Överenskommelsen

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande

till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har en

samsyn om detta. Vi anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och

att överskott som huvudregel

1 ska återinvesteras i verksamheten.

Denna syn ska komma till tydligt uttryck i den kommande budgetpropositionen och konkreta

ändringsförslag föreslås. Regeringen ska avisera och därefter lägga fram förslag som stärker

medborgarnas och de folkvalda församlingarnas ställning, samtidigt som en mångfald av olika

alternativ och utförare värnas. Frågan om vinst i välfärden behöver adresseras från en rad olika

perspektiv för att politiken ska vara verkligt verkningsfull. Det finns ett starkt engagemang bland

mycket breda led i befolkningen för att göra något åt dagens situation. Därmed finns en stark

förväntan på oss som folkvalda, inte bara inom våra tre partier, att verka för åtgärder mot vinstjakten i

välfärden.

Nedan konkretiserar vi de första och viktigaste stegen för att se till att skattemedlen går till det de är

avsedda för. Skattemedel ska användas för att utveckla välfärden – inte berika enskilda företag eller

enskilda individer. Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Både för att resurser ska

användas till det de är avsedda för, och för att kommersialiseringen får negativa följder vad gäller

likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden. Om de

förslag vi kommit överens om skulle visa sig vara otillräckliga för att uppnå syftet är vi beredda att gå

vidare med ytterligare åtgärder.

Dagens kommersialisering av välfärden har lett till ett ökat behov av kontroll och granskning i

efterhand, något som skapar resursslöseri och ineffektivitet. Det behöver skapas ett gemensamt

regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta

syfte, inte vinstintresset.

Välfärd utan vinstintresse
Våra partier är överens om att vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Vår

gemensamma utgångspunkt är att behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för

vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag. Detta är en

omfattande process, som måste ske i flera steg. En utredare skall lämna förslag dels kring hur reglerna

för offentliga medel för driften av skattefinansierad välfärd skall utformas så att medlen kommer

brukarna till godo och överskotten som huvudregel återförs till verksamheten, dels beskriva vilken

påverkan en sådan reglering får för brukare, anställda och existerande aktörer och hur de senare kan

ges stöd och anpassa sin verksamhet till sådana nya förhållanden. Skattemedel ska gå till just den

verksamhet de är avsedda för. Regleringarna ska omfatta skola inklusive förskola, äldreomsorg, det

vill säga hemtjänst och äldreboende, vård vad avser sjukhus och primärvård samt HVB-hem. Inom

flyktingmottagandet krävs åtgärder som minskar utrymmet för kommersiella aktörer att göra orimliga

vinster och att urholka kvaliteten.

Våra partier är överens om följande utgångspunkter, vilka fastslås i budgetpropositionens finansplan

och ska utgöra grund för arbetet med utredning och uppföljning.

Skattemedel ska användas enbart till den verksamhet de är avsedda för. Förutsättningen för att privata

aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla

Privat insatt kapital och låg ränta på detsamma behöver inte återinvesteras. Om ägare till verksamheter

fortsätter att av skattemedlen ta ut stora vinster, trots de nya regler som aviseras i denna överenskommelse, är vi

beredda att gå vidare med ytterligare åtgärder.

utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna eller på annat sätt föra ut

överskott ur verksamheten. Bolag som är verksamma i välfärden ska kunna påvisa att de inte drivs

med vinstintresse för att kunna få ta del av offentliga medel. Eventuella överskott ska som huvudregel

investeras i den verksamhet där de uppstått. Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom

välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst, även vid försäljning. Det ska utredas om

bolag som är verksamma i välfärden ska tillståndsprövas utifrån ett regelverk med ovan beskrivna

innebörd innan de får vara verksamma. Uppföljning skall ske av att skattemedlen enbart används för

avsedd verksamhet och att reglerna inte kringgås i syfte att tillgodose ägarnas ekonomiska intressen.

Det nya regelverket ska gälla såväl befintliga som nya utförare.

