Han tjänar nästan en genomsnittlig årslön – om dagen. Astra Zenecas vd Pascal Soriot toppar ny statistik över börs-vd:arnas löner, som ökade snabbt under 2018. Samtidigt är kvinnliga vd:ar miljontals kronor från topplistorna.
Toppcheferna fortsätter att dra ifrån resten av Sveriges löntagare. Totalt ökade ersättningarna med 7,5 procent i börsbolagens ledningsgrupper, visar ny statistik från Novare Pay.
Men flera chefer har sett sin lön öka betydligt mer än så. Bland branscher som sticker ut med snabbt växande ersättningspaket märks vårdbolagen Ambea och Humana där Fredrik Gren respektive Rasmus Nerman ökade sina ersättningar med 68 procent respektive 44 procent mellan 2017 och 2018.
Även investmentbolag sticker ut, Bures vd Henrik Blomquist ökade sin ersättning med 48 procent.
Ingen av dem kan dock tävla med den löneökning som Creades vd John Hedberg – tidigare på Nordic Capital – fick se under 2018. Hedbergs lönelyft för 2018 var på hela 177 procent.
Orsaken är framför allt hans stora bonuslyft. Hedbergs bonus för 2018 landade på närmare 16 miljoner kronor, vilket kan jämföras bonusen om drygt 1 miljon året innan. Totalt uppgick Creades-vd:ns ersättning till närmare 19,5 miljoner.
Enligt Novare Pays vd Erika Andersson kan vd:arnas snabba löneutveckling delvis bero på att de är bra på att ta till ett av de bästa knepen för att höja sin lön: att byta jobb.
– En förklaring kan vara den markant högre omsättningen av vd:ar jämfört med personalomsättning för andra yrkeskategorier, säger Erika Andersson.
Antalet vd-byten var 55 stycken under förra året, vilket är nära ett rekord. Totalt bytte 17 procent av bolagen ut sin vd, att jämföra med 21 procent för 2017.
Jämför vd:ar sig med varandra och kräver högre lön med hänvisning till vad andra får på liknande positioner?
– Ja, så är det definitivt. Marknad spelar ofta en betydande roll i lönesättning till vd. Det är något som vi även ser för andra yrkeskategorier där det är brist på kompetens såsom vissa roller inom tech, säger Erika Andersson.
När börsbolag växer och blir större kan det också påverka löneutvecklingen.
– Vi kan konstatera att ökningstakten är högst i bolag som går från börsens mindre listor till någon av huvudlistorna, säger Erika Andersson.
Om man däremot bara tittar på börs-vd:arnas grundlöner blir löneökningen mer modest, berättar hon.
– Den fasta lönen ökade endast med 1,9 procent för börs-vd:ar, att jämföra med 2,2 procent för de stora kollektivavtalsområdena.
Men det man förlorar på gungorna får man alltså igen på karusellerna. Ersättningen består som helhet av flera komponenter – förutom baslön, pensionsavsättning och andra förmåner finns ofta en rörlig del. Och det är de senare delarna som växer snabbast.
När det gäller total ersättning toppas löneligan av de stora globala börsjättarna med huvudkontor utanför Sverige, vilket främst illustreras av Wallenbergsfärens läkemedelsbolag Astra Zeneca med vd:n Pascal Soriot – som tjänade totalt 358 000 kronor om dagen, eller knappt 131 miljoner totalt under 2018.
– Löneökningstakten för ledande befattningshavare i globala bolag är ofta högre jämfört med nationella bolag. Det kan förklaras av att de internationella bolagen har ledande befattningshavare i andra länder där löneökningstakten är högre jämfört med Sverige, vilket tenderar att smitta av sig, säger Erika Andersson.
ABB:s numera sparkade vd Ulrich Spiesshofer hamnade på andra plats i löneligan för 2018 med 75 miljoner kronor i ersättning. Veoneer, som i fjol knoppades av från Autoliv, ger sin vd Jan Carlson en lön som inte är långt därefter – 65 miljoner kronor om året, eller mer än 150 000 kronor om dagen.
Båda bolagen har dock haft en dyster resa på börsen. ABB har gått uselt under Spiesshofers tid. Veoneer har gått än sämre under det knappa år som gått sedan bolaget skiljdes av från Autoliv. Nu behöver Veoneer göra en stor nyemission.
Går det att göra en koppling mellan ersättning och prestation?
– Detta är en mycket relevant fråga som den nya EU-lagen också belyser. Börsbolagen kommer att behöva redovisa just utvecklingen av ersättningar kopplat till bolagets prestation.
Den lag hon syftar på är ett EU-direktiv som kommer att påverka ersättningarna i börsbolagen – även i Sverige, från och med juni i år. Bland annat betyder förändringen att rapporteringen över ersättningar till ledande befattningshavare stramas upp, vilket ska öka transparensen.
Vad innebär den nya lagen?
– Det kommer att bli tuffare krav på redovisning av ersättningar och aktieägare kommer att få mer inflytande, säger Erika Andersson.
Det är dock inte bara de höga ersättningarna och den snabba ökningstakten hos ersättningarna som står ut i Novare Pays statistik, som nu sträcker sig fem år bakåt i tiden. Den stora skillnaden i ersättningar mellan kvinnor och män väcker också uppmärksamhet.
– Det är fortsatt påtaglig skillnad mellan män och kvinnors totalersättning till kvinnors nackdel, både vad gäller vd och gruppen ledande befattningshavare, säger Erika Andersson.
Helena Stjernholm är Stockholmsbörsens bäst betalda kvinnliga vd, med en totalersättning på 20,8 miljoner kronor. Men hon är fortfarande 18 miljoner kronor från att ta sig in tio-i-topp – på tionde plats återfinns portföljbolaget Sandviks vd, Björn Rosengren.
Birgitte Bonnesen är tvåa på kvinnolistan. Den numera sparkade Swedbank-vd:n hade en ersättning på 19,7 miljoner kronor för 2018. Hennes sorti gör avtryck då så få kvinnor finns på toppositionerna i svenskt näringsliv.
Den stora skillnaden mellan män och kvinnor återfinns framför allt i bonusdelen, visar Novare Pays statistik.
Varför halkar kvinnor efter när det gäller totala ersättningar men har blivit bättre på att hålla takten när det gäller baslön?
– Det är positivt att skillnaden i grundlön mellan manliga och kvinnliga vd:ar minskar något, men den är fortfarande betydande. Det finns inga sakliga argument bakom dessa skillnader och vi förväntar oss att se större insatser i den här viktiga frågan kommande år, säger Erika Andersson.
Finns d et några tips för kvinnor hur de ska förhandla?
– Jag skulle i stället vilja lyfta fram att lönesättning för vd är styrelsens ansvar. Det krävs en hel del arbete för att säkerställa att vd:s ersättningspaket är kopplat till de strategiska och finansiella förutsättningarna i bolaget. Genus ska aldrig vara en parameter i lönesättning varken för vd:ar eller någon annan medarbetarkategori, säger Erika Andersson.
Andelen kvinnliga vd:ar på Stockholmsbörsen är i princip densamma som förra året – den ökade med endast 0,1 procentenheter sedan undersökningen 2018 och uppgår nu till 8,6 procent, med viss spridning mellan börsens listor.
Varför finns det så få kvinnliga vd:ar?
– Ja, det undrar vi också. Tyvärr står utvecklingen stilla, säger Erika Andersson. ▪
Creades vd John Hedberg, Industrivärdens vd Helena Stjernholm och Astra Zenecas vd Pascal Soriot. Foto: Creades, Tomas Oneborg Adam Ihse/Exponera
