelse bland fastighetsägarna i Stockholm om att hälften av alla lediga lägenheter ska förmedlas via den kommunala bostadsförmedlingen. Den regeln bör självklart också gälla för dessa lägenheter.
– Vi har en gigantisk bostadsbrist i Sverige. I Stockholm är den extrem. Då är det viktigt att så många hyresrätter som möjligt kan efterfrågas av så många som möjligt och så enkelt som möjligt. I detta fall är det extra viktigt med tanke på att det faktiskt är vi alla genom staten som äger bostäderna. Därutöver bör man inom hovet, för de lägenheter som inte lämnas över till bostadsförmedlingen, ha ett kösystem som är öppet och transparent och som alla kan ställa sig i, fortsätter Marie Linder.

Av de 350 lägenheter kungen kontrollerar är insynen allra sämst när det gäller de 120 som ligger på Djurgården i Stockholm. Vilka som bor i dem eller hur mycket hyresgästerna betalar i hyra vill inte hovet berätta.
– Vi omfattas inte av offentlighetsprincipen och lämnar därför inte ut några sådana uppgifter, säger slottsfogde Magnus Andersson, som är chef för Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) som ansvarar för lägenheterna. KDF är en del av hovet.

”Bostäderna är avsedda för den kungliga familjen samt för hovstaternas personal. Fördelningen av lediga bostäder sker i samråd mellan Ståthållarämbetet (även det en del av hovet, reds anm) och efter intresseanmälningar. Det finns ingen kö. Då förvaltningens bostäder till övervägande del är att betrakta som personalbostäder, finns det regler om förfarandet då hyresgäst slutar sin tjänst”, skriver han i ett mejl till Scoop. Marie Linder är mycket kritisk till hemlighetsmakeriet.
– Det är en helt orimlig ordning. Detta är uppgifter som självklart bör vara offentliga.

Förutom bostäderna på Djurgården i Stockholm styr kungen via Ståthållarämbetet över ytterligare 227 bostäder. Dessa förvaltas dock av Statens fastighetsverk.
– Hovet anvisar vem som ska bo i dessa bostäder, via telefon eller mejl. Men det är vi som har avtalsförhållandet, som tar in hyresintäkterna och liknande, säger Lotta Günther som är förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk.
– Därutöver finns det några lägenheter som kungen ansvarar för helt själv genom Ståthållarämbetet. Vem de sedan hyr ut till lägger vi oss inte i. Vi tycker inte att vi behöver informeras om vilka andrahandshyresgäster de tar in. Genom att det är Statens fastighetsverk som svarar för den administrativa hanteringen av de 227 bostäderna går det att med hjälp av offentlighetsprincipen ta reda på vilka personer som fått en statlig bostad tilldelat sig av hovet/kungen och hur mycket personerna betalar i hyra.

Flera av dem är anställda inom hovet, men här finns också KD-politikern och förre försvarsstabschefen och kungaadjutanten Bror Stefenson, kungens systersöner Oscar och Victor Magnuson, kungens systrar prinsessorna Christina och Desirée, operasångerskan Kjerstin Dellert, Världsnaturfondens tidigare generalsekreterare Jens Wahlstedt, entreprenören och prins Carl-Philips mentor Michael Storåkers, guldsmeden Gaudy Eduard, regissören Lars Rudolfsson, Ingemar Eliasson, som tidigare var statsråd (FP) och riksmarskalk, historikern Erik Norberg, diplomaten Frank Belfrage och före detta överbefälhavaren Bengt Gustafsson.

Några av hyresgästerna bor inte permanent i lägenheterna, utan använder dem som övernattningsbostäder vid besök i Stockholm. Hyrorna är mycket modesta, inte minst med tanke på att flera av lägenheterna har några av de mest attraktiva lägena i Stockholmsområdet. För medlemmar av det så kallade Kungliga huset är hyran till och med noll kronor.
– Prinsessan Madeleine har en lägenhet som hon disponerar när hon är i Stockholm. För den betalar hon ingen hyra, säger hovets informationschef Margareta Thorgren. Enligt Lotta Günther på Statens fastighetsverk är hyrorna i övrigt anpassade efter allmännyttan.
– Men med den skillnaden att vi gör ett avdrag på 100 kronor per kvadratmeter och år beroende på att de som hyr dessa bostäder saknar besittningsskydd. De får heller inte använda lägenheterna för byte. En enkel sökning på Blocket visar att lägenheter i motsvarande läge och storlek på andrahandsmarknaden hyrs ut för minst två, tre gånger så höga hyror, vilket ger en uppfattning om bostädernas egentliga marknadsvärde.

Enligt hovets ekonomichef Jan Lindman är inte ett erbjudande om en tjänst inom hovet detsamma som ett lägenhetserbjudande.
– Det är inte frågan om tjänstebostäder som är direkt kopplade till den tjänst personen har. Däremot kan alla som arbetar här anmäla till Ståthållarämbetet att de är intresserade av en bostad. Efter några år får de kanske någon.

