Stig Östlund

tisdag, december 04, 2012

Sång till glädjen



                                                                                           



Glädje,
gröna löv
som fallit på fönstret
nyfödda
lilla klarhet,
ljudande elefant,
glänsande
mynt,
bräcklig vindstöt
ibland,
men snarare
varaktigt bröd,
uppfyllt hopp,
fullföljd plikt.
Jag föraktade dig, Glädje.
Jag följde dåliga råd.
Månen
förde mig på sina vägar.
De gamla poeterna
lånade mig glasögon
och jag satte
en mörk gloria
kring varje ting,
på blomman en svart krona,
på den älskade munnen
en sorgsen kyss.
Än är det tidigt.
Låt mig ångra mig.
Jag tänkte att jag
hjälpte människorna
endast om plågans törnbuske
brände mitt hjärta,
om regnet blötte
mina kläder
med sorgsens violetta bläck,
om jag slöt mina ögon
för rosen
och berörde såret,
om jag tog del av alla smärtor.
Jag var inte rättvis.
Jag tog fel med mina steg
och idag kallar jag dig, glädje.
Likt jorden
är du
nödvändig.

Likt elden
underhåller du
härden.

Likt brödet
är du ren.

Likt flodens vatten
ljuder du.

Likt ett bi
utdelar du honung
flygande.

Glädje,
jag var en tystlåten yngling,
jag fann din hårmassa
skandalös.

Det var inte sant, jag visste det
när din kaskad utlöstes
över mitt bröst.

I dag, glädje,
hittad på gatan,
fjärran från varje bok,
följ med mig:

Med dig
vill jag gå från hus till hus,
vill jag gå från by till by,
från flagga till flagga.
Du är inte bara för mig.
Till öarna skall vi gå,
till haven.
Till gruvorna skall vi gå,
till skogarna.
Inte bara ensamma skogshuggare,
fattiga tvätterskor
eller kantiga, storslagna
stenhuggare
kommer att motta mig
med dina druvklasar,
utan också de förenade,
de sammansvetsade,
havets och träets fackföreningar,
de modiga ynglingarna
med deras kamp.

Med dig genom världen!
Med min sång!
Med stjärnornas
halvöppna flykt,
och med skummets
jubel!

Jag ska ge var och en sitt,
ty jag är skyldig
alla min glädje

Ingen må förvånas över
att jag vill skänka människorna
jordens gåvor,
ty jag lärde mig stridande
att det är min jordiska plikt
att utbreda glädjen.
Jag fullföljer min uppgift
med min sång.
                           -Neruda-



Bloggarkiv