Boktips: "Ögat & Synen"
| Författare | Jan Ygge |
|---|---|
| Förlag | Karolinska Institutet Univers |
| Språk | Svenska |
| Utgiven | 2011-05 |
| ISBN10 | 9185565210 |
| ISBN13 | 9789185565214 |
| Längd | 285 sidor |
Författaren (från Karolinska Institutets hemsida):  " Jan Ygge (bilden), professor i oftalmiatrik (läran om ögat och dess sjukdomar) med speciell inriktning mot barnoftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Jan Ygge föddes i Stockholm 1953 och tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1978. Han doktorerade här 1983 inom ämnesområdet anatomi på en avhandling om primärsensoriska nervceller och dessas reaktion på en skada i periferin. Han erhöll specialistkompetens i ögonsjukdomar 1989, samma år som han också blev docent i anatomi vid Karolinska Institutet. I början av 1990-talet tillbringade han ett och ett halvt år som postdoc fellow vid Dept. of Neurology, Johns Hopkins University, Baltimore, USA. 1995 blev han docent även i oftalmiatrik vid Karolinska Institutet." Här nedan ett litet utdrag ur den högintressanta boken. Annika Röhl, en medicinsk illustratör av högsta rang, har gjort bokens fantastiska teckningar (illustrationerna härnedan är från nätet). Då jag, en lekman gjort utdraget rekommederas för säkerhets skull att hoppa över utdraget och i stället vända sig direkt till Ygges bok. |
KATARAKT ("grå starr").
Linsens tjocklek ökar, och dess kemiska sammansättning och färg ändras normalt med åren.
Det första tecknet på att en katarakt håller på att utvecklas är ofta att man känner sig bländad av lampor
Mörkerseende försämras succesivt av en katarakt. Att behöva bättre belysning vid läsning är ytterligare ett tecken som kan tyda på en begynnande katarakt.
Har man fått byta glasögon flera gånger den senaste tiden kan detta vara ett tecken på begynnande katarakt. Om man märker att man får byta glasögon på grund av ökad närsynthet kan detta vara ett tecken på katarakt.
Symtom på katarakt är INTE röda ögon, värk från ögonen, tårflöde eller blixtar i synfältet.
Kan katarakt förebyggas?
Det finns inget idag som tyder på att katarakt kan förebyggas, utöver kontroll av de sjukdomar som kan utlösa besvären och minimering av de riskfaktorer vi idag känner till. Man kan till exempel se till att alltid ha solglasögon vid starkt solsken. Somliga tar vitaminer och kosttillskott för att förebygga katarakt, men det finns idag inga vetenskapliga studier som visar på någon effekt av detta. En sund livsstil med normalt kostintag och fysisk aktivitet kan antagligen minska risken. Noggrann kontroll av ögonen vid diabetes är av betydelse för att inte få katarakt i förtid. Den som använder cortison bör se till att dosen är så låg som möjligt.
GLAUKOM ("grön starr").
En grupp sjukdomar med det gemensamma att trycket vanligen är högt i ögat, vilket leder till en skada på synnerven med synförlust som följd.
Man skiljer mellan det akuta glaukomet och det kroniska.
Ett högt tryck kan uppkomma antingen genom att det produceras för mycket kammarvatten eller att utflödet av kammarvattnet försämrats
Akut glaukom
En akut sjukdom med högt tryck i ögat som leder till svåra smärtor och synnedsättning. Orsaken är ett stopp i flödet av kammarvatten så att vätskan inte kan rinna ur ögat. Eftersom mer kammarvatten produceras hela tiden stiger trycket ganska snabbt, vanligen inom loppet av ett par timmar, till 50-60 mm Hg och ger diffus värk, vanligtvis först i huvudet och sedan i och runt ögat.
Akut glaukom är vanligare i högre åldrar, eftersom linsen växer under livet och pressar fram iris, vilket gör att kammarvinkeln blir trängre. Akut glaukom är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Akut glaukom är också vanligare hos asiater och inuiter som har en trängre kammarvinkel mellan iris och hornhinnan.
Läkemedel som påverkar pupillens storlek kan också ha betydelse för uppkomsten av ett akut glaukom.
Vilka symtom får man vid ett akut glaukom?
När trycket stiger i ögat tränger ofta kammarvatten in i hornhinnan så denna svullnar. Hornhinnan blir lite disig och ger som symptom också en disig syn. I viss belysning kan hornhinnan få en grönaktig ton, därav den gamla benämningen "grön starr".