Ovanstående ska ligga till grund för direktiv till en utredning som ska ta fram nödvändig reglering på

området. En utredning aviseras i budgetpropositionen och tillsätts i januari 2015 och ska lämna förslag

i mars 2016. Propositioner utifrån utredningen ska läggas 2016. Partierna är också överens om att

gemensamt utse utredare samt att proposition med ovan inriktning ska läggas fram av partierna

gemensamt.

Utredningen ska även omfatta följande:

- Utredningen ska överväga införandet av en syftesparagraf i bolagsordning eller andra styrande

urkunder, med innebörden att verksamheten är syftet, inte att dela ut vinst till ägarna. Det ska

utredas hur en extern instans eller ytterligare lagändringar kan säkerställa att syftet efterlevs.

- Utredningen ska undersöka hur SVB, eller andra nya bolagsformer, bör användas i välfärden i

förhållande till det nya regelverket.

- Utredningen ska överväga bemanningskrav. I välfärden är lönekostnader den enskilt största

utgiftsposten. Att dra ned på antalet anställda är därmed ett av de lättaste sätten att hålla nere

kostnaderna. På så sätt skapar vinstsyftet starka drivkrafter att hålla nere på kvaliteten i

välfärdsverksamheter. Ett bemanningskrav som reglerar att privata aktörer inte kan dra ned på

personaltäthet eller personalkostnader kommer att starkt begränsa möjligheterna att göra vinst

inom välfärden.

- Utredningen ska undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management.

Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande.

- Utredningen ska utveckla en nationell strategi för idéburen välfärd. Icke-kommersiella aktörer

ska få möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständighet ska värnas.

- Tillståndsprövning av alla aktörer inom välfärden ska utredas, liksom på vilket sätt

ovanstående krav kan kopplas till denna tillståndsprövning. En sådan prövning ska ske på ett

rättssäkert sätt.

- Utredningen ska föreslå konsekvensändringar gällande LOV utifrån det ändrade regelverket.

Kommunallagen anger idag att en kommun inte får gynna enskild person eller företag. Det

finns dock flera exempel på att när en kommun ändå genomfört en försäljning till underpris

eller på annat felaktigt sätt så får det inte tillräckliga konsekvenser. Utredningen ska se över

dagens lagstiftning för att säkerställa att kommunen i sådana fall får tillbaka de förlorade

skattepengarna.

Etablering av nya fristående skolor
Svensk skola är i kris och därmed i stort behov av krafttag. I ett nationellt och sammanhållet

skolsystem har kommunerna ansvaret för att garantera alla barn och unga rätt till god utbildning med

hög kvalitet. Vi vill därför ge kommunerna avgörandet över nyetableringen av skolor med vinstsyfte.

Detta beslut ska föregås av en utredning och proposition läggas 2015.

Etablering inom LOV

Det är i dag obligatoriskt för landstingen att använda LOV i primärvården. Konsekvensen av tvångs-

LOV inom primärvården har blivit en systematisk snedfördelning av skattemedel där lönsamma

områden har prioriterats på bekostnad av andra. Ändringar föreslås i hälso- och sjukvårdslagen

gällande delar som tvingar landstingen att införa fri etableringsrätt för primärvårdsföretag.

Beslut om att upphäva tvångs-LOV gällande primärvården fattas i budgetpropositionen.

När det gäller LOV i övrigt, kommer denna lagstiftning, i sin nuvarande form, som längst att vara i

bruk fram tills ny lagstiftning träder i kraft gällande regleringen för att begränsa vinstintresset i

välfärden. I och med denna kommer ett nytt regelverk angående valfrihetssystem att bli gällande. I

avvaktan på ny lagstiftning ska de kommuner och landsting som väljer att tillämpa LOV kunna ta med

medborgarnas behov, tillgänglighetsaspekter och ekonomiska överväganden vid val av de utförare

som ska bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet inom LOV. Antalet utförare ska kunna

begränsas och avtalen bör kunna prövas regelbundet.

Kommuner och landsting ska kunna avgöra om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till

enbart icke-kommersiella aktörer.

