Stig Östlund

lördag, oktober 09, 2010

Camille Saint-Saëns

Copyright (c) s östlund


Den 9 oktober 1835 föddes i Paris kompositören, pianisten och författaren Charles Camille Saint-Saëns (bilden - tecknare kompositören och vännen Fauré!). Familjen kom ursprungligen från Normandie. Fadern var Jacques Joseph Victor Saint-Saëns och modern Clémence Françoise Collin.
Fadern  avled av turbekulos när  Camille Saint-Saens var knappt tre månader gammal.

Från tidig ålder uppvisade Camille ett ovanligt stort intresse för musik, vilket i det avseendet kan jämföras med Mozart. När Camille var två år gammal spelade han piano, och ett år senare komponerade han ett pianostycke  som f.ö. nu finns bevarad i Bibliothèque nationale de France
När han var tre år gammal kunde han läsa och skriva och sju år gammal lärde han sig latin.
Tio år gammal kunde han utan problem spela någon av Beethovens 32 pianosonater.
Han blev  pianoelev hos den grekisk-franske pianisten Camille Stamaty (1811-1870)   och elev  i harmonilära hos Pierre Maleden. 


13 år gammal blev han elev vid Paris-konservatoriet (Conservatoire de Paris), och efter konservatoriet studerade han komposition för den  franske kompositören Jacques Halévy (1799-1862). Bilden: Pariskonservatoriet när Saint-Saëns studerade där - idag och sedan 1990  konservatoriet inryms i en ny modern byggnad.




1852 träffade Saint-Saëns Franz Liszt, och en nära och livslång vänskap inleddes. Liszt skulle komma att påverka Saint-Saëns konstnärskap.
1853 fick Saint-Saëns sin första symfoni framför som hade komponerats ett par år dessförinnan.

1861-65 var Saint-Saëns pianolärare vid École Niedermeyer, vilket kom att bli hans livs enda period som lärare. Bland eleverna märks André Messager och Gabriel Fauré, f.ö. en av mina stora idoler. Saint-Saëns  kom att bli Faurés viktigaste lärare och även en av Faurés närmaste vänner. Saint-Saëns kallade Fauré för "mon gros chat" (min feta katt).
1864-65 skrev Saint-Saëns sin första opera, Le timbre d'Argent, och 1868-1875 skrev han sin mest berömda opera Samson et Dalila.
1872 skrev han en enaktsopera som dock inte rönte uppskattning hos publiken.



Bilden: Paris 1871, förstört av krig.





När det fransk-preussiska  kriget pågick (1870-1871) innebar det också ett par mycket viktiga år  i Saint-Saëns liv. Bl.a. bildade han 1871, tillsammans med andra kompositörer som t.ex. Fauré,  Société Nationale de Musique.
Samma år tvingades han mer eller mindre att fly till London I London kom han att framträda några gånger i dess Albert Hall.
Nästan 40 år gammal, år 1875, hade Saint-Saëns gift sig med 18-åriga Marie Truffort. Deras första son, André ramlade 1878 ut från ett fönster på fjärde våningen och dog. Tragedin ledde till en andra tragedi, Marie orkade inte sköta deras andra son  Jean-François som sex månader gammal skickades till mormor. Men hos mormor kom något på sned, och  den lille pojken avled några veckor senare.1878 blev alltså ett tragedins år för paret som tre år senare kom att skiljas åt; dock utan formel skilsmässa.
Saint-Saëns kanske mest berömda verk, i alla fall ett av hans mest berömda, komponerade han fem år efter "skilsmässan": Le Carnaval des Animaux (Djurkarnevalen):