Får den som slutar sin anställning vid hovet behålla sin bostad?
– Nej, då ska man avflytta förutsatt att det inte handlar om en pensionering. Då får man bo kvar.
– Vi tycker att det är bra att en del anställda bor nära exempelvis Stockholms eller Drottningholms slott. Vår verksamhet pågår i princip dygnet runt. Vakter och personal som arbetar med servicefrågor, transporter och liknande arbetar mycket kväll och natt. Då är det bra att de bor nära, då kan de kallas in med kort varsel och har kort avstånd hem.

Just behovet att kunna rycka in med kort varsel användes i höstas av en av hovets anställda som argument för att kunna hyra ut sin lägenhet i andra hand. Den 16 november 2016 behandlade hyresnämnden i Stockholm en begäran från kronprinsessan Victorias sekreterare Susanne Franchell, 61, om att under ett år få hyra ut sin 171 kvadratmeter stora lägenhet om fem rum och kök på Odengatan i Stockholm. Anledningen till att frågan hamnade i hyresnämnden var att värden sagt nej till andrahandsuthyrning. Enligt jordabalken har en hyresgäst rätt att på grund av bland annat sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på annan ort, längre utlandsvistelse eller särskilda familjeförhållanden under begränsad tid hyra ut sin lägenhet i andra hand.

I samband med sammanträdet i hyresnämnden förklarade Susanne Franchell att hon arbetar som kronprinsessans personliga handsekreterare och att hon under en viss ansträngd period behöver bo i en tjänstebostad i Hovstallet på Östermalm, dit kronprinsessan flyttat sitt kontor från Stockholms slott ”där säkerheten är sämre och man hela tiden är påpassad och utsatt för paparazzi”. Avståndet mellan hovstallet och Susanne Franchells privata bostad är knappt tre kilometer. Vid förhandlingen i hyresnämnden berättade Susanne Franchell att hon sköter såväl kronprinsessans officiella som privata arrangemang.
– Allt går i varandra. Arbetstiderna är inte fasta utan en stor del av arbetet utförs under vilken tid som helst på dygnet, ofta med kort varsel och sekretess. En oenig hyresnämnd beslutade efter en stunds funderande på att säga ja till Susanne Franchells begäran.

Alrik Hafström, fastighetsägarens jurist, tycker att beslutet är orimligt och anser att det skulle ha sett annorlunda ut om vilken annan hyresgäst som helst kommit in med en sådan begäran.
– Vad som krävs för att få hyra ut sin lägenhet i andra hand är tämligen tydligt beskrivet i hyreslagen. Det finns massor av människor med obekväma arbetstider och krävande arbetsgivare, men det skulle få orimliga konsekvenser om alla hade rätt att hyra ut sin lägenhet för att i stället bosätta sig endast ett par kilometer därifrån, säger han till tidningen Hem & Hyra. Liknande uppfattning har Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder.
– Man har verkligen tänjt på begreppen. Det är uppenbart att regelverket inte gäller för alla.
– Det är många som vill bo nära jobbet. Men förmodligen skulle inte hyresnämnden gjort samma bedömning om det gällt en ”vanlig” människa, det handlar ju bara om några kilometer. Det är viktigt att alla människor bedöms på samma sätt och att det finns en likhet inför lagen.

Hovets ekonomichef Jan Lindman säger att de som erbjuds lägenheter ofta är personer som är kända inom hovet.
– Det är folk som vi vet vilka det är, som vi har haft kontakt med tidigare. Vi vill ha kännedom om de här personerna innan vi hyr ut till dem.

Varför då?
– I fastigheterna bor det från tid till annan personer som kan vara medlemmar av kungafamiljen. Det innebär att det kan dyka upp en del säkerhetsfrågeställningar. Då är det en fördel om vi vet vilka som bor där, om vi vet vilka de är. Det känns lite tryggare. Ett annat skäl är att detta är byggnadsantikvariskt känsliga miljöer och ett tredje att man måste vara beredd att avflytta med kort varsel. Man bor inte här med besittningsrätt.

Tar ni kontakt med vissa personer om ni har tomma lägenheter?
– Det tror jag kan förekomma. Men då är det i huvudsak personer som redan har anmält intresse, främst bland personalen.

Vem bestämmer vem som ska få vilken lägenhet?
– Alla tilldelningar och uthyrningar går via ståthållaren. Till sin hjälp har han en intendent, säger Jan Lindman.

Är kungen inblandad?
– Han blir tillfrågad ibland, i huvudsak när det är frågan om udda objekt och när det gäller personer som inte arbetar här. Jag vet att ståthållaren har en dialog med kungen runt dispositionsrätten och fördelning av lägenheterna.

Följer ni några principer vid fördelning av bostäder?
– Nej, det är en bedömningsfråga och det är viktigt att det är så. Dispositionsrätten är något unikt. Detta är heller inte jämförbart med andra hyresvärdsförhållanden. Kungen äger inte dessa fastigheter och det finns inget kommersiellt intresse.

Biträdande finansminister Per Bolund (MP), som är den i regeringen som ansvarar för Statens fastighetsverk, säger att hur lägenheterna inom den kungliga dispositionsrätten förvaltas och fördelas är en fråga för hovet.
– Det är en konsekvens av att vi har monarki i Sverige och överenskommelsen från 1809. Man kan samtidigt konstatera att dagens ordning är bättre än den som gällde tidigare. Då hade kungen en betydligt större dispositionsrätt och dessutom större påverkan på politiken.