SkatteplaneringDet är orimligt att företag som till stor del finansieras av skattemedel inte betalar skatt i Sverige,

genom att vara baserade i så kallade skatteparadis. Detsamma gäller att detta även försvårar insyn i

gemensamt finansierade verksamheter.

Regeringen kommer att behandla förslag i syfte att stoppa kryphål vad gäller skatteplanering. Därtill

tillsätts en särskild arbetsgrupp som kartlägger och analyserar skatteplanering i välfärdssektorn samt

lägger förslag på hur detta kan motverkas.

Därutöver ska utredas hur det kan säkerställas att den som får offentliga medel för att bedriva

verksamhet inom skola, vård och omsorg ska beskatta denna del av sin verksamhet i Sverige.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en proposition enligt ovanstående ska läggas till

riksdagen senast 2016.

Upphandling och kollektivavtal

De nya EU-direktiven om upphandling ger ett större handlingsutrymme för medlemsstaterna att

uppställa krav på kollektivavtal samt att ta miljö- och sociala hänsyn vid offentliga kontrakt.

Implementeringen av direktiven ska säkerställa att det vid all upphandling av tjänster ställs krav

på kollektivavtal för arbetet med en representativ svensk facklig organisation som organiserar

arbetstagarna i aktuell bransch, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och

anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i

hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta villkor ska anges i

förfrågningsunderlaget eller motsvarande. Kravet ska även gälla om arbetet läggs ut på någon

annan part (underentreprenör). Detta gäller även för tredjelands aktörer. Regeringen ska ratificera

ILO-konvention 94 om arbetsklausuler vid offentlig upphandling. Vid upphandling av varor ska

det alltid ställas krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s

kärnkonventioner respekteras fullt ut.

Då skrivningarna i SOU 2014:51, Nya regler om upphandling, inte är tillräckliga på detta område

bör en utredning tillsättas med uppdrag att ta fram ovanstående.

En nationell upphandlingsstrategi tas fram i nära samarbete med Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL). Centrala perspektiv i denna strategi ska vara utveckling av offentlig

verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn, samt innovationer. Departement som har det samlade

ansvaret för upphandling tar fram förslag om att göra grundläggande sociala och

klimatpåverkande krav vid varuupphandlingar obligatoriska, för upphandlande myndigheter.

Upphandling och kopplingar till skatteparadis
Möjligheten att vid upphandling och valfrihetssystem exkludera aktörer som har undvikit beskattning

genom att vara baserade i skatteparadis ska utredas.

Utredning tillsätts under 2015 med sikte på proposition senast 2016.
Offentlighet och insynOffentlighetsprincipen ska gälla fullt ut för alla offentligfinansierade välfärdstjänster. Meddelarfrihet

och meddelarskydd ska också gälla. En utredning behöver tillsättas om hur offentlighetsprincipen

eller motsvarande kan utökas till att gälla offentligfinansierade välfärdstjänster betalda av såväl stat,

som kommun eller landsting (vård, skola och omsorg).

I SOU 2013:79 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, har

förslag lämnats om införande av meddelarskydd i delar av berörda sektorer. En ny utredning

tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som rör verksamhet som till övervägande delen är

offentligfinansierad, såsom kollektivtrafik, färdtjänst eller dylikt. Under tiden införs

meddelarfrihet snarast möjligt där utredningsunderlag finns.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en proposition enligt ovanstående ska läggas till

riksdagen senast 2015.

Öppna böckerV
arje enskild skola, vårdcentral och motsvarande inom välfärden ska tydligt redovisa sin ekonomi.

Detta gäller oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. Av redovisningen ska alla intäkter och

kostnader kopplade till den enskilda enheten framgå.

Vård efter behov
Den grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska hävdas. Lagstiftningen ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att proposition lämnas under 2015.
Privatisering av sjukhus
Lagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus

förhindras. Det ska inte vara möjligt att gå runt lagstiftningen genom att stycka upp verksamheten.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att proposition lämnas under 2015. /J Sjöstedt (V)