Det är höst här och massor av mexikanska trädgårdsarbetare kommer körandes i sina gamla trasiga lastbilar. Ut tumlar ett gäng brunbrända mexikaner med gigantiska lövblåsare. De trycker på knappen och hela gatan börjar skaka.
När jag var liten så läste vi Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin, och när tanterna inte stod och bakade kakor så krattade dom löv. I alla fall Tant Grön – har jag för mig.
Men idag vill ingen trärdgårdsarbetare med självaktning bli sedd med en gammaldags kratta. Alla vill vara högteknologiska och det är därför som man aldrig kan sova på lördagsmorgonen. Kl. slår en-två-tre-fyra-fem-sex BOOOOOOOOM hela huset skakar och vi ser vad som ser ut som soldater direkt från Irak med solglasögon, skyddskläder och något som mest liknar en gigantisk Bazooka.
Det tar timmar att blåsa våra få löv in på grannens tomt. Det hade tagit femton minuter med en kratta. Sedan kommer grannens lövblåsare några timmar senare och blåser löven tillbaks på min tomt.
Palo Alto har förbjudet de flesta lövblåsare men för oss som inte bor i gräddfilen så finns det inga alternativ, det är bara att köpa öronproppar och vänta på våren.Källa USA-bloggen
