Ny metod för diagnos av bihåleinflammation kan minska användning av antibiotika

En ny metod för diagnostik av bihåleinflammation presenteras i en kommande avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar på nya möjligheter att minska användningen av antibiotika och att sänka samhällets kostnader för sjukdomen.

Bihåleinflammation, rinosinuit, är mycket vanligt förekommande och finns i både akut och kronisk form. I Europa lider över nio procent av befolkningen av kronisk bihåleinflammation.

Bakom avhandlingen står Pernilla Sahlstrand Johnson, forskarstuderande och öron-, näs- och halsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. I avhandlingsarbetet har hon tillsammans med kollegor på Lund Tekniska Högskola provat och utvärderat en ny metod för förbättrad diagnostik av bihåleinflammation. I metoden används en s.k. Dopplerultraljudsgivare som till skillnad från vanligt ultraljud och skiktröntgen direkt kan avgöra om bihålan innehåller tunnflytande bihålevätska eller trögflytande var. Endast en spolning av käkhålan, ett för patienten obehagligt ingrepp, har hittills kunnat ge ett säkert besked om det.

Det är bara patienter med trögflytande var som anses behöva antibiotika, medan det för dem med tunnflytande bihålevätska finns andra verkningsfulla behandlingsalternativ.

- Antibiotikaresistens betraktas som ett allt större problem. Var fjärde person i Sverige tar minst en kur antibiotika årligen, och många av dessa har fått diagnosen bihåleinflammation. En säkrare diagnos kan minska förskrivningen av antibiotika och rätt behandling kan även sänka kostnaderna, säger Pernilla Sahlstrand Johnson och fortsätter:

- Vi har använt den nya metoden i laboratoriemiljö med gott resultat. Vi planerar att inom kort prova Dopplerultraljudsgivaren även i klinisk miljö, på ett antal patienter vid Öron-näsa-halskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.

Pernilla Sahlstrand Johnson har även undersökt den självupplevda livskvaliteten hos en grupp på drygt 200 personer som samtliga väntade på bihålekirurgi. Förutom öron-näsa-hals-klinikerna i Skåne har Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska deltagit med patienter i enkätstudien som är en av de största i sitt slag.

Både bihålespecifika och allmänna patientenkäter har använts, där svaren bl.a. belyser upplevd livskvalitet och mental hälsa samt sjukfrånvaro hos patienterna. Svaren visar bland annat på en hög sjukfrånvaro, deltagarna uppgav 8-14 dagars sjukfrånvaro under ett år på grund av sina bihålebesvär.

- Deltagarna i vår studie upplevde en kraftigt försämrad livskvalitet på grund av sin bihåleinflammation – sämre än bland andra stora patientgrupper med t.ex. kärlkramp och cancer. Bihåleinflammation har sannolikt också en stor samhällsekonomisk påverkan på grund av omfattande utbredning och relativt sett hög sjukfrånvaro, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.

LUNDS UNIVERSITET