Nedan är några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige. Det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter vad gäller dem, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att man hjälper till att begränsa spridningen.
- Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
- Mink, Neovison vison, Mustela vison (pdf 231 kB)
- Parkslide, Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica
- Silverruda, Carassius gibelio, på havoch vatten.se
- Sjögull, Nymphoides peltata, på havochvatten.se
- Spansk skogssnigel, Arion vulgaris (pdf 302 kB)
- Svarthuvad snigel, Krynickillus melanocephalus
- Sydfyrling/vattenkrassula, Crassula helmsii, på havochvatten.se
- Vattenpest, Elodea canadensis, på havochvaten.se
- Vresros, Rosa rugosa
En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.
Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Exempel på oavsiktlig introduktion är rovvattenloppa, som medföljt fartygs barlastvatten från Svarta havet till Östersjön och de Stora sjöarna i USA/Kanada, och blivit invasiv i vissa länder och till skada för fiskenäringen, och även är etablerad och potentiellt invasiv i Sverige. Ett annat exempel på oavsiktligt introducerade arter är parasiter och virus, som transporteras till nya biotoper av flyttfåglar.
Ett exempel på avsiktlig, men misslyckad introduktion är det försök man gjorde i Australien med biologisk bekämpning av skadedjur. Från England importerades sparvar med avsikt att dessa skulle äta en insekt som skadade odlingar. Sparvarna etablerade sig emellertid så väl, att de själva blev ett skadedjur och därmed kategoriseras som invasiva./Wikipedia
