12 oktober, dagens datum, var en stor dag i värlshistorien. Vid 2-tiden på natten till den 12 oktober 1492 upptäckte Columbus Amerika, eller är det rättare att påstå att det var Amerika som upptäckte Columbus.
I Sydamerika kallas dagen "El día de la Raza" [Rasens dag] och firas mer eller mindre.
Bilden skall föreställa Columbus
Troligen 1481 vände sig Cristoforo Colombo (Christofer Columbus) till Portugals kung Johan II som hade efterträtt Affonso V, och gjorde en vädjan om understöd för en upptäcktsfärd i syfte att hitta Indien på andra sidan Atlanten. Kungen var lite kylig över planen men lät undersöka projektet med sitt råd och var beredd att stödja Colombus.
Men Columbus personliga krav var alltför högt ställda gjorde att det hela utmynnade i intet.
Omkring årsskiftett 1484-1485 kom Columbus, på grung aav trassliga affärer kommit i klam med de rättsliga myndigheterna som flykting till Spanien som sett kung Ferdinand av Aragonien och drottning Isabella av Kastilien och León ingå äktenskap och därmed lägga grunden till en spansk stormakt och försöka erövra morernas sista fäste: morerna vars välde en gång omfattat hela den Iberiska halvön; nu återstod bara Granada.
Bilden: Isabella av kastilien (som tillsammans med kung Ferdinand skapade 1500- och 1600-talets stormakt Spanien)
Columbus kom i förbindelse med betydande personer i Spanien, som tex.en av drottningens bästa väninnor markisinnan av Moya, vilket ledde till att han 1486 fick företräde hos kungaparet.
Columbus lade fram sin plan på en upptäcktsfärd för att söka hitta Indien. För att söka blidka den höga spanska hierarkin och den fromma drottningen förstod Columbus att för stöd av planen var religiösa argument viktiga. Han talade för de många vinster som den kristna kyrkan skulle få genom att omvända hedningarna i Indien.
Drottningens finansminister och hennes biktfader sammankallade till konferens av lärda män för att yttra sig om Columbus plan. Det hela ledde dock bara till uppskov med kriget som förevändning.
Columbus hustru hade avlidit 1485 och Columbus träffade en dam av adlig börd, den förnäma Cordobadamen Beatriz Enriquez de Aarana som han gifte sig med. 1488 fick paret fick en son, Fernando. Kort efter Fernandos födelse återvände Columbus till Portugal för ett kort besök. Han ville träffan bror Bartolomeo som f.ö. hade deltagit i Bartolomeo Diaz färd runt Afrikas sydspets. Brödernas träff resulterade i att Bartolomeo lovade Columbus att fara till England och Frankrike för att intressera Henrik VII respektive Frankrikes monark.
I maj 1489 återvände Columbus till Spanien och fick lyckligtvis bli gäst under två år hos hertigen av Medinaceli, Luis de la Cerda i sitt slott. Hertigen var villig att för Columbus färd över
Atlanten utrusta två eller tre karaveller, men han ville först rådfråga drottningen som dock sa att hon ännu inte hade tagit ställning till Columbus plan.
Nu, år 1491 var hela landet inställt på att belägra Granada och kungaparet hade inte tid med Columbus som då bestämde sig för att pröva lyckan i Frankrike.
Hösten 1491 hämtade han sin son Diego som levat i Huelva med en kvinnlig släkting till Columbus.
Troligtvis försökte Columbus att samla familjemedlemmar för att söka ett nytt hem i England eller Frankrike.
Bilden: La Rabida, idag fortfarande i "tjänst"
Men ödet ville annorlunda. Med sin elvaårige son Diego vandrade han mot hamnstaden Palos. Några kilometer från klostret La Rabida stannade till där och bad om ett brödstycke och vatten åt Diego. Priorn (föreståndare under abboten) Juan Perez var vänlig och lyssnade med stort intresse till Columbus planer på resan över Atlanten och han till och med bad Columbus att stanna på klostret tills vidare. Sedan inbjöd priorn till överläggning en ung läkare i Palos Garcia Fernandez, som var hemma inom kosmografi (”världsbeskrivning”), och den förmögne skeppsredaren och sjöfararen Martin Alonso Pinzón, även han bosatt i Palos.
I klostret kunde Columbus i lugn och ro presentera sin plan och det blev så lyckat att Pinzón sade sig vara villig att deltaga i företaget. Priorn som tidigare hade varit drottningens biktfader och hade hennes förtroende, skrev till henne. Svaret kom snabbt där Columbus beordrades att komma till lägret utanför Granada. Nu fanns det många viktiga personer som såg välvilligt på Columbus planer.
Columbus behöver inte vänta länge innan den stora stunden kom. den 2 januari 1492 fick han i det kungliga lägret bevittna det historiska ögonblick då den siste moriske fursten böjde sig för kungaparet och gråtande överlämnade nycklarna till borgen Alhambra. Kristendomen hade slutgiltigt segrat.
Columbus utnyttjade detta och framhöll återigen hur hans färd skulle innebära att den katolska tron skulle utbredas än mer.
Nu stod Columbus nära förverkligandet av sin plan efter många årslånga mödor och besvikelser.
Men återigen framhöll han personliga fordringar som gjorde att drottningen återigen blev tveksam.
