Fredrik Paulún, folkbokförd Anders Fredrik Paulun, är en svensk näringsfysiolog och författare till ett större antal böcker. Hans böcker har översatts till finska, norska, danska, tyska, isländska och engelska och har sålt i mer än 1,3 miljoner exemplar (maj 2014).
Paulún är född och uppvuxen i Bromma i. Han är utbildad nutrionist och har en filosofie magisterr-examen i näringslära i Han har haft artiklar i ett antal tidningar och medverkat såväl i TV som radio.
Livsmedel med varumärket Paulúns började säljas 2005; sedan 2010 är Orkla Foods Sverige AB (f.d. Procordia) licenstagare.
1. Gräddglass
Det finns flera anledningar till varför gräddglass är så lätt att föräta sig på, och därmed bidrar till viktuppgång. En är att kylan i glassen gör att man inte känner sötman på samma sätt: svalkan "dövar" smaklökarna så att man kan sätta i sig ännu mer.
– Om man smakar på smält glass är det nästan outhärdligt sött, många glassorter innehåller trots allt uppåt 20 procent socker.
– Om man ska äta glass bör man definiera portionen på en gång. Inte sleva i sig en hel burk på 1 000 kalorier, vilket är mer än en jättestorportion mat, säger näringsfysiologen Fredrik Paulún.
wienerbröd och andra liknande bakverk innehåller massor av fett, stärkelse och socker på en gång. Och de näringsämnena mättar inte alls på samma sätt som något proteinrikt. Effekten blir således att det är lätt att äta alldeles för mycket, eftersom kroppen inte säger ifrån.
– Jag skulle enkelt kunna dra i mig 1 000 kalorier från tre wienerbröd om jag ville: man mår lite illa, men man blir inte mätt och belåten. Dessutom får man ett påslag av hunger- och sötsugshormonet ghrelin, som gör att man vill äta ännu mer ganska snart, säger näringsfysiologen och kostrådgivaren Fredrik Paulún.
– Våra kroppar är gjorda för att leva som på stenåldern, då man åt en viss mängd protein tills man blev mätt. I naturen finns ingenting som består av bara fett och stärkelse, därför saknar vi en inbyggd "termostat" som gör att vi slutar äta.
3. Läsk
I läskedrycker gör kolsyran att man inte känner sötman ordentligt. Smaklökarna dövas och det blir lättare att hälla i sig mer.
– Det är samma sak som med glass: testa att dricka avslagen läsk så känner du hur sött och sliskigt det är egentligen.
– Det är generellt så att syra balanserar sötma, vilket gör att sötman "döljs". Till exempel tar det längre tid innan man känner sig nöjd om man käkar sura godisar än om man äter vanliga söta, säger kostrådgivaren Fredrik Paulún.
4. Isglass
I isglass döljs sötman av både kyla och syra, vilket får som konsekvens att kroppen inte registrerar det höga kaloriinnehållet.
– Kalorierna i glass är väldigt lättsmälta. Samtliga kalorier tas upp, till skillnad från i till exempel havregrynsgröt, där en massa kalorier försvinner i omsättningen, säger näringsfysiologen och kostrådgivaren Fredrik Paulún.
5. Sötade yoghurtprodukter
Smaksatt yoghurt innehåller ofta mer än tio procent socker, men syra tar bort det söta. Även havre- och sojavarianter kan vara sockrade, utan att man känner hur sött det är.
– Yoghurt kan innehålla lika mycket socker som läsk. Både mejeri- och alternativa sorter, säger näringsfysiologen Fredrik Paulún.
6. Mjölkchoklad
Mjölkchoklad är en av de värsta bovarna när det kommer till kaloriproppade livsmedel som man kan äta massor av utan att kroppen säger ifrån. Den har hög sockerhalt, hög fetthalt och man kan få i sig nästan 700 kalorier bara av att käka en 100-gramskaka.
– Mjölkchoklad saknar den mättnadseffekt som mörk choklad har tack vare sin bitterhet. Ju beskare, desto mer dämpas aptiten. Det är väldigt svårt att äta 100 gram 70-procentig choklad, till skillnad från 100 gram Aladdin-choklad, säger kostrådgivaren Fredrik Paulún
7. Chips
Inte bara är chips fulla av fett och stärkelse, som inte mättar: dessutom innehåller det mycket "förstörd näring" eftersom de är friterade. Stärkelsen och proteinet smälter samman och bildar skadliga ämnen, som ökar inflammationerna i kroppen. Och ju fler inflammationer, desto mer fett lagrar man.
– Äter man en påse chips dagligen så ökar inflammationerna i kroppen med uppåt 30 procent. Det är alltså väldigt fettbildande, bortom kalorierna.
– Vissa chips innehåller även smakförstärkare, som ökar aptiten. Det är ofta sorter som är lite fylligare i smaken, till exempel barbecuechips, säger näringsfysiologen och kostrådgivaren Fredrik Paulún.
8. Smågodis
Lösgodis mättar ingenting, utan lägger sig bara ovanpå det som man behöver äta för att näringsbehovet i kroppen ska täckas. Alltså blir man inte extra mätt av att äta godis utöver exempelvis middagen, däremot får man i sig en massa extra kalorier.
– Godis är tomma kalorier, det innehåller ingen näring alls. Det finns ingenting positivt med det, det är bara fettbildande.
– Säg att du har en vana att äta lite smågodis varje dag och slutar med det. Då äter du fortfarande samma mängd mat, men kanske tar bort 200 kalorier per dag, säger näringsfysiologen Fredrik Paulú