Det första man brukar märka vid en stigande tryck i ögat är att ljuskällor får en gloria eller färgade ringar runt sig, halofenomen, och kanske en obehagskänsla. Värken kommer ganska snart därefter och blir ofta mycket intensiv. Ögat blir under utvecklingen av trycket ilsket rött. Redan tidigt försämras synen kraftig och efter ett tag ser man ofta inget alls med det ögat.
Det viktiga är naturligtvis att så fort som möjligt sänka trycket i det drabbade ögat. Detta görs med läkemedel av olika slag.
Så fort trycket sjunker släpper värken i ögat och illamåendet upphör. Om synen kommer tillbaka beror bland annat på hur länge trycket har varit högt.
Kronisk glaukom
Betydligt vanligare än det akuta glaukomet. Man räknar med att 2 procent av befolkningen över 50 år och 5 procent över 70 år har kronisk glaukom. Många vet emellertid inte om det, speciellt inte i tidiga stadier. Liksom vid det akuta glaukomet stiger trycket vanligen i ögat, men under betydligt längre tid och utan egentliga symtom förrän sent i förloppet. Det förhöjda trycket leder till en förlust av synnervstrådar vilket på sikt ger en synskada. Högt tryck i ögonen är dock inte detsamma som glaukom, då man kan ha normalt ögontryck och ändå drabbas av glaukom, normaltrycksglaukom.
Det finns också männiksor som kan ha ett högt tryck i många år utan att få någon synnervskada.
Det farliga med det kroniska glaukomen är att symptomen kommer så sent att man själv inte märker av sjukdomen.
Kronisk glaukom är 3-4 gånger vanligare hos färgade. Däremot förefaller det inte finnas några könsskillnader.
Det finns en ärftlig komponent vid glaukomsjukdom. Har man en förälder som drabbats av glaukom bör man kontrollera ögonen efter det att man fyllt 40 år, oavsett om man har besvär eller inte.
MAKULADEGENERATION ("Gula fläcken-sjukan")
 |
| Makula = "Gula fläcken" |
Den sjukdom i västvärlden som ger upphov till flest synskador och drabbar främst äldre personer. Vid makuladegeneration försämras synsskärpan på ett tidigt stadium, i motsats till glaukom.
Orsaken till makuladegeneration är oklar men beror troligen på att de områden i ögat som är mest utsatta för belysning under livet åldras.
Det finns två typer av makuladegeneration - den "torra" typen som drabbar de flesta och den "våta" typen som drabbar en mindre andel (15%).
Den torra typen kan liknas vid en ärrbildning i centrala ögonbotten medan den våta typen beror på kärlnybildningar som ger svullnad och blödningar inom samma område.
Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för att utveckla makuladegeneration. Sjukdomen tycks också vara vanligare hos ljushyade individer.
Har ens förälder haft makuladegeneration ökar risken för att man på sikt ska drabbas. Rökning är en annan riskfaktor. Nyare studier tyder också på att det finns ytterligare riskfaktorer, bland annat högt blodtryck.
Symtom
Ett av de tidigaste symtomen på makuladegeneration är en långsammare mörkeradoption, dvs det tar längre tid att anpassa sig till mörkerseende, till exempel när man kommer in i ett mörkt rum från ett lljust.
Vid den torra typen av makuladegeneration brukar en försämrad lässyn vara ett första symtom.
Vid den våta typen orsakar svullnaden i makulaområdet så kallat krokseende, metamorfopsi, dvs man upplever att tavelramar är sneda eller krokiga, att lyktstolpar är krokiga etc. Ibland tycks föremålen i omgivningen också se mindre ut med det drabbade ögat, mikropsi.
Vanligen krävs en ögonundersökning som inkluderar en ögonbottenundersökning för att ställa diagnos på makuladegeneration.
Det är känt att rökare löper en ökad risk att utveckla makuladegeneration och de rekommenderas därför att sluta röka om de är i riskzonen. Det bästa skyddet om man har någon i familjen med makuladegeneration är alltså att:
- sluta röka
- Skydda ögonen mot starkt solljus med solglasögon eller skärm.
- Äta en välbalanserad kost med höga halter av naturliga antioxidanter såsom A-, C-, och E-vitamin samt selen, koppar etc.
- Äta fisk som har et högt innehåll av fleromättade fettsyror ett par gånger i veckan.
- Äta grönsaker varje dag.