Det sägs att Columbus redan hade startat sin väg till Frankrike då Aragoniens skattmästare, stödd av drottningens egen skattmästare, meddelade drottningen att ett gyllene tillfälle höll på att glida ur hennes händer. Till skattmästarna anslöt sig också drottningens, åtminstone tidigare trogna väninna Beatriz de Bobadilla som tillfälligtvis befann sig i rummet.
En kurir hann upp Columbus som på mulåsna hade hunnit några kilometer ifrån Granada.
Columbus personliga villkor accepterades: Han utnämndes på livstid till amiral på alla nyupptäckta öar och fastland. han utnämndes vidare till vicekonung över alla de nyupptäckta områdena. Tiondelen av alla produkter och varor, guld mm, som förvärvades inom hans vicekonungadöme, skulle tillfalla honom. Han hade rätt att vid alla handelsföretag till de nyupptäckta länderna bidraga med en åttondel av omkostnaden
samt att erhålla en motsvarande andel. Samt, inte minst fick han rätt att bära titeln "don".
Den 17 april 1492 undertecknades avtalet.
Nu blev det bråttom att utrusta eskadern vilket skedde i Palos. Drottningen bidrog med kontanter och två fartyg ställdes till förfogande. Att frivilligt värva besättningar var av vissa orsaker svårt, så för att få matroser öppnades fängelset för att sätta press på folk att gå med som matroser. Den förmögne Pinzón som ju hjälpte Columbus redan i klostret la Rabida var villig att ställa upp tillsammans med två bröder, och genom honom skaffades också ett tredje fartyg.
Kartan: Palos i sydvästra Andalucien (namnet från "palus" = latin för lagun)
Eskadern kom alltså att bestå av tre fartyg: "Santa Maria", "Pinta" och "Niña". "Santa Maria" som ägdes och fördes av en erfaren sjöman, Juan de la Cosa, blev flaggskeppet och där Columbus förde befälet.
Fartygen var karaveller, 1500-talets högsjöfartyg med två genomgående däck och över huvuddäcket ett halvdäck akterut och en back förut. ”Santa Maria”, det största var ca 22 meter långt i vattenlinjen, ca 7,5 m brett. ”Pinta” och ”Niña” var snabbare än ”Santa Maria”.
Befälet på "Pinta" innehades av Martin Alonso Pinzón, den äldste av bröderna Pinzón. Ombord fanns också hans bror Francisco Martin, den näst äldste av bröderna.
Befälet på "Niña" innehades av Vincente Yañez Pinzón om vilken det finns få säkra uppgifter.
Sammanlagt bestod besättningarna på de tre fartygen av 90 man, förutom läkare, rättstjänare, en notarie samt en tolk, Luis de Torres den förste jude som satt sin fot på Amerika, och som förutom latin kunde latin, hebreiska , koptiska och arabiska, språk som man trodde kunde talas i "Indien". En del betjäning medföljde också fartygen, så hela expeditionen uppgick till 120 män, alltså ingen kvinna.
Bilden: Bartolomé de Las Casas
Columbus förde dagbok under den första färden, men den är tyvärr förlorad. Men biskopen och indianvännen Bartolomé de Las Casas en av hans samtida levnadstecknare har gjort fylliga utdrag, delvis med återgivande av Columbus egna ord.:
"Vi avsegladeeee fredagen den 3 augusti, år 1492 klockan 8 fm. från baren vis Saltes och styr rakt syd för en kraftig sjöbris 15 leguas (omkring 100 km), varefter kursen ändrades till sydväst och västsydväst, vilket är riktningen till Kanarie-öarna".
Den 11 oktober 1492 såg man landfåglar och en bit landväxt vid sidan av skeppet. Ombord på "Pinta" såg man en käpp, som verkade vara bearbetad av en människa, och dessutom såg man en brädbit. Ombord "Niña" såg man en kvist i vattnet som var täckt med bär och glädjen ombord var naturligtvis lika stor som den på "Pinta".
Det snabbaste fartyget, alltså "Pinta" seglade förbi "Santa Maria" och klockan 2 på natten den 12 oktober ropade Rodrigo de Triana ” Tierra, tierra!” (”land, land”). Avståndet var ungefär två leagues (12 km).Rodrigo de Triana blev den förste europé som såg Amerika, om det inte var någon viking.
Fartygen halade segel och låg bi för natten.
Bilden: Rodrigo de Triana som staty i sin födelsedagsstad Sevilla
När solen gick upp den 12 oktober 1492 gled "Santa Maria" in mot land. På åtta famnars djup lät Columbus ankaret gå, och "Santa Maria" svängde upp mot den lätta brisen. Båtarna sattes ut, och Columbus med de främsta männen gick iland. När de steg i land flydde infödingarna. De trodde att fartygen var havsvidunder och de vita männen övernaturliga varelser. Men när de såg att de inte blev angripna mötte de främlingarna med nickanden och leenden och modet steg.
Columbus skriver bl.a.:
"De syntes mig vara människor som lätt kunde omvandlas till vår heliga tro, hellre med vänlighet än med våld ---"
Ön på vilken man landsteg är en av de yttersta bland Bahamas-öarnaa som infödingarna kallade Guanahani, medan Columbus kallade den San Salvador (”Frälsaren”), nuvarande
Watling Island (position 24 grader, 6 minuter nord och 74 grader, 29 minuter väst).
Bilden: Columbus avled den 20 maj 1506 i Valladolid i norra Spanien
Källa: en hel del böcker
