Kan man förebygga stroke och vilka riskfaktorer finns det? Några av dem, som ålder och genetik är bortom din kontroll medan andra som kolesterolvärde, rökning och fysisk aktivitet är saker du själv kan påverka. Det finns också ett starkt samband med medicinska riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtflimmer och diabetes. Därför är det bra att du har koll på ditt hälsotillstånd.
Högt blodtryck
Högt blodtryck (hypertoni) är den vanligaste orsaken till stroke. Personer med högt blodtryck har tre gånger större risk att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtryckshöjning. Det är inte så lätt att veta om man har för högt blodtryck, lätt huvudvärk och trötthet kan vara ett tecken. Därför är det bra att man då och då kontrollerar sitt blodtryck. Vid högre blodtryck kan behandling ges med blodtryckssänkande läkemedel.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke. Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra, vilket gör att det lättare bildas blodproppar som kan följa med blodet och täppa till kärl i hjärnan. Blodförtunnande läkemedel är en behandling som kan minska risken för blodproppsbildning och stroke.
Rökning
Rökning är en stark riskfaktor för alla typer av stroke, både infarkter och blödningar. Rökare har dubbelt så hög risk att drabbas av stroke jämfört med icke-rökare. En viktig och effektiv åtgärd för att minska risken är förstås att sluta röka.
Diabetes
Diabetiker löper två till tre gånger högre risk att drabbas av stroke. Detta på grund av att höga blodsockervärden kan leda till en ökning av fett i blodkärlen vilket ger en åderförkalkning i blodkärlen.
Otillräcklig fysisk aktivitet
Stillasittande och fysisk inaktivitet är riskfaktorer. Att öka den dagliga fysiska aktiviteten kan minska risken för stroke.
Höga blodfetter
Kolesterol och triglycerider är de två sorters fett som framför allt finns i blodet, men även i cellerna. Triglyceriderna används som energi i kroppen och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir halterna av blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen. Det är en betydande riskfaktor. Höga halter av blodfetter ger inga besvär och kan bara upptäckas med hjälp av ett blodprov.
Förträngning i halspulsådern
Halspulsådrorna går upp på sidan av halsen. De är viktiga artärer för tillförseln av blod till den främre delen av hjärnan och via förgreningar till ögon, panna och näsa. Förträngning innebär att halspulsådern och andra artärer som ligger i halsen förträngs pga av plack som fastnar i blodkärlet. Det minskar flödet av blod och näringsämnen till hjärnan och ökar risken för stroke, eftersom plack kan bli så allvarliga att en artär kan blockeras nästan helt. Operation kan ibland behövas för att minska risken för stroke.
Tidigare stroke eller TIA
Om man har drabbats av en stroke har man en ökad risk att drabbas igen. För att minska risken och förebygga att man får en till stroke är det viktigt att förändra riskbeteenden som låg fysisk aktivitet, rökning, dåliga kostvanor, stress och pressad livssituation
TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada uppstå. Men om du får en TIA finns det en risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. Viktigt att söka vård omgående även om besvären gått över.
Hög ålder
Stroke förekommer i alla åldrar men är mycket vanligare bland äldre än bland yngre. Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder. 2017 var 75 procent av de som insjuknade i stroke 70 år eller äldre.
Ärftlighet
Om det förekommer stroke i släkten, hos biologiska föräldrar eller syskon, har du själv en ökad risk för att få en stroke. En del av riskökningen beror på att till exempel högt blodtryck och höga blodfetter kan vara ärftligt. Men även diabetes som har en hög ärftlighet är också en riskfaktor.
Källor: Socialstyrelsen, Vård Skåne, Läkartidningen, Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden, Göteborgs universitet
