Stig Östlund

måndag, november 28, 2016

Gäller fortfarande

Läkartidningen för några år sedan.

Kost och motion kan minska risken för alzheimer

Kombinationen regelbunden motion och sk medelhavskost, alltså kost rik på olja, fisk, grönsaker och frukt, minskar risken för alzheimer. Detta enligt en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Det rör sig om ett relativt omfattande material. 1880 amerikaner bosatta i New York har följts i en prospektiv kohortstudie mellan åren 1992 och 2006. Deltagarna har regelbundet lämnat uppgifter om motions- och kostvanor. Snittåldern bland studiedeltagarna var 77 år, och under den studerade perioden, som i genomsnitt uppgick till drygt fem år, drabbades 282 personer av alzheimer. Individer som drabbats av annan form av demens än alzheimer har inte inkluderats. Hur nära deltagarnas kost har liknat det som brukar kallas medelhavskost har graderats utifrån en tiogradig skala. Motion har graderats utifrån både den sammanlagda tid som en individ rörde på sig under en vecka och graden av motion. Graden av ansträngning har delats i tre grupper: ansträngande motion (löpning), måttligt ansträngande motion (cykling, simning) eller lätt motion (promenad eller golf). Det visade sig att både motion och medelhavskost var två faktorer som oberoende av varandra minskade risken för alzheimer. För både motion och kost noterades ett dosberoende samband: ju mer motion och ju mer kosten liknade medelhavskost, desto lägre risk för sjukdomen. Särskilt mycket föll alzheimerrisken hos individer som både åt medelhavskost och motionerade. För de individer som tillhörde både de 25 procent som åt mest medelhavskost och de 25 procent av deltagarna som motionerade mest var alzheimerrisken i storleksordningen 60 procent lägre (mellan 61 och 67 procent) än för de individer som rörde minst på sig och samtidigt åt en kost som var minst lik medelhavskost. Rönen står sig även efter att författarna justerat för faktorer som ålder, kön, utbildning, förekomst av depression, rökning , BMI och deltagarnas genotyp av apolipoprotein E, vilket har en välkänd koppling till ökad risk för alzheimer. Värt att notera är att för att hamna i gruppen med de 25 procent av deltagarna som motionerade mest krävdes det inte överdrivet mycket fysisk aktivitet. Det räckte med en dryg timmes ansträngande fysisk aktivitet som aerobics eller joggning per vecka alternativt drygt två timmar måttligt ansträngande aktivitet per vecka. Det gick också bra med en veckodos på fyra timmar lättare aktivitet. Slår man ut den lättare aktiviteten över en vecka räcker det alltså med daglig promenad på 30 minuter för att hamna i den grupp som motionerade mest. Som en parentes kan man konstatera att detta säger en del om amerikaners motionsvanor även om det givetvis bör betänkas att deltagarna var i 70-årsåldern. Rönen innebär sammantaget att man genom relativt begränsad motion kan påverka risken för att drabbas av alzheimer substantiellt. Att fysisk motion påverkar hjärnans hälsa står nu utom tvivel, det finns ett »överflöd av evidens för detta«, konstaterar författarna. Anders Hansen läkare, frilansjournalist anders.hansen@sciencecap.se JAMA.

Bloggarkiv