Stig Östlund

torsdag, mars 21, 2013

Ibland är man nöjd med sina blogginlägg och vill gärna ha med dem mer än en gång.


Att förtrollas - ingenting är enklare. Det är ett av markens och vårens äldsta trick: blåsipporna. De är på något vis oväntade. De skjuter upp ur det bruna fjolårsprasslet på förbisedda platser där blicken annars aldrig stannar. De brinner och svävar, ja just svävar, och det beror på färgen. Den där ivriga violettblå färgen väger numera ingenting. Här är extas men lågt i tak. "Karriär" - ett ovidkommande! "Makt" och Publicitete" - löjeväckande! De ställde visst till med stor mottagning uppe i Nineve, the giordo rusk ok mykit bangh. Högt i tak - över alla hjässor hängde kristallkronorna som gamar av glas. Istället för en sådan överdekorerad och larmande återvändsgränd öppnar blåsipporna en lönngång till den verkliga festen, som är dödstyst. /Tomas Tranströmer

"the giordo rusk etc = citat ur Erikskrönikan (1300-talet); en bok på 375 sidor pocketbok jag häromdagen köpte för 20:- kr på ICA Max-butikens bokrea.
Rea-priset på nyligen, plötsligt bortgångna prinsessan "Lilians levnadshistoria" (häftad) var 495:- kr tyckte jag mig höra (alla  böckerna om prinsessan var slutsålda när jag kom den första readagens första timme).

Bloggarkiv