Överskottsmålet
Överskottsmålet, även kallat saldomålet, är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Målet är att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Formuleringen, ”över en konjunkturcykel”, ger utrymme för årliga avvikelser, men komplicerar samtidigt utvärderingsprocessen då det är oklart över vilken tidsperiod detta gäller. Målet ändrades år 2007, från att tidigare ha varit 2 procent av BNP, i samband med att definitionen av den offentliga sektorn ändrades. Idag omfattar målet staten, kommunsektorn och pensionssystemet.Det syftar till att spara en buffert i fall konjunkturen faller samt finnas till för framtida generationer då allt fler människor kommer att utnyttja offentliga sektorns välfärdstjänster, samtidigt som andelen som arbetar minskar. Som medlem i EU måste Sverige dessutom följa den så kallade Stabilitets- och tillväxtpakten, som bland annat innebär att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.
Över tiden har den offentliga sektorns finansiella sparande varierat kraftigt, från ett överskott på nästan 5 procent av BNP år 1989 till ett underskott på drygt 11 procent av BNP år 1993, men har på senare tid stabiliserats och har till mestadels varit positivt, med undantag för åren 2002-2003 samt ett par år under finans- och skuldkrisen.
