Knut Hamsun

Under bloggens ”Min profil” kan man bl.a se att en av mina favoritböcker, och som jag genom åren har läst många gånger, är ”Markens gröda” av Knut Hamsun.

Knut Hamsun uppmärksammas i år därför att det var 150 år sedan han föddes.

I går hade Dagens Nyheter en intressant artikel av Johan Edlund, doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, som skriver en avhandling om Hamsuns författarskap.

Norge håller andan och firar Nobelpristagaren Knut Hamsun som gjorde sig omöjlig när han gav sin medalj till Hitlers propagandaminister Goebbels skriver Edlund.

Norge har fortfarande problem med Hamsun fortsätter Edlund. I Oslo finns ingen Knut Hamsun vei, ingen Hamsungate. När en rörliga platsen framför centralstationen föreslogs döpas om till Knut Hamsuns plass röstades det ned av kommunen. Andra världskriget är inte glömt och att ge namn åt en offentlig plats ansågs opassande.
Jubileumsåret firas dock på olika sätt i Norge, och ett imponerande program har presenterats. I Norge tar man god hand om sina författare även om de som Hamsun både intresserar och irriterar.
Det är nästan ingen ände på haussen.

Men det finns ett trauma, att Hamsun ställde sig på tyskarnas sida är ett faktum som skaver.
Artiklar och upprop till stöd för Tyskland och nazisterna lämnade skrivarstugan. ”Kasta bössan och gå hem” uppmanade han de norska soldater han ansåg chanslösa. Sedan gjorde han sig omöjlig genom att ge sin Nobelprismedalj till Goebbels. Och när allt var över skrev han en hyllande nekrolog till Hitlers ära.
Riksförrädaren Quisling och Gestapoagenten Rinnan avrättades. Med Hamsun var det krångligare. Man skjuter ju inte en Nobelpristagare. Till slut dömdes han för medlemskap i nazisterna och han blev internerad.

Idag har motviljan mot Hamsun mildrats. Det är relationen mellan liv och dikt som är den öppna frågan. Är hans böcker nazistisk litteratur? Eller är frågan fel ställd – bör man skilja på den litteräre och den politiske Hamsun?
Man har talat om samstämmighet mellan böckernas förtrollande kraft och den bruna läran.
Berättelsen om Hamsun är en mosaik som blir ofullbordad slutar Johan Edlund sin artikel.

Jag själv bryr mig inte; den förtrollande kraften i Hamsuns böcker som Edlund talar om, är det som gäller. Och så har det varit ända sedan jag som pojke första gången läste ”Markens gröda”. För mig handlar det enbart - rätt eller fel - om den litteräre Hamsun.

Bilden: från Gudbrandsdalen där Hamsun föddes. Med en natur som förtrollar likt Hamsuns böcker.