MR-teknik (magnetkamera) är ett sätt att avbilda hjärnan, PET-teknik (som utnyttjar radioaktivt märkta ämnen) är ett annat. Båda ger viktig information, men har varit svåra att kombinera. Nu har ett forskarnätverk med bl.a. Lunds universitet som deltagare fått EU-anslag för att utveckla samtidiga MR- och PET-bilder av ärftlig Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är att detta ska bidra till ett nytt sätt att behandla sjukdomen.
När bilder tas med MR förs patienten eller försöksdjuret in i en tunnel omgiven av kraftfulla magneter. Dessa magneter har varit ett problem när det gäller att få MR och PET att samsas, eftersom de stört PET-instrumenten alltför mycket. Att ta bilder först med den ena och sedan den andra apparaturen fungerar inte heller, eftersom man inte kan kontrollera att hjärnans verksamhet är exakt densamma vid båda tillfällena.
Nu har forskare vid universitetet i Tübingen, som ingår i det EU-stödda nätverket MultISyn, lyckats utveckla PET-instrument som inte störs av MR-magneterna. De kan därför placeras inuti MR-kamerans tunnel och ta bilder exakt samtidigt.
– Redan när vi skaffade vår forsknings-MR-kamera för fem år sedan hoppades vi att den här tekniken skulle bli verklighet. Därför såg vi till att vår kamera skulle ha plats för att en dag sätta in PET-utrustning. Och nu tror vi att den dagen snart är här! säger Deniz Kirik. Han är professor i neuroforskning vid Lunds universitet, vars del av EU-anslaget är 7.5 miljoner kr.
Deniz Kirik är också biträdande föreståndare för Lund University Bioimaging Center, ett centrum för medicinsk bildteknik. Där kan man idag ta MR- och PET-bilder för forskningändamål, och snart båda på en gång. Poängen med samtidigheten är den får ett och ett att bli tre: de bilder som uppstår ger mycket mer information än bilderna från varje teknik för sig. Men för det krävs bl.a. att man tar fram "tracers", radioaktivt märkta spårämnen som söker sig till just de delar av hjärnan man vill studera.
Studierna i EU-projektet kommer att handla om ärftlig Parkinsons sjukdom. Spårämnena ska därför söka sig till områden som är skadade vid Parkinsons. Målet är att undersöka sjukdomens effekter i hjärnan och hur de skulle kunna motverkas.
– Vi vet att sjukdomen hör samman med ett protein kallat alfa-synuklein. Det är ett protein som finns i hjärnan hos oss alla, men som bildar onormala ansamlingar hos patienter med ärftlig Parkinsons sjukdom. Dessa påverkar de dopaminproducerande nervcellerna, som ju är skadade vid Parkinsons sjukdom, förklarar Deniz Kirik.
EU-projektet omfattar inte bara europeiska universitet utan också ett par små och medelstora europeiska företag. Ett av dem har utvecklat ett medel som förhoppningsvis kan motarbeta de sjukliga ansamlingarna av alfa-synuklein. Hur bra behandlingen fungerar ska undersökas på försöksdjur i Lund, och längre fram också på patienter.
Den ärftliga formen av Parkinsons förekommer bara hos 5-10 procent av alla patienter med Parkinsons sjukdom. Men sjukligt förändrat alfa-synuklein finns också i hjärnan hos "vanliga" Parkinson-patienter.
– I bästa fall kan forskningen därför på sikt leda till en bättre behandling av alla former av Parkinsons sjukdom, säger Deniz Kirik. Han understryker att forskningen inom Lund University Bioimaging Center visserligen är medicinsk grundforskning, men att dess resultat inte ska stanna inom den akademiska världen utan föras vidare och bli till nytta för sjukvården.
INGELA BJÖRCK
