Stig Östlund

söndag, februari 28, 2010

Chile


Mitt land, mitt fosterland, till dig
vänder jag mitt blod.---Till dig längtar jag som barnet till modern, full av gråt.--- Mottag denna blinda gitarr och denna förlorade panna. ---Mitt land, mitt fosterland-omslutet av stridande vatten-och bekämpad snö..---I dig förenas örnen och svavlet, i din antarktiska hand av smaragd och safir-lyser en droppe av rent mänskligt ljus-och antänder den fientliga rymden /Pablo Neruda

Bloggarkiv