I början juni 2016 publicerades en vetenskaplig artikel av Peter Eklöv och Oona Lönnstedt (bilden) i tidskriften Science om hur abborryngel hellre konsumerade mikroplastpartiklar istället för sin naturliga föda plankton. Artikeln rönte stor uppmärksamhet, av bland andra BBC och The Independet. Till och med DN:s kulturchef Björn Wiman lyckades hänvisa till den. Frågan om förekomsten av mikroplaster i haven är en allvarlig fråga, och i våras aviserade miljöminister Karolina Skog (MP) att mikroplaster i kosmetika skulle förbjudas.
Det dröjde dock inte länge innan en grupp forskare uppmärksammade ett flertal brister i den studie som genomförts, och ansåg att det fanns mycket som pekade på forskningsfusk.
Ett stort problem var avsaknaden av rådata. Enligt Eklöv och Lönnstedt skulle all data finnas i universitetets databank, men så visade sig inte vara fallet. Istället blev förklaringen att all data fanns på en (1) bärbar dator som tyvärr hade blivit stulen.
Den andra anklagelsepunkten var att Eklöv och Lönnstedt hade ljugit om hur experimenten hade gått till och hur länge de hade varat. Anmälarna hänvisade till personer som bevittnat experimenten på forskningsanläggningen på Gotland, som påstod att studien inte hade genomförts på det vis som beskrevs i artikeln.
En tredje anklagelsepunkt som dök upp senare var det faktum att studien saknade godkännande från djuretiska nämnden, vilket krävs för alla djurexperiment i Sverige. Eklöv och Lönnstedt hade i sin artikel, och även senare, påstått att de hade fått ett godkännande.
Uppsala universitet genomförde då en första granskning av ärendet och friade Eklöv och Lönnstedt på alla punkter. Men de vände sig sedan till Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) för ett yttrande. Det skulle ta nästan ett år innan CEPN kunde presentera sin bedömning av fallet, men när den kom var kritiken inte nådig. Inte bara riktades skarp kritik mot Eklöv och Lönnstedt, men det ansågs ”anmärkningsvärt” att Uppsala universitet inte funnit stöd för forskningsfusk i sin förberedande granskning, men även Science fick en släng av sleven och det menades att tidskriften aldrig borde ha publicerat artikeln.
CEPN:s kritik uppmärksammades av flera medier mot slutet av våren 2017, där det genomgående påstods att de utpekade forskarna nu ”dömts för forskningsfusk”. Riktigt så var det inte. CEPN är en rådgivande myndighet, och det åligger det lärosäte som bett om vägledning att fatta beslut, eller dom, om man så vill.
Igår, den 6 december, beslutade Uppsala universitet att både Peter Eklöv och Oona Lönnstedt är skyldiga till att ha brutit mot bestämmelserna om djurförsöksetiskt tillstånd, och Oona Lönnstedt fälls även för att ha fabricerat forskningsresultat.
Peter Eklöv sökte och fick i oktober i år beviljat ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet på sammanlagt 3,3 miljoner kr över tre år. Detta fick en del ögonbryn att resas, men Lars Kloo vid Vetenskapsrådet förklarade tidigare för Nyheter Idag att de skiljer den juridiska aspekten från den vetenskapliga, och poängterade att Eklöv vid tillfället inte fällts för något. Om han skulle fällas skulle forskningsanslaget med stor sannolikhet dras tillbaka.
PS De 3,3 miljonerna har nu betalats tillbaka
PS De 3,3 miljonerna har nu betalats tillbaka