http://www.youtube.com/watch?v=hjaBGAfWGSU

Från 1875 reste Saint-Saëns mycket på den s.k. kontinenten och framträdde bl.a. som dirigent för sina egna verk.
1877 trädde han in i teaterns värld ,och den 23 februari samma år spelades hans tidiga opera Le Timbre d'Argent upp på Théâtre Lyricque, och blev till succé. Hans opera Samson et Dalila anses dock alldeles för "seriös". Men hans vän Liszt grep in och Samson et Dalila kom att visas i Weimar för första gången den 2 december 1877.
Senare visades Samson et Dalila på Paris Opéra (Parisoperan). Framträdandet på "Operá" öppnade dörrarna för Saint-Saëns andra operor; först Henri VIII från 1883. Ingen av operorna  kom dock att bli till den succé som Samson et Dalila blev.
1886 spelade Philharmonic Society of London upp hans Third Symphony in C Minor (op. 78) som han hade dedikerat till vännen Frans Liszt. Denna s.k. tredje symfoni kom att tillhöra en av hans mest spelade verk. Lyssna till första satsen här:

http://www.youtube.com/watch?v=4bV11c91D4k

Under Saint-Saëns senare år kom han att resa realtivt flitigt även till länder utanför Europa, med  resor .till bl.a. Nordafrika och Franska Indokina. 1906 besökte han USA, vilket besök upprepades tio år senare. 1916 var det Sydamerikas tur. I Uruguay blev han ombedd att skriva Uruguays nationalhymn, och gjode det också:

Se Uruguays landslag i fotboll respektfullt "paradera" inför en match under sistlidna VM med Saint-Saëns musik (den textlösa nationalhymnen) i bakgrunden:
http://www.youtube.com/watch?v=WB5EIVxZXa4&feature=related

Det var just under en av sina många resor som han ensam med sin tjänare och sin pudel, avled i Algeriet den 16 december 1921.
Saint-Saëns synes ha varit en enastående person, intelligent, mångkunnig och med lätthet att uttrycka sig.
Han var expert i matematik och hemmastadd i ämnen som zoologi (djur var en av hans stora intressen), botanik och astronomi.
I hans bok Problèmes et Mystères (1894) handlar det om filosofi och i Rimes familières hänger sig Saint-Saëns åt poesi.


Saint-Saëns var god vän med den välkända danserskan  Mata Hari (bilden) ,  den holländska prostituterade kvinna född 1876 som anklagades för spioneri, och som därför sköts av fransmännen. Mata Hari var hennes artistnamn, hennes riktiga namn var Gertrud Margarete Zelle.
Hur pass intim vänskapen var mellan kompositören och Mata Hari var, det visste bara de själva.


 

Camille Saint-Saëns, ett viktigt kapitel i den högintressanta historien om fransk  klassisk musik. Det finns bara en sak att "anklaga" honom för menar jag (!) : han gillade inte alls musik av Claude Debussy, en av mina större idoler, större än Charles Camille Saint-Saëns. Men alla dessa franska kompositörer som Debussy, Berlioz, Bizet, Fauré, Satie, Ravel och Saint-Saëns är ett komponist-landslag i mixklassen  som jag tveklöst sätter på medaljplats. Liksom det franska landslaget i konstnärskap (Monet m fl).


Man kan undra vari denna min stora beundran för det franska uttryckssättet beror på. Det gäller också filmer (för att inte tala om språket). Bilden: Ravel och till höger Debussy.

Här ett exempel på musik av Saint-Saëns, hans berömda svan (med från filmens värld välkänd presentatör):
http://www.youtube.com/watch?v=Mvh4zEKG2zs&feature=related

Wow:
http://www.youtube.com/watch?v=AzcUQIm_gzE
Tack Charles Camille Saint-Saëns (plus violinist och övriga musiker)!

Källa huvudsakligen: The International Cyclopedia of Music and Musicians och (bl.a. ett par bilder) The Guardian och BBC-journalisten Jesicca Duchens bok om Gabriel Fauré.
V.g. meddela mig eventuella sakfel. Felaktigheter i det svenska språket må dock förlåtas och strax därpå  ignoreras.

Bloggarkiv